Studien visar vad nÄgra lÀrarna och rektorerna pÄ tre utvalda skolor har för instÀllning till musik i skolan och vilka möjligheter de ser med musik. De teoretiska utgÄngspunkterna beskriver författares olika syn pÄ vad musikalitet Àr, vilken roll lÀraren har i musiken, vad som pÄverkar musik i skolan och vilken inverkan musiken har pÄ hjÀrnan. Intervjuer har genomförts med en rektor, en musiklÀrare och en klasslÀrare pÄ tre utvalda skolor. Resultatet visar att alla de intervjuade Àr positivt instÀllda till musik och ser den som en viktig del i skolan men endast en skola anvÀnder musiken som en sjÀlvklar integrerad del i skolans verksamhet. De intervjuade ser tid, resurser och kunskap som viktiga faktorer som pÄverkar hur skolorna kan arbeta med musik som en integrerad del i verksamheten..

Syftet med detta arbete var att ta reda pÄ hur medvetna lÀrare pÄ lÄgstadiet Àr av lÀrstilar och hur de praktiserar detta i sin undervisning. Jag har intervjuat sju lÀrare pÄ lÄgstadiet för att ta reda pÄ detta. LÀrarna i min undersökning Àr relativt medvetna om lÀrstilar. Denna medvetenhet gör att det undervisar bÄde genom att berÀtta (auditivt), visa (visuellt) och att de lÄter eleverna göra saker (kinestetiskt/taktilt) för att förstÄ. Detta gör att de allra flesta elever kan tillgodogöra sig undervisningen.

VÄrt syfte med uppsatsen var att ta reda pÄ pedagogernas uppfattningar om vad de anser Àr mobbning samt hur de beskriver deras förebyggande arbete i förskolan och skolan. NÀr vi tittade pÄ tidigare forskning fann vi hur svÄrt det kan vara för pedagoger att veta vart grÀnserna för mobbning gÄr samt hur mobbning ska definieras. Vi har Àven funnit faktorer som visat sig framgÄngsrika i det förebyggande arbetet bl.a. ett bra samarbete mellan ledning, personal och förÀldrar. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar valde vi en kvalitativ metod dÀr Äsikter och uppfattningar Àr grundlÀggande.

I en allt större utstrÀckning brer internet ut sig och det Àr viktigt fundera över vad detta betyder för skolan. Detta arbetes syfte har varit att fÄ en förstÄelse om lÀrares uppfattning om internets roll i skolan. Via fokusgrupper har lÀrares resonemang om hur och varför internet ska anvÀndas i skolan insamlats. Resultatet innebar ett ointresse frÄn lÀrarnas sida för allmÀnna riktlinjer men istÀllet kunde de se mÄnga anvÀndningsomrÄden för internet i skolan. Dessa anvÀndningsomrÄden visade pÄ en bred pedagogisk grund med koppling till bÄde Piaget, Dewey och Vygotsky.

Barns möte med rÀknesÀttet division, sker tidigt i livet och utan att de tÀnker pÄ det sommatematik. Lösningsmetoden, att dela nÄgot rÀttvist Àr intuitiv och skiljer sig frÄn denformella matematiken med dess olika lösningsstrategier som barnen sedan möter iskolan. Barn har olika erfarenheter av begreppet division med sig nÀr de börjar skolan,men nÀr de trÀder in i denna vÀrld fönnedlas begrepp och matematisk förstÄelse i enfonnelI form av abstrakta matematiska symboler och formler. Plötsligt duger inte deraseget tÀnkande och kunnande i form av egna erfarenhetsbaserade och intuitivalösningsmetoder. Sett mot bakgrund av detta riskerar barnen att fÄ uppfattningen att .matematik Àr ett Àmne som man lÀr sig i enbart i skolan genom att rÀkna i lÀroboken.Under vÄr utbildning till lÀrare för de yngre barnen har vi trÀffat pÄ mÄnga elever iskolan som tycker att rÀknesÀttet division Àr svÄrt.

Syftet med detta arbete Àr att belysa hur ett antal unga mÀn som betraktar sig sjÀlva som "hÄrdrockare" uttalar sig om stil, musik, drömmar om framtiden, beteende, vÀrderingar och skolan. Arbetet innehÄller en litteraturgenomgÄng som bland annat tar upp och belyser ungdomskultur, smak, stil, identitet samt en redogörelse för urval av tidigare forskning som berört hÄrdrockare och hÄrdrockares relation till olika samhÀllsinstutioner, dÀr framför allt skolan stÄtt i fokus. Vidare innehÄller detta arbete en redovisning av de intervjuer med sex hÄrdrockare i Äldrarna 15 till 28 Är som genomförts. Samtliga sex av de intervjuade hÄrdrockarna Àr sjÀlva musiker. Redovisningen av intervjusvaren Àr uppdelade pÄ olika teman efter vad detta arbete har till syfte att belysa.

Examensarbetet handlar om hur eleverna upplever igenkÀnnandet av sin egen kultur i skolan och vad pedagogerna gör för att eleverna ska kÀnna igen sig. Barngruppen bestÄr av barn frÄn Äldrarna sju Är upp till fjorton Är frÄn olika skolor och kulturer i Malmö stad. Pedagogerna kommer ocksÄ frÄn olika kulturer och frÄn olika skolor och delar av Malmö. En intervju med en bitrÀdande rektor i Malmö som aktivt arbetat med kultur i flera Är och information om brobyggare projektet och om en brobyggare i Malmö. Syftet med examensarbetet Àr att ta reda pÄ elevernas upplevelser och erfarenheter av igenkÀnnandet av sin kultur i skolan och vad pedagogerna gör för att nÄ mÄlen i Lpo 94 gÀllande kultur.

I skolan uppstÄr dagligen olika konflikter emellan elever, dÀrför ar det viktigt att ha bra strategier för hur de skall hanteras. Olika faktorer pÄverkar ocksÄ hur hanteringen av dessa konflikter ser ut, bland annat vad konflikten handlar om och nÀr under skoldagen som den intrÀffar.Studien tar reda pÄ vilka strategier som nÄgra pedagoger anvÀnder sig utav, samt hur deras förebyggande arbete ser ut för att undvika att onödiga konflikter uppstÄr. Syftet Àr att ta reda pÄ nÄgra olika strategier och reflektera över dessa.Jag har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer med fem stycken pedagoger. Intervjuerna har jag sedan analyserat mot min teori.Mitt resultat visar pÄ att arbetet med att skapa ett gott klimat i klassrummet Àr ett stÀndigt pÄgÄende arbete. NÀr det gÀller pedagogernas strategier vid en konfliktsituation ser de lite olika ut beroende pÄ situationen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka bildÀmnets roll och plats i skolans Àmnesövergripande undervisning. Bakgrunden till valet av ÀmnesomrÄde ligger i mÄngÄrigt engagemang och arbete med att integrera bildÀmnet med skolans övriga Àmnen. UtifrÄn ett intervjumaterial undersöks hur bildÀmnet kan integreras med olika Àmnen i skolan men Àven hur olika lÀrargrupper förhÄller sig och arbetar med bilder i undervisningen. Undersökningsmaterialet utgÄr frÄn djupintervjuer med fyra utvalda lÀrare frÄn bÄde grund- och gymnasieskolan. De utvalda skolorna Àr alla belÀgna inom storstockholmsomrÄdet.

VÄrt syfte med detta arbete Àr att synliggöra vilka konflikthanteringsmetoder sex pedagoger pÄ skolor i en mellanstor kommun i sydöstra Sverige sÀger sig arbeta med. Pedagogerna Àr verksamma inom Ärskurs 1-3 samt fritidshemmet. Syftet Àr ocksÄ att redogöra för pedagogernas erfarenheter och Äsikter om den konflikthanteringsmetod som möjligtvis anvÀnds. Vi vill Àven synliggöra vilka faktorer som kan bidra till konflikter i skolan. De forskningsfrÄgor vi arbetar utefter Àr: Vilka konflikthanteringsmetoder anvÀnds? Upplever pedagogerna att arbetet ger resultat? Vilka slags konflikter upplever pedagogerna finns mellan elev/elev och elev/pedagog i skolan?Arbetet ger en översikt av hur konflikthantering kan se ut i skolan, vilka faktorer som kan pÄverka konflikter och dess uppkomst samt hur man som pedagog arbetar med konflikthantering i skolan.

Syftet med detta arbete Àr att visa hur nÄgra invandrarförÀldrar resonerar i frÄgor som gÀller deras barn. Min huvudfrÄga Àr, vilka förvÀntningar har invandrarförÀldrarna pÄ sina barn nÀr det gÀller att ta till sig den svenska kulturen respektive förÀldrarnas kultur? Undersökningen grundar sig pÄ intervjuer med fem förÀldrar. De frÄgor som jag stÀllt för att fÄ svar pÄ min huvudfrÄga Àr följande:Hur ser invandrarförÀldrarna pÄ att barnen tar till sig den svenska kulturen?Vilka krav har förÀldrarna pÄ att barnen tar till sig deras kultur?Hur uppfattar invandrarförÀldrarna den svenska skolan?Som komplement till undersökningen har jag ocksÄ gjort en forskningsöversikt.

Examensarbetet handlar om kvalitetsarbete i skolan och vad som uppfattas vara kvalitetsarbete av lÀrare och rektorer som arbetar i skolor dÀr Total Quality Management (TQM) anvÀnds eller har anvÀnts. I studien frÄgas efter vilka företeelser som uppfattas vara kvalitetsarbete och hur dessa företeelser ter sig avseende makt och form. Dessutom studeras lÀrares och rektorers förhÄllningssÀtt till kvalitetsarbete enligt TQM.Studien har en kvalitativ ansats och data har insamlats med hjÀlp av intervjuer. Sammanlagt har fyra lÀrare och fyra rektorer intervjuats. Data presenteras dels i form av kategorier av företeelser som uppfattas vara kvalitetsarbete, dels i form av mer övergripande tolkningar utifrÄn rektorers respektive lÀrares förhÄllningssÀtt till kvalitetsarbete.De företeelser som uppfattas vara kvalitetsarbete kategoriseras i tre omrÄden: (I) MÄlfokuserat kvalitetsarbete som innebÀr arbete med att formulera och konkretisera mÄl.

Syftet med vÄr studie Àr: att belysa hur en skola i VÀsterÄs kommun arbetar med konflikthantering. För att nÄ syftet behandlas följande omrÄden: vad en konflikt Àr, den vanligaste konflikten, skolans arbete med konflikthantering, resurser och likabehandlingsplan. Vi anvÀnder oss av kvalitativ och kvantitativ metod i vÄr studie för att fÄ ett bredare resultat. Vi har intervjuat och gjort enkÀtundersökningar. Genom enkÀter undersöker vi hur verksam personal inom skolan arbetar med konflikthantering.

Examensarbetet handlar om hur en skola varit framgÄngsrika med att höja kvaliteten bland rastvaktspersonalen och pÄ sÄ sÀtt minskat konflikterna pÄ rasterna. Studiens syfte Àr att studera om konflikterna under rasterna och resten av skoldagen kan minska om man har samma personal som rastvakter och konfliktmedlare alltid. Varför beslutade sig skolan för att Àndra sina rutiner under rasterna? Hur har denna skola gÄtt tillvÀga för att höja kvalitén bland rastvakterna? Vad tycker personal och elever pÄ skolan? KÀnner eleverna att de fÄr med hjÀlp nu jÀmfört med innan till att lösa konflikter som uppstÄtt under rasterna? Detta var nÄgra av alla de frÄgor som dök upp nÀr jag fick höra talas om skolan och deras nya system. Genom intervjuer med rektor, personal och kamratstödjare pÄ skolan samt 85 stycken enkÀtundersökningar med elever i Är 2,4 och 6 har jag sammanstÀllt ett material som övergripande visar att skolan anvÀnder sig av en bra metod under rasterna samt för konflikthantering och konfliktlösning efter rasterna. Studien Àr förlagd en liten byskola i SkÄne som jag av en hÀndelse fick nys om.

Studien visar att autistiska barn behöver hjÀlp med att förstÄ sin vÀrld och bli förstÄdda dÀrför Àr pedagogers arbete och förhÄllningsÀtt grundlÀggande. Pedagogerna hade skapat ett trygg och tydlig miljö som var betydande för eleverna, hÀr har varje elev ett eget schema med fasta strukturer och rutiner. En pedagog ska kunna agera, analysera, strukturera, visualisera och framförallt respektera och ha tÄlamod nÀr man arbetar. Pedagogerna och skolledaren Àr ense om att skolan Àr en möte plats för alla samt att varje barn har rÀtt till att pÄverka sin undervisning och kÀnna gemenskap i skolan..