Denna undersökning Àr en analys av hur lÀrare pÄ konkret didaktiskt sÀtt kan arbeta med invandrarfientlighet, men framförallt islamofobi i skolan. Resultatet av undersökningen kommer att visa att invandrarfientlighet fortfarande Àr ett stort problem i Sverige och att bÄde media med internet i spetsen har en stor roll i förmedlandet av denna bild. I skolan Àr kunskapen om hur man arbetar med denna problematik vÀldigt bristfÀllig, speciellt nÀr fokus ligger pÄ islamofobi. Ett antal stiftelser och organisationer arbetar med att fÄ fram mer utbildningsmaterial för lÀrare som ska förenkla arbetet med denna problematik..

Att skolan Àr mÄngkulturell i dagens Sverige, Àr nog de flesta medvetna om. Islam Àr den nÀst största religionen i vÀrlden och i Sverige. Syftet med undersökningen Àr hur ramadan pÄverkar situationen i skolan bland lÀrare och elever. Undersökningen Àr gjord pÄ en högstadieskola i SkÄne dÀr en stor andel av eleverna har förÀldrar med utlÀndsk hÀrkomst. Jag har valt att göra kvalitativa intervjuer för att respondenterna skulle fÄ möjlighet till att utveckla mer djupgÄende tankar kring Àmnet.

Denna studie syftar till att undersöka om det rÄder nÄgon skillnad mellan pojkars och flickors uppfattning om friluftsliv inom skolans senare Är. I studien har vi anvÀnt oss av enkÀter, en kvantitativ insamlings metod. Undersökningsgruppen bestod av 154 elever frÄn ett högstadium och ett gymnasium i LuleÄ kommun varav 87 av dem var pojkar och 67 var flickor. Resultatet av vÄr studie pekar pÄ att det endast finns en frÄga dÀr vi statistisk kan sÀkerstÀlla att en skillnad mellan könen rÄder, pojkar tycker att det Àr för lite friluftsliv i skolan, de vill ha mer friluftsliv i skolan. I övrigt kan vi endast se tendenser till skillnader mellan pojkar, flickor och deras uppfattning om friluftsliv..

Denna uppsats behandlar den nutida konstens potential som undervisningsmaterial. BÄde för Àmnesöverskridande arbete i skolan och för utbildningssatsningar som avser att öka mÄngfalden inom de kulturella institutionerna. Den nutida konsten som Àmnesmaterial Àr förvÄnansvÀrt frÄnvarande i skolan, och som denna uppsats visar, Àven pÄ ett Bild- och formestetiskt gymnasieprogram. Jag har arbetat med 80 elever i fyra gymnasieklasser under 15 veckor för att pröva en nutida konstpedagogisk klassrumsmetod samt utreda vilka attityder och fördomar som finns kring samtidskonsten. Uppsatsen visar att dagens mÄngfacetterade, grÀnsöverskridande och ibland svÄrfÄngade konstverksamhet kan göras bÄde lÀttillgÀnglig och intressant för elever som innan tyckte att samtidskonst var knepigt och trist.

Denna studie undersöker förutsÀttningarna för den höga graden av upplevd trivsel pÄ Bryggeriets Gymnasium i Malmö, samt hur man ur ett kultursociologiskt perspektiv kan förstÄ relationen mellan trivsel och skolprestationer i det aktuella fallet. Skolan erbjuder bland annat en skateboardinriktning och skatekulturen har en framtrÀdande roll pÄ skolan.  Undersökningen har dÀrför fokuserat pÄ en grupp skateboardÄkare. De elever som deltagit i studien har svarat pÄ en enkÀt, deltagit i gruppdiskussioner och varit föremÄl för observationer bÄde i och utanför klassrummet. Resultaten pekar pÄ att orsakerna till den höga graden av trivsel bland eleverna i undersökningen beror dels pÄ att skolans organisatoriska och kollegiala kultur prÀglas av en tillÄtande attityd och handledande lÀrarroll, och dels att eleverna i och med skatekulturens relativa förenande med skolan har funnit ett sociokulturellt sammanhang dÀr de lÀttare finner sig tillrÀtta Àn i en mer traditionellt prÀglad skolkontext..

Bakgrund: M?nga patienter drabbas av v?rdskada i samband med kirurgi. F?r att minska risken att patienten drabbas av skador beh?ver operationssjuksk?terskan och ?vriga teamet ha goda kommunikationsf?rdigheter f?r att teamarbetet ska fungera. Alla yrkeskategorier har ett gemensamt ansvar f?r patienten och ska systematiskt arbeta f?r att f?rebygga v?rdskador. Operationssjuksk?terskans titel ?r skyddad och en stor del av professionen ?r att arbeta f?rebyggande mot komplikationer under operation.

NyanlÀnda elevers erfarenheter i en svensk skola ? en kvalitativ studie Newly Arrived Students' Experiences in a Swedish School - a Qualitative StudyDen senaste tiden har antalet flyktingar frÄn Syrien och Irak ökat drastiskt i Sverige pÄ grund av oroligheterna som förekommer i dessa lÀnder. Detta bidrar till att den svenska skolan har fÄtt ta emot mÄnga nyanlÀnda elever. Syftet med denna studie Àr att undersöka och beskriva de nyanlÀnda elevernas erfarenheter av mötet med den svenska skolan. Mer detaljerat beskrivs de nyanlÀnda elevernas upplevelser av mötet med det svenska sprÄket, undervisningen samt mottagandet i den svenska skolan.

Syftet med detta arbete var att ta reda pÄ vad nÄgra muslimska flickor pÄ grundskolans senare Är, samt nÄgra lÀrarstudenter vid Malmö högskola, anser om muslimska flickors icke-deltagande i idrottsundervisningen och i sex- och samlevnadsundervisningen. Vi undersöker Àven mötet mellan religionsfrihet och skolplikt. För att ta reda pÄ detta har vi valt att göra intervjuer med sex lÀrarstudenter vid Malmö högskola samt fem muslimska flickor pÄ grundskolans senare Är, vilka tolkas hermeneutiskt. Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att lÀrarstudenterna anser att skolplikten Àr gÀllande, och att om eventuella konflikter skulle uppstÄ, bör de lösas genom diskussion med eleven i frÄga, samt förÀldrar för att komma fram till en kompromiss som kan passa alla parter. De muslimska flickorna menar att de inte upplever nÄgra motsÀttningar mellan religionsfriheten och skolplikt, dÄ skolan redan anpassat sig för att tillmötesgÄ alla. Vi har ocksÄ uppfattat att lÀrarstudenterna anser att konflikt mellan religionsfrihet och skolplikt inte Àr vanligt.

Titel: En skola i förĂ€ndring - En undersökning av lokalpressens rapportering kring GĂ€vle kommuns beslut att omorganisera skolan 2012/2013  NivĂ„: C-uppsats inom media och kommunikationsvetenskapFörfattare: Marie-Louise ProosHandledare: Gabor Bora Examinator: Mats HyvönenÄmne: Lokalpressens rapportering kring GĂ€vle kommuns beslut att omorganisera skolan 2012/2013.Syfte: Uppsatsens syfte Ă€r att se hur Arbetarbladets och Gefle Dagblads rapportering om grundskolan sett ut efter GĂ€vle kommuns beslut att omorganisera skolan 2012/2013. Undersökningens huvudsakliga intresse Ă€r att beskriva vilken uppfattning de lokala tidningarna förmedlar till medborgarna i deras rapportering.Metod: Arbetet Ă€r en kvalitativ innehĂ„llsanalys av tidningarnas artiklar. Delar av materialet kvantifieras. Artiklarna har publicerats i artikelserier. Dessa handlar om kommunens beslut att omorganisera skolan.

I detta arbete kommer du att fÄ lÀsa om hur digitala hjÀlpmedel, frÀmst surfplattor och datorer kan hjÀlpa elever i deras utveckling. Du kommer fÄ ta del av intervjuer med fem lÀrare och en bibliotikarie frÄn tvÄ olika skolor i ett mÄngkulturellt samhÀlle. Syftet med detta arbete Àr att komma fram till hur digitala lÀromedel kan anvÀndas pÄ ett sÄ bra sÀtt som möjligt i klassrummet och vilka fördelar och nackdelar det finns. Eftersom surfplattor och datorer ligger i mÄnga elevers intresse bör skolan ta till vara pÄ deras kunskaper och utveckla arbetet utifrÄn detta. VÄra frÄgestÀllningar Àr: ? Vilka för- och nackdelar finns det med digitala lÀromedel jÀmfört med traditionella lÀromedel? ? Hur anvÀnds digitala lÀromedel i skolorna? ? PÄ vilket sÀtt kan digitala lÀromedel hjÀlpa elevers sprÄkutveckling? Vi har utfört tre observationer.

Syftet med denna studie Àr att se om den kommunala skolan nÀrmat sig Maria Montessoris tankar nÀr det handlar om lÀs- och skrivinlÀrning. Min frÄgestÀllning blir dÀrmed; om och i sÄ fall hur skiljer sig i praktiken den lÀs- och skrivinlÀrning som bedrivs i en Montessoriförskola frÄn den som bedrivs i den kommunala förskolan?Slutsatsen som nÄs baseras dels pÄ en litteraturstudie, dels pÄ en kvalitativ undersökning. Sex pedagoger har deltagit i öppna intervjuer som prÀglats av en dialog.I den teori jag tar min utgÄngspunkt faststÀlls att stora skillnader finns, dessa Äterfinns i praktiken men Àr dÀr inte lÀngre sÄ tydliga.Det mest iögonfallande Àr den betydligt större roll som materialet för undervisningen spelar i Montessoripedagogiken, den Àr mer bunden till det medan den kommunala skolan har betydligt större valfrihet. Gemensamt för dem bÄda Àr dock materialets uppbyggnad och den röda trÄd som det följer, samt en stark tro pÄ barnets förmÄga..

Jessica Dehlin och Carolin Lindberg (2008) Barns syn pÄ stress. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola. Studien handlar om hur barn i skolan ser pÄ stress, samt vilka ord och kÀnslor de kopplar till ordet stress. De barn som medverkat i vÄr undersökning Àr alla i Äldrarna mellan 9 och 12 Är och gÄr i skolan i en stor stad, en medelstor stad och i en mindre by utanför en storstad. Samtliga skolor finns i Södra Sverige. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ om barn upplever stress i skolan och synliggöra barnens tankar kring stress, vilket sedan ska ge kunskap som lÀrare kan behöva för att kunna förebygga stress i skolan. De frÄgestÀllningar som vi utgÄtt frÄn Àr: Hur tÀnker barn kring stress, Vilka ord kopplar barnen till stress dÄ de fritt fÄr koppla ordet samman med en kÀnsla/upplevelse och vad upplever barn skapar stress hos dem.

Denna studie har som övergripande syfte att utifrÄn hur tre lÀrare beskriver sin dramaundervisning undersöka om det bedrivs entreprenörskap pÄ dramalektionerna i skolan. För att fÄ svar pÄ mina frÄgor anvÀnde jag mig av kvalitativa intervjuer och intervjuade tre verksamma dramalÀrare inom gymnasieskolan. Mitt resultat visar att det utifrÄn lÀrarnas utsagor inte bedrivs nÄgon entreprenörskapsundervisning i traditionell mening pÄ dramalektionerna. Men begreppet entreprenörskap i skolan har flera definitioner. UtifrÄn definitionerna i GY11 om hur entreprenörskap i skolan ska tolkas bedrivs det dÀrför entreprenörskapsundervisning pÄ dramalektionerna i form av entreprenöriellt lÀrande.

Under vÄr tid pÄ lÀrarprogrammet har vi pÄ flera kurser diskuterat varför inte skolan implementerat alla delar av Lpo 94 fullt ut och snart fÄr vi en ny lÀroplan. Samtidigt har vi i lÀrarrummet hört lÀrare klaga över olika förÀndringsarbeten som har pÄgÄtt samtidigt som andra efterfrÄgat desamma eller andra förÀndringar. Ofta har det varit rektorn som har varit föremÄl för den hÀr kritiken. Den hÀr studien syftar till att ta reda pÄ hur ett antal rektorer upplever förÀndringsarbetet generellt och i synnerhet implementationen av Lpo 94 frÄn sitt skolledarperspektiv. Vilka möjligheter och vilka hinder upplever dessa rektorer att det finns för att bedriva förÀndrings arbete inom skolans vÀrld? Vi frÄgar oss Àven om det Àr nÄgon skillnad pÄ rektorernas upplevelser beroende pÄ deras bakgrund, skolformen och vilken typ av kommun skolan ligger i.För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor intervjuade vi 7 st olika rektorer pÄ 6 olika skolor.

Syftet med arbetet Àr att undersöka och problematisera om TAKK kan vara ett stöd för andrasprÄksinlÀrning i förskola och skola. Genom intervjuer med personal pÄ en förskola och skola i ett och samma rektorsomrÄde tog vi reda pÄ vad de anser om att anvÀnda TAKK för att förbÀttra kommunikationen med alla barn och elever. Vi frÄgade ocksÄ varför de inte har fortsatt med TAKK i skolan nÀr det har visat sig vara bra i förskolan. VÄrt resultat visar att alla vÄra intervjupersoner tycker att TAKK mycket vÀl kan vara ett stöd för andrasprÄksinlÀrningen bÄde i förskolan och i skolan. Det visade sig att den huvudsakliga anledningen till att de inte hade fortsatt med TAKK i skolan var bristen pÄ kunskap om TAKK..