HÀlsofrÀmjande och förebyggande arbete rörande barn och elevers hÀlsa och utveckling berör en rad olika arenor i samhÀllet, jag har i min studie valt att koncentrera mig pÄ skolan och de förebyggande program som kan finnas dÀr. Mitt syfte med studien var att belysa hur valet av dessa förebyggande program gÄr till, vem beslutar att de ska anvÀndas och vem efterfrÄgar programmen. Jag har i en kommun genomfört kvalitativa intervjuer med aktörer pÄ olika nivÄer i skolsystemet, ordföranden i barn- och utbildningsnÀmnden, förvaltningschefer i skolnÀmnderna samt tre rektorer, alla med rÀtt och förmÄga att fatta beslut i sin verksamhet. Att jag valde de olika nivÄerna i skolsystemet beror pÄ att skolan ofta ses som en generell institution istÀllet för det mÄngfald av olika organisationer som den faktiskt Àr (Karlsen & Persson 2004). Jag har dÀrför valt att i min studie utgÄ frÄn Gunnar Bergs (2003) teoriSkolan som institution och skolor som organisationer samt ett struktur- och aktörsperspektiv som en grund för att belysa det i förhÄllande till mitt syfte.I kommunen dÀr jag genomförde min studie sÄ var anvÀndandet av ICDP (International Child Development Programmes) och SET (Social och Emotionell TrÀning) utbrett.

I denna studie kommer relationen mellan lÀrare och elev att undersökas utifrÄn tvÄ infallsvinklar. Den ena aspekten kommer behandla lÀrarens förhÄllnings- och tillvÀgagÄngssÀtt. DÀr kommer professionalismen som den ser ut idag presenteras utifrÄn de uppdrag och utmaningar som lÀraren stÀlls inför. Vikten av ett reflekterande förhÄllningssÀtt och hur lÀraren bemöter eleverna i bland annat konfliktsituationer kommer ocksÄ beröras. Den andra infallsvinkeln kommer beröra lÀrarens pÄverkan pÄ och vikten av förtroendefulla relationer med eleverna.

Konflikter finns överallt i samhÀllet, inte minst i organisationer och företag. Att beskriva olika ledares sÀtt att hantera konfliktsituationer i sitt ledarskap var dÀrför intressant. Syftet med studien var att undersöka ledares upplevelser av ledarskap och sÀtt att hantera konflikter. Undersökningen baserades pÄ 14 intervjuer med ledare som har personalansvar frÄn bÄde privat och offentlig sektor. Studien Àr könsmÀssigt balanserad.

SyfteSyftet med studien Àr att beskriva situationer dÀr barn reagerar med utagerande beteenden pÄ en förskoleavdelning samt pedagogernas tankar kring barn som uppvisar utagerande beteende ? Hur tÀnker och upplever pedagogerna barn som uppvisar utagerande beteende?? NÀr, var och varför uppstÄr utagerande/konfliktsituationer? ? Hur samspelar pedagogerna med barn som uppvisar utagerande beteende?? Hur hanterar pedagogerna utagerande/konfliktsituationer om de uppstÄr?TeoriStudien utgÄr frÄn den sociokulturella teorin eftersom den intresserar sig för hur sociala praktiker formas och hur olika tankar och idéer kommer till uttryck i praktiken. SÀljö (2005) skriver att samspelet mellan kollektivet och individen Àr i fokus i den sociokulturella teorin. Den sociokulturella teorin handlar om lÀrandets villkor i institutionella miljöer, i detta fall i förskolan. Emanuelsson, Persson och Rosenqvist (2001) skriver om det relationella perspektivet inom specialpedagogiken och menar att man mÄste titta pÄ de omgivande faktorerna nÀr barn/elever Àr i svÄrigheter.

Uppsatsen beskriver sex lÀrares arbete med konflikter och konflikthantering. Den visar att de arbetar mycket aktivt med konflikthantering och att de lÀgger stor vikt vid det förebyggande arbetet. Den verbala kommunikationen fÄr mycket stort utrymme i deras arbete. Flera av lÀrarna tar under intervjuerna upp den inre konflikt som ofta uppstÄr dÄ de tvingas vÀlja mellan undervisning och konflikthantering. Resultaten pekar mot att de erfarna lÀrarna Àr mer grupporienterade och de nyutbildade mer uppgiftsorienterade i det hÀr avseendet.

Syftet med examensarbetet var att studera hur skolmedling gÄr till praktiskt och vad eleverna lÀr sig genom att anvÀnda metoden skolmedling. Medling Àr en metod som anvÀnds i olika konfliktsituationer i samhÀllet och metoden har nu Àven anammats inom skolan, sÄ kallad skolmedling. Vi har genom kvalitativa intervjuer med fem pedagoger och 15 elever vid den kommunala grundskolan samt projektledaren för skolmedlingsprojektet i Norrbotten studerat skolmedling som konflikthanteringsmodell. Av litteraturstudien kan vi konstatera att skolmedling Àr ett bra verktyg att anvÀnda sig av för att hantera konflikter i skolan. I vÄr empiriska studie kunde vi se indikatorer pÄ att skolmedling bidrog till att elever lÀrde sig konfliktkompetens genom att de visade stort engagemang för skolmedling och var kunniga inom omrÄdet.

Bakgrund Typ 2-diabetes ?r en kronisk sjukdom d?r kroppen har insulinresistens eller minskad insulinproduktion som utvecklas l?ngsamt och kr?ver sammanfattande egenv?rdsinsatser. Sjuksk?terskan har en central roll i att st?dja patienter att utveckla kunskap, motivation och f?rm?ga till egenv?rd. Syfte Att belysa sjuksk?terskans arbete med att fr?mja egenv?rd hos vuxna personer med typ-2 diabetes.

This thesis examines how the EU and Sweden aim to prevent radicalization through their strategies on preventing violent extremism (PVE). It contributes to PVE knowledge by examining how both actors plan preventive measures to combat radicalization and promote resilient societies. Analyzing Sweden's anti-terrorism strategy (Skr. 2014/15:146) and the EU strategy (COM(2020) 795 final), this study shows similarities in their approaches, particularly in targeting schools and youth with their preventive measures. Emphasis is placed on education to promote democratic and critical thinking, thus promoting resilience against radicalization.

VÄr studie belyser hur en förskolepedagog handlar i konfliktsituationer samt hennes tankar runt dessa situationer och konflikter i allmÀnhet. Vi har Àven valt att belysa nÄgra förskolebarns tankar kring detta Àmne. VÄrt arbete kÀnnetecknas av en kritisk ansats och vi diskuterar vÄrt resultat utifrÄn ett antal olika teoretiska perspektiv, behaviorism, kognitivism, sociokulturellt, makt och genus perspektiv. VÄr studie inleds med en litteraturgenomgÄng som ligger som grund för vÄrt arbete. Vi har valt att anvÀnda intervjuer och observationer som metod i vÄr kvalitativa studie.

Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare beskriver konflikter och konflikthantering i barngruppen pÄ förskolan och i förskoleklass samt om lÀrarna har nÄgra förebyggande strategier för att hantera konflikter i sitt dagliga arbete. Det Àr en kvalitativ studie dÀr enkÀter har besvarats av lÀrare i tvÄ olika kommuner och sedan anvÀnts i vÄr datainsamlingsmetod. VÄr litteraturdel bygger pÄ tidigare forskning och lÀroplaner gÀllande konflikter och konflikthantering. Resultatet visade att konfliktsituationer bland annat uppstÄr i trÄnga utrymmen, vid förflyttningar och i den fria leken nÀr vuxna ej Àr nÀrvarande. Resultatet visade Àven att det Àr stora barngrupper vilket leder att barnen ofta fÄr lösa sina konflikter sjÀlva.

Laryngospasm a?r ett livshotande tillsta?nd hos barn som kan uppkomma i samband med generell anestesi. Hantering av luftva?gen a?r den mest riskfyllda momentet inom barnanestesi. Syftet med studien var att underso?ka vilka riskfaktorer fo?r laryngospasm som finns hos barn vid generell anestesi.

Syftet med min studie Àr att fÄ och skapa förstÄelse för dels barns uppfattningar om mobbning som företeelse och dels barns Äsikter om hur mobbning kan förebyggas i skolverksamheten. Studien har genomförts utifrÄn en kvalitativ ansats dÀr sex barn i Äldrarna 7-11 Är frÄn tvÄ olika skolor har medverkat i intervjuer. De teorier och den forskning som lyfts fram i bakgrunden Àr bÄde de individualpsykologiska och de sociokulturella perspektiven. Resultatet i studien visar pÄ att begreppet mobbning Àr komplext pÄ sÄ sÀtt att majoriteten av eleverna menar att krÀnkningar och mobbning inte sÀrskiljs frÄn varandra. Resultatet pekar ocksÄ mot att vem som helst kan bli mobbad men inte alla kan bli en som börjar mobba.

Mobbning Àr idag ett begrepp som alla i samhÀllet tar pÄ stort allvar. Mobbning som företeelsehar funnits lÀnge Àven om sjÀlva begreppet Àr relativt nytt. Det finns Àven inskrivit i svenska skolans lÀroplan att all personal pÄ skolan ska arbete för att motverka trakasserier och konfliktsituationer. Syftet med denna studie Àr att undersöka vilken kunskap blivande lÀrare har om begreppet mobbning. Vidare Àr syftet att undersöka hur de under sin utbildning förbereds pÄ att hantera mobbning.

I denna jÀmförande fallstudie har medialt konstruerande av konflikt analyserats utifrÄn postkolonial teori. SÄledes har det ofta pÄstÄdda oberoendet i medierapportering granskats med avsikt att urskilja diskursiva mönster av postkolonialt inflytande. Studien har jÀmfört medialt konstruerande av tvÄ olika konflikter som antas influeras mer eller mindre utav postkoloniala maktstrukturer; ukrainakonflikten och konflikten i Syrien och Irak.I analysen urskildes tydliga tendenser till bÄde subjektskapande och gruppbildande processer, vilka sÄvÀl postkolonial teori som diskursteori argumenterar för. SÄledes har det mediala konstruerandet av förevarande studies konfliktsituationer bevisats vara influerade av ovan nÀmnda maktstrukturer. Resultatet medför praktiska implikationer för huruvida medierapportering bör fortsÀtta pÄstÄs vara oberoende, och vidare forskning kring medialt konstruerande av konflikt uppmuntras för att finna ytterligare belÀgg för studiens resultat..

Hammarskjöld och Boutros-Ghalis effektiva ledarskap inom FN analyseras. Teorierna som anvÀnds Àr path-goal teorin och Greensteins teori. Genom dessa finner vi utgÄngspunkterna för analysen, vilka Àr: generalsekreterarnas administrativa arbete, val av lösningar i kris- och konfliktsituationer samt deras relationer med medlemsstaterna. UtifrÄn dessa tre kategoriseringar analyserar vi sedan deras effektivitet genom anvÀndandet av indikatorer frÄn Greensteins teori. Stor tyngdpunkt ligger pÄ den empiriska framstÀllningen av deras respektive karriÀr som generalsekreterare.