Studiens syfte Àr att undersöka hur lÀrare som gÄtt lÀrarutbildningen med inriktning mot fritidshem uppfattar och upplever sin yrkesroll i skolan och pÄ fritidshemmet, för att fÄ en klarare bild av hur de ser pÄ sig sjÀlv i sitt yrke.     Forskningsbakgrunden i studien behandlar bland annat fritidspedagogsyrkets framvÀxt och utveckling sÄvÀl som fritidshemmets, för att ge en klarare bild av varför verksamheten och yrket ser ut som den gör idag. Som teoretisk utgÄngspunkt ligger den sociala identitetsteorin som menar att mÀnniskan fÄr en social identitet med hjÀlp av de grupper hon tillhör. Genom en kvalitativ forskningsmetod, genomförd med semistrukturerade intervjuer av lÀrare i fritidshem som Àr utbildade mellan 2001-2012, har ett resultat tagits fram.     Sammanfattningsvis kan i studiens resultat utlÀsas att samarbetet mellan pedagoger i de olika lÀrarkategorierna fungerar tillfredstÀllande. LÀrarna i fritidshem uttrycker en önskan att fÄ fortsÀtta arbeta inom bÄde skola och fritidshem, bland annat med barnens sociala kompetens, nÄgot som mÄnga av dem anser vara viktigt i yrket..

Bakgrund Typ 2-diabetes ?r en kronisk sjukdom d?r kroppen har insulinresistens eller minskad insulinproduktion som utvecklas l?ngsamt och kr?ver sammanfattande egenv?rdsinsatser. Sjuksk?terskan har en central roll i att st?dja patienter att utveckla kunskap, motivation och f?rm?ga till egenv?rd. Syfte Att belysa sjuksk?terskans arbete med att fr?mja egenv?rd hos vuxna personer med typ-2 diabetes.

Ekobrott har l?nge funnits p? den kriminalpolitiska agendan och ligger h?gt upp p? samh?llets ?tg?rdslista. Revisorer ses i samh?llet som en central akt?r i att f?rebygga och bek?mpa ekonomisk brottslighet. Tidigare forskning indikerar d?remot att det f?religger ett f?rv?ntningsgap mellan revisorer och samh?llet om revisorers faktiska roll.

Mitt arbete innehÄller en litteraturgenomgÄng av nÄgra av de konfliktsituationer som kan uppstÄ i skolans miljö. Syftet med mitt arbete Àr att skaffa mig större kunskap om konflikter mellan elever och hurman pÄ ett bra och genomtÀnkt sÀtt kan hantera dessa. Vilka konflikter kan uppstÄ? Hur uppstÄr konflikterna? Hur upplevs en konflikt? Hur hanterar man konflikter? Jag har tagit med olika konflikthanteringsmodeller som kan vara lÀmpliga att anvÀnda sig av i skolans vÀrld. Vissa anvÀnds till att hantera redan uppkomna konflikter, medan andra Àr mer lÀmpade i förebyggande syfte, för att förhindra att nya konflikter uppstÄr.

Syftet med studien Àr att undersöka hur gymnasieelever tÀnker kring konfliktsituationer som uppkommer i klassrummet och hur de vill att lÀraren ska hantera dem. Studien bygger pÄ tvÄ utformade scenarion som sexton stycken gymnasieelever i södra Halland diskuterat vid tre olika fokusgruppintervjuer. Scenarierna behandlar tvÄ olika situationer dels en fysisk konflikt mellan tvÄ elever och dels en verbal konflikt mellan lÀrare och elev. Resultatet visar att det rÄder delade meningar kring hur eleverna önskar att lÀrare ska hantera de tvÄ givna konfliktsituationerna, exempelvis gÀllande nÀr vi ska ingripa samt vilka strategier som kan anvÀndas. Vidare visar resultatet att eleverna föredrar att lÀrare Àr tydligare med vad som Àr acceptabelt respektive oacceptabelt beteende i klassrummet.

Syftet med studien Àr att synliggöra förskollÀrares syn pÄ konflikter och vilket förhÄllningssÀtt de anvÀnder i konfliktsituationer mellan barn i förskolan. I studien har 12 yrkesverksamma förskollÀrare frÄn fyra olika förskolor deltagit i form av kvalitativa intervjuer. Det har framkommit i resultatet att konflikter Àr oundvikliga och kan ses som bÄde positiva och negativa. Studiens informanter skildrar att konflikter Àr ett tillfÀlle för lÀrande och utveckling om de hanteras pÄ ett bra sÀtt men om de inte hanteras pÄ ett bra sett kan de fÄ destruktiva konsekvenser för barnet i sin utveckling och sitt lÀrande. Konflikter kan se vÀldigt olika ut beroende pÄ situation, Älder och innehÄll.

Syftet med studien var att undersöka och ge olika beskrivningar av en grupp förskollÀrares uppfattningar av konflikter mellan barn och konflikthantering i förskolan.De frÄgestÀllningar som stÀlldes var följande: Vad anser en grupp utvalda förskollÀrare att en konflikt mellan barn karaktÀriseras av? Vilka kommunikativa strategier uppfattar en grupp förskollÀrare att barn anvÀnder i deras konfliktsituationer? Hur gestaltas och hanteras konflikter i barngruppen utifrÄn en grupp förskollÀrares uppfattningar?Resultatet av studien visade pÄ mÄnga olika uppfattningar om vad som Àr en konflikt och hur den bör hanteras. Konflikter har olika betydelse för förskollÀrarna. En del menar att barn ska lösa sina egna konflikter beroende pÄ vilken typ av konflikt det Àr, medan andra anser att barnen behöver stöttning och hjÀlp i konflikthanteringen. Det finns mÄnga likheter mellan konflikthanteringsstilar och barns kommunikativa strategier samtidigt som flera andra aspekter sÄsom synen pÄ hur barn agerar under konflikter kan Äterfinnas i tidigare forskning.

DÄ konflikter Àr en stor del av barnens vardag pÄ förskolan anses det frÄn tidigare forskning att det Àr viktigt att ha goda kunskaper om konflikter och dess orsaker. Forskare stödjer tanken pÄ att barn möter mÄnga konflikter redan frÄn tidig Älder och att det Àr en viktig del i barnens utveckling som exempelvis kognitiv och social utveckling. Vidare stödjer forskare att det finns olika orsaker till att konflikter uppstÄr och mÄnga gÄnger samverkar orsakerna med varandra. Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ hur olika konflikter ter sig pÄ förskolan, vilka platser i miljön som Àr vanligt förekommande i konfliktsituationer samt om vi kan se olika konfliktstilar i verksamheten. Metoder som anvÀndes för att uppnÄ syftet Àr observation och enkÀtundersökning.

Bakgrund: V?ld i n?ra relation ?r globalt folkh?lsoproblem som drabbar fr?mst kvinnor och har allvarliga konsekvenser p? h?lsan. Sjuksk?terskors ansvar ?r att f?rebygga oh?lsa och har en viktig roll i att m?ta kvinnor utsatta f?r v?ld. Det kr?vs goda kunskaper och ett etiskt f?rh?llningss?tt f?r att kunna bem?ta dessa kvinnor.

Bakgrund: Pa? en intensivva?rdsavdelning ra?der sa?rskilda fo?rha?llanden vilket go?r att patienterna a?r mer utsatta fo?r infektioner a?n pa? en vanlig va?rdavdelning. Att tilla?mpa basala hygienrutiner a?r den viktigaste a?tga?rden fo?r att fo?rebygga smittspridning inom ha?lso- och sjukva?rden. Syfte: Syftet var att beskriva intensivva?rdssjuksko?terskans erfarenhet och anva?ndning av basala hygienrutiner inom intensivva?rden.

AbstractVÄldtÀkt har alltid förekommit i krig och konfliktsituationer men det Àr först sedan kriget i Bosnien-Hercegovina som vÄldtÀkt i krig har fÄtt allmÀn uppmÀrksamhet. Den hÀr uppsatsen avser att genom poststrukturalistisk och postmodern feministisk teori hjÀlpa till att förstÄ varför kvinnor vÄldtogs systematiskt under kriget 1992-1995 i Bosnien-Hercegovina. Fallstudien har utförts genom en analys av tidigare forskning kring Àmnet utifrÄn ovan nÀmnda teorier. Genom att titta pÄ de konstruerade manliga och kvinnliga identiteterna i fredstid i Bosnien-Hercegovina har en bÀttre förstÄelse fÄtts för anvÀndningen av dessa konstruktioner i krig och dÀrmed Àven en förklaringsmodell till varför man vÄldtog kvinnor under kriget. Resultatet av analysen visar sammanfattningsvis att vÄldtÀkt av kvinnor i kriget i Bosnien-Hercegovina anvÀndes som vapen mot mannen lika mycket som kvinnan, mot maskuliniteten som mot femininiteten och Àven mot nationen, genom attack mot de konstruerade genusidentiteterna..

Alkoholkonsumtion a?r grundorsak till flertalet sjukdomar som pa?verkar folkha?lsan negativt. Mindera?riga a?r mer sa?rbara mot de negativa konsekvenserna av alkohol a?n vuxna. Da?rfo?r det viktigt med alkohol- och drogfo?rebyggande metoder inriktade pa? unga som ger god effekt.

Under de senaste Ärtiondena har allt större effektiviseringskrav stÀllts pÄ den offentliga hÀlso- och sjukvÄrdssektorn. Som en följd av detta har ett antal olika ekonomiska styrmodeller införts inom denna sektor, bland annat resultatenheter. Ekonomisk styrning av hÀlso- och sjukvÄrden Àr emellertid förknippad med ett antal specifika problem. Dessa problem innefattar bland annat verksamhetens icke vinstsyftande och tjÀnsteproducerande karaktÀr. Vidare föreligger svÄrigheter och potentiella konfliktsituationer med anledning av arbetskraftens professionella karaktÀr.

Genom mitt examensarbete har jag fört samman barns tankar om konflikter och konflikthantering, med befintliga konflikthanteringsmetoder. Detta för att uppnÄ mitt syfte om att fÄ en fördjupad insikt i, och kunskap om, hur femÄriga barn löser konflikter. Jag tog, genom intervjuer, reda pÄ hur barn löser konflikter och vidareutvecklade sedan deras strategier genom att föra samman dem med redan befintliga konflikthanteringsmodeller. Min tanke var att det, för att lösa eller pÄ annat vis bearbeta barns konflikter, Àr till stor fördel att utgÄ frÄn barnens egna tankar. Vem vet bÀttre hur barn brukar lösa konflikter Àn de sjÀlva? Men, trots att barn har mÄnga finurliga sÀtt att lösa konflikter pÄ, kom jag i min slutsats fram till att barn ofta behöver en trygg vuxen, gÀrna med kunskaper inom konflikthantering, som kan stötta dem under konfliktsituationer.

BAKGRUND:Konflikter kan bÄde vara negativa och positiva, beroende pÄ hur man hanterar dem. Konflikter Àr en viktigt och naturligt del av livet. Det Àr betydelsefullt att hantera och lösa konflikter dÀr alla inblandade parterna kÀnner sig nöjda. För att kunna förebygga konflikter mellan barnen krÀvs det en god kommunikation och att det finns vuxna tillgÀngliga som goda förebilder. Som pedagog Àr det viktigt att hjÀlpa och stödja barnen nÀr de hamnar i konfliktsituationer.SYFTE:VÄrt syfte Àr att undersöka pedagogens arbetssÀtt med konflikter och konflikthantering mellan barnen i förskolan respektive förskoleklassen.