Uppsatsens syfte var att undersöka hur en skola arbetar för att stoppa och förebygga mobbning samt fÄ en inblick i hur de som arbetar med mobbningsfrÄgor pÄ skolan resonerar kring mobbning. För att undersöka det anvÀndes intervjuer som datainsamlingsmetod. Informanterna har arbetat med att formulera och/eller arbetar pÄ nÄgot sÀtt med att upprÀtthÄlla den plan som finns pÄ skolan för att förbygga och förhindra mobbning. Resultatet visar att informanterna berÀttar att arbetet vÀxt fram genom skapandet av en likabehandlingsplan och att enkÀter om trivsel ligger till grund för utformaningen av arbetet. I vardagen arbetar informanterna som verkar inom skolan med förebyggande arbete och akuta ÄtgÀrder.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka lÀrares instÀllningar till grupparbete som arbetsform i skolan dÄ forskning visar att grupparbete minskar medan samhÀllet i stort gÄr i motsatt riktning och föresprÄkar kollektivt grupptÀnkande. VÄr undersökning baseras pÄ fyra grundpelare: lÀrarens instÀllning till grupparbete, för- respektive nackdelar med grupparbete, lÀrarens roll vid grupparbete samt bedömning av den enskilde elevens prestation vid grupparbete. Undersökningen genomfördes i tvÄ norrbottniska kommuner, dÀr vi intervjuade fyra lÀrare vardera. I ena kommunen arbetade lÀrarna inom gymnasieskolan, och i en andra inom grundskolans senare Är. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ intervju som informationsinhÀmtande metod.

Detta examensarbete Àr en beskrivning av hur man inom skolan kan anvÀnda sig av Funktionsinriktad musikterapi (FMT), bÄde i elevhÀlsosyfte och personalvÄrd. Jag berÀttar om arbetet med en elev med diagnosen sprÄkstörning/dyslexi och en lÀrare med diagnosen utmattningsdepression. Mitt arbete visar att FMT med sin tydliga struktur kan hjÀlpa bÄde elever och lÀrare att fÄ tillgÄng till de egna förmÄgorna. Genom en balans mellan trygghet och utmaningar stimulerar FMT-metoden till utveckling hos personen, oavsett Älder. .

Det finns en stor utmaning i hur pedagoger bem?ter fysisk lek i f?rskolan. Denna studie syftar till att ta reda hur, n?r och varf?r pedagoger begr?nsar, avbryter eller p? annat s?tt blandar sig i fysiska lekar mellan barn i f?rskolan. De fr?gor som studien besvarar ?r: ?Vilka strategier anv?nder pedagoger f?r att bem?ta barns fysiska lekar i f?rskolan och hur motiveras dessa strategier av pedagogerna? N?r anser pedagoger att den fysiska leken har g?tt f?r l?ngt och varf?r? Vilka konsekvenser f?r pedagogernas ageranden i f?rh?llande till den fysiska leken, n?r det g?ller barns handlingsutrymme??.

Integreringsprocessen för utlÀndska barn i den svenska skolan Àr huvudpunkten i denna systematiska litteraturstudie. Syftet Àr att undersöka vilka problem som vanligtvis uppkommer i skolan för nyanlÀnda barn med utlÀndsk bakgrund men Àven deras och förÀldrarnas egna önskningar om förbÀttring eller tillvÀgagÄngssÀtt i integrationsprocessen. Utöver detta analyseras hur skolan arbetar för att integrera eleverna i skolan och in i den ordinarie undervisningen. Resultaten visar att det Àr mÄnga problem som uppstÄr men de mest Äterkommande Àr sprÄket, utanförskap samt stÀndiga omflyttningar. Vidare visar resultaten att det optimala tillvÀgagÄngssÀttet för en sund integrering i skolan Àr nÀr eleverna kan knyta an till nÄgot och kÀnna samhörighet genom att skolan vÀrnar om deras sprÄk, kultur och familj.

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att synliggöra de elevkonflikter som förekommer i skolan och vilka konflikthanteringsmetoder de arbeta med samt genom att redogöra för pedagogernas erfarenheter och Äsikter bidra till en bÀttre förstÄelse för konflikt elever sinsemellan. Vi har valt att intervjua sex lÀrare i tre olika skolor i Göteborgs stadsdelar. VÄr tanke bakom valet av de tre olika skolorna Àr att synliggöra vilka faktorer som kan bidra till elevkonflikter i skolan alltsÄ hur konflikt uppstÄr, vilka orsaker kan finnas bakom konflikt i skolan samt hur pedagogerna hanterar förekommande konflikter.VÄrt arbete ger en översikt av hur pedagoger handskas med konlikt i skolan och vilka metoder som anvÀnds i skolan, samt att de faktorer som Àr vÄllande till konflikt i skolan. Vi intervjuade vÄra informanter alltsÄ de sex verksamma pedagoger genom vÄra frÄgor kring konflikt och de faktorer som vÄllar till konlikt samt de metoder som anvÀnds i skolan.Vi genomför vÄrt arbete med en kvalitativ undersökning, som bestÄr av frÄgor kring konflikt och konflikthantering och lÀrarnas erfarenheter kring Àmnet konflikt i skolan. Vi vill Àven belysa hur lÀrarna upplever konflikter i skolan och vad de anser att konflikt kan bidra till.

Det omrĂ„de vi valt Ă€r hur elevers inflytande i skolan ser ut, hur delaktiga de verkligen Ă€r vad gĂ€ller demokratiska beslut om sin egen undervisning. NĂ€r vi var ute pĂ„ vĂ„r VFU under utbildningen mĂ€rkte vi att lĂ€rarna fick ta del av missnöjda elevers synpunkter om att vissa beslut inte var demokratiska. LĂ€rarna förklarade för eleverna att det var det mest demokratiska beslut de hade kunnat komma fram till, vilket ledde till en liten diskussion mellan lĂ€raren och eleverna. Ämnet Ă€r för oss intressant, att se om eleverna fĂ„r vara delaktig i beslut som rör det som hĂ€nder i skolan.Detta arbete Ă€r en undersökning om hur elevdemokrati och elevinflytande i skolan kommer till uttryck utifrĂ„n lĂ€rarnas perspektiv, dĂ„ dessa bĂ„da Ă€r en viktig del i dagens lĂ€roplaner för eleverna i skolorna. Den övergripande frĂ„gestĂ€llningen som arbetet grundas pĂ„ Ă€r Hur ser elevernas demokratiska inflytande ut enligt lĂ€rarna? VĂ„ra underliggande frĂ„gestĂ€llningar Ă€r: Hur mycket fĂ„r eleverna enligt lĂ€rarna vara med och bestĂ€mma om? samt Vilken typ av demokrati finns det i skolorna? Med andra ord uttrycker lĂ€rarna att i skolan fokuseras det pĂ„ individens eller skolans bĂ€sta? De resultat som framkommit Ă€r att elevinflytande och elevdemokrati finns synligt i skolorna till stor del i form av skolornas olika rĂ„d, exempelvis elevrĂ„d och klassrĂ„d, men ocksĂ„ i den vanliga klassrumsmiljön dĂ€r diskussioner och osĂ€mja lĂ€tt uppkommer.

Detta arbete har vi gjort för att fÄ reda pÄ hur man kan utveckla barns empati genom att anvÀnda sig av forumspel. MÄlgruppen för vÄrt arbete Àr frÀmst andra pedagoger. För att fÄ svar har vi genomfört tre observationer och intervjuat dramapedagogen vi observerat samt de berörda klassernas lÀrare. Forumspel har visat sig vara utmÀrkt för att ge eleverna möjlighet till utveckling och empati..

Studiens syfte var att undersöka hur personal i skolan beskriver mobbning och arbetet mot mobbning. Problemformuleringarna var: Hur beskriver skolpersonal mobbning, hur beskriver skolpersonal förebyggande och upptÀckt av mobbning samt hur beskriver skolpersonal hantering av mobbning och dess följder. Metoden som anvÀndes var kvalitativa semistrukturerade intervjuer med följdfrÄgor. Resultatet visar att mobbning anses vara upprepade krÀnkningar men att enskilda krÀnkningar förekommer i större utstrÀckning. Mobbning förebyggs genom arbete med likabehandlingsplan, skolklimat och gruppstÀrkande insatser.

Studien visar hur det Àmnesövergripande arbetet ser ut i skolan i Är 4-6 och i Är 7-9 samt hur det arbetet förÀndras frÄn Är 4-6 till Är 7-9, i en kommun i Sverige. Studien visar Àven pÄ vad lÀrarna, som intervjuats, anser vara för och nackdelar med att arbeta Àmnesövergripande samt om dessa lÀrare ser en vinst för bÄde lÀrare och elever med att arbeta Àmnesövergripande i skolan.Studien utgÄr frÄn dessa frÄgestÀllningar:- Vilka Àmnen förekommer mest frekvent i det Àmnesövergripande arbetet?- Hur ser planering, organisation och utförande ut för det Àmnesövergripande arbetet i Är 4-6 samt i Är 7-9?- Vilka för- och nackdelar kan lÀrarna se med att arbeta Àmnesövergripande? Det som kommit fram i studien Àr att man, i kommunen studien bedrevs i, arbetar mer Àmnesövergripande i Är 4-6 Àn i Är 7-9. Det kommer ocksÄ fram att man i bÄda grupperna, Är 4-6 och Är 7-9, ser Àmnesövergripande arbete som en fördel dÄ det gÀller att samarbeta lÀrare emellan samt att sambedöma elev resultat. LÀrarna i studien upplever att eleverna ser kopplingar mellan Àmnena bÀttre vid ett Àmnesövergripande arbetssÀtt, trots att eleverna ibland ser det som en genvÀg och forcerar ett arbetsomrÄde.Fördelarna med ett Àmnesövergripande arbetssÀtt Àr mÄnga och nackdelarna fÄ, enligt lÀrarna som intervjuades i just denna studie.

MÄnga förÀndringar har skett i skolan sedan 2006 och debatten har pÄ senare tid handlat vÀldigt mycket om grundskolelÀrares ökade administrativa belastning. Intresset vÀcktes dÀrför att undersöka dessa förÀndringar genom att fÄnga grundskolelÀrares egna uppfattningar om deras möjlighet till delaktighet i förÀndringsprocesserna och deras uppfattningar om hur dessa förÀndringar har pÄverkat deras arbete. Studiens syfte Àr sÄledes att undersöka hur grundskolelÀrare uppfattar de förÀndringar som skett sedan 2006 gÀllande administrationen i deras arbete. Studien Àmnar undersöka grundskolelÀrares uppfattningar gÀllande delaktighet i sjÀlva förÀndringsprocessen och hur de uppfattar att deras arbete har förÀndrats. Syftet leder fram till tvÄ frÄgestÀllningar; 1.

Kommunerna har lokalt det samlade ansvaret för att Ästadkomma en god livsmiljö och har enligt riksdagen ett övergripande ansvar för lokala anpassningar av de nationella miljö- och folkhÀlsomÄlen. En av dessa kommuner Àr Nyköpings kommun som har en miljöpolicy och miljöplan för miljöarbetet i kommunen, dÀr mÄl och delmÄl ingÄr för att uppnÄ en bÀttre miljö.I denna uppsats undersöks en av Nyköpings kommuns gymnasieskolor, Gripenskolan. Syftet Àr att undersöka hur Gripenskolan kan nÄ ett bÀttre miljöarbete. Skolan har som mÄl att nÄ miljödiplomering eller nÄgon form av miljöcertifiering. För att kunna svara pÄ studiens syfte har ledningen pÄ skolan intervjuats.

ADHD och dyslexi Àr ett frekvent och existerande funktionshinder hos barn och vuxna. Eftersom ADHD och dyslexi Àr i visa fall ett dolt funktionshinder, fÄr barnen inte alltid rÀtt bemötande frÄn omgivningen. Med detta arbete vill vi diskutera hur förÀldrar till ett barn med diagnosen ADHD och dyslexi och barnen sjÀlv upplever sitt funktionshinder i skolan. De frÄgorna som Àr relevanta för oss och som arbetet bygger pÄ Àr: Hur upplever ett barn sina inlÀrningssvÄrigheter i skolan? Hur upplever förÀldrarna till detta barn hans inlÀrningssvÄrigheter i skolan? UtifrÄn en fallstudie av ett barn som Àr 14 Är gammal och hans familjs erfarenheter kommer vi att undersöka hur hans skolgÄng har varit för honom och familj.

Syftet med studien har varit att ta reda pÄ hur lÀrarna i vÄr undersökning arbetar med bedömning och den bedömningsmatris som anvÀnds pÄ skolan i frÄga (se bilaga 3). Skolan dÀr undersökningen tagit plats ligger i SkÄne och bedriver undervisning i Ärskurserna F-5. Vi har gjort fem intervjuer med lÀrare som arbetar pÄ skolan, och en intervju med den bitrÀdande rektorn som Àr huvudansvarig för utformningen av bedömningsmatrisen. Den litteratur vi anvÀnt oss av har till största del varit koncentrerad kring olika former av bedömning. De som varit deltagande vid intervjutillfÀllena och det kvalitativa metodvalet har grundats pÄ hur vi ansÄg att vi skulle fÄ en god insikt inom Àmnet bedömning.

Syftet med denna studie Àr att beskriva fritidspedagogernas upplevelse och beskrivning av vÀrdegrundsarbetet i skolan och pÄ fritidshemmet samt vad han/hon anser kan förbÀttras i detta arbete. Studien har genomförts med stöd av tidigare forskning samt ur ett historiskt perspektiv. Styrdokument som lÀroplanen och allmÀnna rÄd för fritidshem ingÄr Àven i vÄr studie. För att kunna utföra detta arbete har vi anvÀnt oss av kvalitativa och ostrukturerade intervjuer med fritidpedagoger. Sedan har vi tolkat intervjusvaren med hjÀlp av litteraturen.