Syftet med mitt arbete Àr att belysa hur metoden lekarbete operationaliseras i olika lekpedagogers arbete. I samband hÀrmed har jag undersökt om litteraturens beskrivning av metoden stÀmmer överens med hur lekpedagogerna utför den. Jag har Àven undersökt pedagogers förutsÀttningar att bedriva lekarbete i förskola och skola, delaktighet för barn och förÀldrar, pedagogernas förhÄllningssÀtt till dokumentation och lekmaterial kring lekarbetsmetoden i förskola och skola, samt hur lekpedagogerna beskriver lekarbetets syfte och mÄlgrupp. Det Àr en kvalitativ undersökning med halvstrukturerad intervju med sammanlagt sex lekarbetspedagoger, varav tre lekpedagoger i förskolan och tre lekpedagoger i skolan..

Det övergripande mÄlet med den hÀr uppsatsen har varit att skapa en framtidsprognos rörandeÀmnet organisationsteori. Jag har anvÀnt den hypotetisk-deduktiva metoden för att kunnaskapa trovÀrdiga prognoser. Den teori jag vÀljer att anvÀnda som utgÄngspunkt Àr enorganisationsstruktur skapad av Henry Mintzberg, som jag sedan kopplar samman medföljande fyra olika organisationsteorier: Human Resource Management, StrategisktManagement, Produktionsmanagement och Knowledge Management.SjÀlva strukturen Àr uppbyggd sÄ att jag i den teoretiska referensramen beskriver dÄtidensteorier (Den byrÄkratiska skolan, Scientific management, Den administrativa skolan ochHuman relations management) med fokus pÄ de klassiska organisationsteorierna. Sedan Àr detmin uppfattning om hur organisationsteorier utnyttjas i nutiden som finns i kapitlet ommoderna organisationsteorier. UtifrÄn den teoretiska referensramen baserad pÄ dÄtid och nutidskapar jag sedan hypoteser gÀllande framtiden..

Uppsatsens syfte Àr att belysa barn och ungas anvÀndande av musik i sin vardag. Tidigare forskning belyser musikens roll i barns och ungas identitetsskapande och hur viktigt det Àr att skolan tar tillvara pÄ elevernas musikaliska erfarenheter. EnkÀter besvarades av 83 barn i Äldern 10-12 Är och intervjuer gjordes med 6 barn i Äldern 10-11Är. Undersökningen visar att musiken anvÀnds mycket pÄ fritiden och till viss del Àven i skolan, dock inte sÄ mycket som barnen önskar. De vill anvÀnda "sin egen" musik mer i skolan.

Syftet med studien Àr att undersöka vad lÀrare anser motivera elever i skolan och hurlÀrare beskriver att de planerar en motiverad undervisning. Vi valde att utgÄ frÄnkvalitativt arbetsÀtt och i undersökningen har vi intervjuat Ätta grundskolelÀrare medolika antal Är i yrket. Resultatet med undersökningen pÄvisar att relationen mellanlÀrare och elever har betydelse för elevers motivation i skolan. Under interjuvernaframkom Àven betydelsen av lÀrares Äterkoppling till elever samt skolmiljönsbetydelse för elevers motivation. Resultatet av undersökningen visade betydelsen avatt synliggöra syfte och mÄl med undervisningen för eleverna.

Syftet med arbetet Àr att synliggöra uppfattningar hos förÀldrar med irakisk invandrarbakgrund kring matematik och barns matematiklÀrande. Med detta arbete vill vi frÀmja ett gott samarbete mellan förÀldrar och lÀrare pÄ skolan med avseende pÄ matematiklÀrande. Undersökningen genomfördes pÄ tre olika mÄngkulturella skolor i Malmö kommun och baserades pÄ enkÀter och intervjuer. Resultatet visade att förÀldrarna Àr lite insatta i hur matematikundervisningen gÄr till pÄ i barnens skolor och att majoriteten Àr nöjd med barnens matematiklÀrande. Samarbetet mellan skola och hem upplevs vara bra av bÄde förÀldrar och lÀrare.

En kvalitativ studie med utgÄngspunkt i den ohÀlsa som Àr dokumenterad bland hbt-ungdomar dÀr skolan pekas ut som en betydande arena. Syftet var att undersöka hur gymnasieskolor i förhÄllande till för skolan rÄdande styrdokument valde att konkretisera det förebyggande arbetet med vÀrdegrundsfrÄgor kopplade till sexualitet och könsidentitet/-uttryck samt undersöka skolkuratorers attityder, normer och upplevelser i förhÄllande till detta arbete. Empirin bestod av en fokusgruppsintervju med skolkuratorer samt en litteraturstudie med grund i ett urval av likabehandlingsplaner. Slutsatser blev att heteronormativitet prÀglar skolkuratorers arbete med dessa frÄgor och att det förebyggande arbetet ej upplevs prioriterat. Avseende transpersoner aktualiseras detta i relation till att diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet och uttryck ej hade ett omfattande skydd av diskrimineringslagen.

Syftet med vÄr studie Àr att studera utlandsfödda elevers uppfattningar av interkulturellt arbete i den dagliga skolverksamheten, med följande frÄgestÀllningar:-      Hur beskriver eleverna sina erfarenheter av interkulturellt arbete?  Hur beskriver eleverna att lÀrarna arbetat med förstÄelsen av text och innehÄll i den dagliga verksamheten?-      För att vi skulle fÄ svar pÄ vÄrt syfte och vÄra forskningsfrÄgor anvÀnde vi oss av den kvalitativa forskningsansatsen fenomenografi samt halvstrukturerade intervjuer. Vi intervjuade Ättondeklassare i en skola med ett mÄngkulturellt elevunderlag.Vi lever i ett mÄngkulturellt samhÀlle dÀr skolan har styrdokument som pÄvisar att lÀrare ska arbeta interkulturellt. Idag vet man ocksÄ betydelsen av att fÄ utveckla sitt sprÄk och lÄta eleverna ta in sin bakgrund och sina erfarenheter i klassrummet (Utbildningsdepartementet, 1998).Resultatet har visat att eleverna inte har sÄ mycket erfarenheter av interkulturellt arbete i den dagliga verksamheten. Samtidigt uttrycker mÄnga elever att de inte har behov av att delge andra om sin bakgrund eller att anvÀnda sitt modersmÄl medans andra menar att det kan stÀrka sjÀlvförtroendet.

Syftet med vÄrt arbete Àr dels att undersöka hur invandrarförÀldrar medverkar i sina barns val av studier/yrken och dels att ta reda pÄ vilket sÀtt det faktum att de Àr invandrare begrÀnsar eller frÀmjar deras medverkan i barnens val av gymnasier. Vi ville undersöka pÄ vilket sÀtt förÀldrarnas bakgrund och kunskaper om det nya samhÀllet och skolsystemet Àr vÀsentliga i deras medverkan i barnens val av studier. MÄlet med vÄrt arbete Àr Àven att försöka komma med förslag till hur skolan och/eller studievÀgledaren pÄ ett bÀttre sÀtt kan integrera invandrarförÀldrar i barnens skolgÄng. Undersökningen genomfördes i form av 8 intervjuer, varav 4 var med invandrarförÀldrar och de resterande 4 med deras barn. Varje intervju tog ca 30 minuter. Det som vi har kommit fram till i vÄrt arbete Àr att invandrarförÀldrar, precis som vilka andra förÀldrar som helst, Àr aktiva i valprocessen genom att vara dÀr för att lyssna och stötta sina barn.

Bakgrund: Det finns en dold arena i skolan som Àr outforskad och som fÄngat vÄrt intressetill denna studie. Studien ger Àven kunskaper till all personal inom skolan som pÄ nÄgot sÀttbemöter eleverna. Vi har valt att utgÄ ifrÄn elevernas perspektiv dÀr elever frÄn Ärskurs 1 och2 deltagit för att bidra med sina tankar. Vi har studerat detta utifrÄn ett fenomenologisktperspektiv. Eftersom det saknas tidigare forskning inom omrÄdet har vi kompletterat medforskning kring socialt samspel och konflikter vilket Àr nÄgot som stÀndigt förekommer pÄden dolda arenan.Sökord: Sökorden vi har anvÀnt var dolda platser i skolan, gömda platser i skolan, nÀr ingenvuxen ser i skolan, utan att pedagog/personal ser, egen tid, rum i skolan, pedagogersnÀrvaro/frÄnvaro.Syfte: VÄrt syfte med undersökningen var att se om det finns en dold arena och hur denupplevs av eleverna i skolan.Metod: Vi har valt att anvÀnda oss av intervjuer utifrÄn en fenomenologisk grundtankeeftersom vi vill undersöka elevernas upplevelser kring den dolda arenan.

Syftet med vÄrt arbete Àr att beskriva vilka eventuella skillnader som finns mellan elever som gÄr i hÀlsonyckelprofilerade klasser och andra vanliga klasser i deras beteende nÀr det gÀller hÀlsa. Genom FMS (Fysisk, mental och Social kompetensutveckling) har vi fÄtt en inblick hur lÀrarna pÄ gymnasieskolan jobbar med eleverna. Vidare har det gett oss en uppfattning hur vi som blivande idrottslÀrare kan andvÀnda detta i undervisningen. Vi har anvÀnt oss av en enkÀtundersökning för att ta reda pÄ elevernas instÀllning till hÀlsa och medvetande om hÀlsans betydelse. Dagens samhÀlle Àr pÄ mÄnga sÀtt ett stressat samhÀlle som pÄverkar oss negativt pÄ ett eller annat sÀtt.

PÄ nÀstan alla skolor intrÀffar varje Är nÄgot som förÀndrar livet för dem som drabbas. LÀrare tvingas hantera sÄvÀl smÄ som stora kriser och hjÀlpa elever att hantera den sorg som följer. Syftet med mitt arbete Àr att fÄ en ökad förstÄelse för hur man som lÀrare hanterar en krissituation och hur man som pÄ bÀsta sÀtt hjÀlper barn och ungdomar i kris och sorg. Jag har Àven undersökt hur man som lÀrare upprÀttar ett fungerande pedagogiskt arbete efter en traumatisk hÀndelse. Mitt arbete bygger pÄ kvalitativa intervjuer med tre yrkesverksamma lÀrare som alla drabbats av ett dödsfall i klassen och beskriver hur de hanterat situationen.

Detta arbete handlar om hur de islÀndska sagorna anvÀnds i den islÀndska skolan och vilka syften och metoder lÀrarna ser med arbetet. Ett av mina syften med arbetet har ocksÄ varit att se vilka implikationer arbetet i den islÀndska skolan kan ha pÄ den svenska skolan. LÀrarnas uppfattningar har undersökts genom samtal och intervjuer och Àven elevers och lÀrarutbildares uppfattningar redogörs för. PÄ plats i Reykjavik har ett antal lÀrare (5 st), elever (12 st) och lÀrarutbildare (2 st) intervjuats. Dessa intervjuer har tillsammans med mina egna observationer varit det resultat som utgjort underlag för de diskussioner som förs i kapitel 6.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som pÄverkat acceptansen hos anvÀndare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att anvÀndarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter pÄ ett bra och lÀtt sÀtt. Studien har gjorts utifrÄn anvÀndarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning pÄ ett flertal kommuner dÀr anvÀndarna anvÀnder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur anvÀndarnas upplevda acceptans pÄverkas av faktorerna delaktighet, anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar Àven information och utbildning.Resultatet frÄn undersökningen visade att delaktigheten ökade anvÀndarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde dÀremot dras mellan acceptans och faktorerna anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, dÄ resultatet frÄn de bÄda grupperna inte visade nÄgon mÀrkbar skillnad..

Denna studie handlar om icke-heterosexuella* ungdomars upplevelser av mobbning i skolan p.g.a. deras sexuella lÀggning och ungdomarnas upplevelser om vad som görs av lÀrarna för att motverka denna mobbning. Studien genomfördes i tvÄ delar: förstudie och huvudstudie. I förstudien studerades lÀrarestuderandes Äsikter om utbildningen som de fÄr om mobbningen av icke-heterosexuella elever i skolan pÄ lÀrareprogrammet. I förstudie medverkade 11 lÀrarestuderande, alla var kvinnor.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner strÀva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmÄga samt inspirera till en aktiv fritid. Det Àr en viktig utgÄngspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsÄren till stor del pÄverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig sÄvÀl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem Àr att idrottsÀmnet aldrig har haft sÄ lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gÀlla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas mÀrklig, nÀr man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att frÀmja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillÀgnat sig.