I Sverige pÄgÄr en omfattande yrkeslegitimationsreform inom skolan. Legitimation har presenterats som en kvalitetssÀkring av skolan, som ett bevis pÄ att den som arbetar har rÀtt kompetens till att utföra det pedagogiska arbetet. Fritidspedagogen har rÀtt till en legitimation som lÀrare i skolÀmne, men inte som fritidspedagog i fritidspedagogiken. Genom den hÀr undersökningen kartlÀggs fritidshemmets kvalitetsdiskurs, som visar sig vara beroende av hur fritidspedagogen förhÄller sig till sitt lÀrandeuppdrag. Undersökningen tar avstamp i ett kommunövergripande arbete som genomförts för att stÀrka fritidshemmens kvalitet.

 Alla som vuxit upp i Sverige har gÄtt i den svenska skolan. Alla som gÄtt i den har ocksÄ minnen frÄn den. Genom mÀnniskors minnen beroende pÄ nÀr de gick i skolan kan man ge en bild över hur skolan förÀndrats i elevers ögon. Det svenska sprÄket lÀrs ut i skriftform men hur har man anvÀnt sig av det verbala verktyg sprÄket faktiskt Àr. Eleverna som intervjuats har gÄtt i skolan under 40-60 och 90 talet. Elever minns mycket frÄn sin skoltid.

Jag har under mina besök pÄ en skola bevittnat en generell missbelÄtenhet för skolmaten bland lÀrare och elever. Jag har ocksÄ mÀrkt att eleverna pÄ skolan ofta Àr trötta, ofokuserade och har svÄrt att klara av de krav som skolan stÀller pÄ dem. Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ om det gÄr att uppdaga paralleller mellan den skolmat som serveras pÄ skolan och de svÄrigheter eleverna har i att följa med i undervisningen. Jag har gjort en empirisk, kvalitativ undersökning för att finna svar till mina frÄgestÀllningar. Studien omfattar sex semistrukturerade intervjuer.

Skolan innefattar inte bara lÀrande utan handlar Àven om elevers hÀlsa och vÀlmÄende. För att eleverna ska kunna tillgodogöra sig undervisningen i skolan krÀvs en god psykisk hÀlsa. Enligt de rapporter och den litteratur vi tagit del av har elevers psykiska ohÀlsa ökat de senaste Ären. StÀmmer nu detta, att allt fler barn och ungdomar i skolan mÄr psykiskt dÄligt, Àr det av en enorm vikt att skolan tar sitt ansvar att uppmÀrksamma och försöka förebygga psykisk ohÀlsa hos eleverna. Detta Àr ett Àmne som stÀndigt Àr aktuellt eftersom det alltid kommer att finnas elever som mÄr dÄligt, dvs.

Examensarbetets syfte var att undersöka hur sex lÀrare i Är 7-9 anvÀnder sig av skönlitteratur i skolan och varför de anvÀnder sig av den. Den kvalitativa intervjun anvÀndes som undersök-ningsmetod och intervjuer genomfördes med sex lÀrare pÄ tre olika skolor i en mindre kom-mun i södra Sverige.Efter genomförda intervjuer samt teoretiska studier har jag kommit fram till att lÀrare anvÀnder sig av en mÀngd olika arbetssÀtt vad gÀller arbetet med skönlitteratur i skolan. De sÀtt de arbetar med beror bland annat pÄ tid och ekonomiska resurser samt tradition pÄ skolan..

Denna uppsats avser att analysera pÄ vilket sÀtt som den svenska skolan har framstÀllts som en jÀmlik och rÀttvis institution. FrÄgestÀllningen har varit att undersöka vilken diskurs som synliggjorts i det empiriska underlaget, samt pÄ vilket sÀtt denna diskurs pÄverkar klassreproduktionen i den svenska skolan.Det empiriska urvalet för studien utgörs av den nuvarande regeringen ?Allians för Sveriges? utbildningspolitiska valmanifest Mer kunskap ? en modern utbildningspolitik (2006). Detta material bearbetades utifrÄn ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv, för att pÄ sÄ sÀtt synliggöra pÄ vilket sÀtt bilden av den svenska skolan har producerats.Studiens resultat visade pÄ att i framstÀllning av den svenska skolan sÄ framtrÀdde en mix av tvÄ olika diskursordningar; dels en mer traditionell skoldiskurs, dels en nyliberal skoldiskurs. Detta kan sÄledes ses som ett tecken pÄ att skildringen av den svenska skolan har tagit en ny form, den nyliberala diskursen i samhÀllet har kommit att nÄ Àven skolans domÀn.

VÄrt syfte med detta arbete Àr att utifrÄn de undersökningar vi gjort, med hjÀlp av frÄgeformulÀr, samt intervjuer ta reda pÄ hur mentorskapet fungerar pÄ den aktuella skolan. NÀr vi fÄtt kunskap om skolans mentorskapssystem vill vi kunna utlÀsa hur det fungerar i praktiken. Vi vill se om deras mentorskapssystem Àr ett bÀttre tillvÀgagÄngssÀtt Àn vad det mer traditionella klassförestÄndarsystemet Àr. Vi tittar nÀrmare pÄ vad det kan finnas för eventuella problem, varför har de uppstÄtt och hur kan mentorskapet pÄ skolan förbÀttras? Vi kommer att gÄ in i verksamheten pÄ ett djupare plan för att kunna fÄ en sÄ rÀttvis bild som möjligt.

Bakgrund: Skolan har visat sig vara en viktig arena för hÀlsofrÀmjande arbete. Det hÀlsofrÀmjande projektet HÀlsoverkstaden genomfördes i 13 skolor i Helsingfors med omnejd under Ären 2006-2008 med temaomrÄdena kost, fysisk aktivitet och sömnvanor.Syftet: Att undersöka lÀrarnas erfarenheter och upplevelser av engagemang och deltagande i HÀlsoverkstadsprojektet.Metod: Studien hade en kvalitativ ansats och fokusgrupper anvÀndes som datainsamlingsmetod. Fyra fokusgrupper genomfördes med 20 lÀrare frÄn projektskolorna. Materialet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: En god kommunikation och samverkan inom skolan och med projektorganisatören avgjorde hur fruktbart projektet i skolan hade varit. Faktorer som pÄverkade engagemanget var, hur skolan vid starten hade förbundit sig (commitment) och hur kollegiet förhöll sig, stödjande eller mindre stödjande, till projektarbetet.

Hur ser lÀrare och skolledare pÄ de sÀrbegÄvade eleverna och hur beskrivs dessa elever i skolan? Fyra skolors syn pÄ sÀrbegÄvade elever. Med sÀrbegÄvad menar vi de högpresterande elever i skolan, som har en extra begÄvning i ett eller flera Àmnen. Vi utgick ifrÄn skolledares och lÀrares syn pÄ dessa elever. VÄrt resultat visade att alla intervjupersoner ansÄg att alla elever i skolan har nÄgon form av begÄvning.

Syftet med min undersökning Àr att se om en ledarledd fritidsaktivitet innebÀr en kunskapsöver-föring, ett intuitivt lÀrande hos ungdomar frÄn vuxna, av det slag som förekom under ?den andra dagen? pÄ den tiden ungdomar gick i skolan varannan dag eller varannan vecka.Jag har genomfört fem intervjuer med slumpvis utvalda elever med höga skolbetyg och fem med slumpvis utvalda elever med lÄga skolbetyg pÄ gymnasieskolan.Min utgÄngspunkt Àr att de ungdomar som deltar i ledarledda aktiviteter pÄ sin fritid fÄr upplevelser, fÀrdigheter och erfarenheter som gagnar deras skolarbete.Resultatet bekrÀftar min utgÄngspunkt. Framför allt fÄr de uppleva glÀdje och gemenskap som de ocksÄ upplever i skolan medan de som inte har nÄgon sÀrskild organiserad aktivitet upplever skolan som ?seg? och nÄgot som de mÄste ?gÄ av?..

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att belysa hur undervisningen i skolan utformas sÄ att elever fÄr kunskap om hÄllbar utveckling och att arbetet mot en hÄllbar utveckling blir en integrerad del av skolan och elevernas handlingar i vardagen. Ett annat syfte Àr att konkretisera hur undervisningen i skolan utformas sÄ att arbetet mot en hÄllbar utveckling skapar möjlighet för eleverna att fÄ nya insikter om hur de praktiskt kan agera och göra miljömÀssiga val. Den metod vi har anvÀnt Àr en kvalitativ forskningsstrategi med semistrukturerade intervjuer. Resultatet av arbetet Àr att det finns olika arbetsmetoder för att nÄ en mer hÄllbar utveckling och att skolor och lÀrare kommit olika lÄngt i undervisningen. FörhÄllningssÀttet till miljön och hÄllbar utveckling Àr nÄgot som genomsyrar hela skolan för att ge en helhetsbild för eleverna..

Jag har skrivit detta arbete framförallt för att uppmÀrksamma barnens odiagnostiserade olikheter men Àven för att se vilka stödinsatser det finns inom skolan. Syftet med arbetet Àr att identifiera dessa olikheter och ta reda pÄ verksamheternas stödinsatser ? som i detta fall Àr inriktat pÄ gymnasiet. Jag vill se om verksamheterna uppmÀrksammar elevernas olikheter och om man medveten anpassar utbildningsmÄlen och tillgodoser deras individuella behov efter dessa olikheter ? jag vill se om man ser till elever som inte har en diagnos och om dem har samma förutsÀttningar till stöd i deras undervisningssituationer.Jag kommer ta reda pÄ hur specialpedagogerna arbetar med dessa elever och hur dem organiserar deras pedagogiska arbete.

I denna studie har jag valt att fokusera pÄ mobbning i skolan, hur personalen i skolan arbetar med att förebygga och stoppa mobbning samt vilka verktyg de anvÀnder sig av. Mobbning Àr en traumatisk upplevelse. Vi kan ta del av historier om barn som Àr mobbade, eller varit utsatta för det i exempelvis radio, tv och i sjÀlvbiografier. Ibland fÄr vi höra om barn som inte fÄr den hjÀlp de ha rÀtt till. Skolan och vuxna sviker dem nÀr de behövs som mest.

Syftet med vÄr uppsats Àr att ÄskÄdliggöra hur ett antal lÀrare ser pÄ musikens roll i skolan. Arbetet bygger pÄ litteraturstudier och kvalitativa intervjuer i tvÄ F ? 2 klasser. Vi visar hur lÀrarna anvÀnder sig av musik i sin undervisning och hur de ser pÄ musik i skolan. VÄr undersökning visar att musikundervisningens huvuduppgift Àr att eleverna skall kÀnna glÀdje och gemenskap.

Syftet med denna studie var att undersöka sprÄkstimulering i hemmet och i skolan för att se om det fanns nÄgon obalans. Materialet som anvÀndes i studien för att belysa undersökningsfrÄgan bestod av enkÀter. Studiens informanter bestod av förÀldrar i tvÄsprÄkiga familjer med elever i Ärskurs ett och barnens lÀrare. Resultatet visade att svenska Àr det sprÄk som anvÀnds mest bÄde hemma och i skolan. Vidare visade resultat att sprÄkstimulering pÄ finska inte förekom alls i skolan..