Det Àr vanligt att i samband med frÄgestÀllningar rörande demenshandikapp ocksÄ diskutera frÄgor kring övergrepp mot Àldre. Den inledande fasen i denna uppsats har dÀrför haft sin utgÄngspunkt i litteraturstudier pÄ detta tema. Litteraturstudierna omfattar dÀrutöver litteratur kring demensproblematik, kommunikation, och interaktion.Den genomförda intervjustudien har haft sitt fokus pÄ interaktionen i parrelationer dÀr demenshandikapp förekommer. Intervjustudien undersöker hur konfliktsituationer hanteras i dessa parrelationer. Studiens deltagare har bestÄtt av individer som varit gifta med en person som fÄtt diagnosen alzheimers sjukdom.Av intervjustudien framkom att det var vanligt förekommande med interaktionstyperna samarbete och frÀmjande vid konflikter och att samtliga informanter anvÀnde sig av validation i olika grad.

Denna undersökning bygger pÄ lÀrares attityder till konfliktsituationer och deras förestÀllningar om hur de agerar vid dessa. Det vi i vÄr undersökning eftersöker Àr dels om lÀrarnas agerande skiljer sig mellan Är 1 och Är 6 och dels om deras utsagor tyder pÄ en bakomliggande teoretisk kunskap. Med hjÀlp av en kvalitativ ansats görs Ätta intervjuer med behöriga lÀrare, fyra verksamma i Är 1 och fyra verksamma i Är 6. Analysen av det insamlade materialet visar att varje lÀrare har skilda sÀtt att se pÄ konflikter och majoriteten anser att de bÄde har positiva och negativa aspekter. NÀr det gÀller sÀttet att hantera konflikter har vi funnit att en gemensam grundmodell anvÀnds.

Detta examensarbete handlar om synen pÄ barn som fyra pedagoger frÄn tvÄ olika förskolor förmedlar i samband med samtal kring videoobservationer frÄn de bÄda verksamheterna. Syftet med studien var att ta del av vÄra informanters tankegÄngar och resonemang kring de av oss utvalda konfliktsituationer som Àgde rum mellan barnen samt synliggöra vilka bilder av barn lÀrarna ger uttryck för i dessa diskussioner. Undersökningens frÄgestÀllningar var följande: Hur resonerar pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor kring de av oss utvalda konfliktsituationer som utspelar sig mellan barnen pÄ respektive förskola? Vilken barnsyn Äterspeglas i pedagogernas utsagor i samband med de specifika situationerna? De metoder som vi valde var videoobservationer av barnen i deras dagliga miljö. Observationerna utgjorde sedan grunden för diskussionsmötena, dÀr vi samtalade med pedagogerna kring de av oss utvalda konfliktsituationerna.

Det sker dagligen konflikter ute i förskolans verksamhet, det Àr nÄgot naturligt som uppstÄr imötet mellan mÀnniskor. Av konflikter finns mycket att lÀra och detta Àr ett synsÀtt som oftaeftersöks i förskolan dÀr grunden för lÀrande och utveckling lÀggs. Vi anser det viktigt ochintressant för vÄr framtida yrkesroll att vara medveten om sin egen roll som pedagog i barnskonflikter. Syftet Àr att undersöka pedagogens roll och inblandning i barns konflikter i förskolan,i relation till barns lÀrande och utveckling. Studiens utgÄngspunkt Àr Vygotskijs synpÄ det viktiga samspelet mellan barn och vuxna och utgÄr frÄn en kvalitativ forskningsgrunddÀr vi har intervjuat tio pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor, varav alla Àr utbildade förskollÀrare.I studien har det framkommit att pedagoger i barns konfliktsituationer ofta tar en roll somantingen medlare eller som en som hÄller sig i bakgrunden.

VÄr uppsats Àr en kvalitativ studie vars syfte Àr att belysa konfliktsituationer och hur dessa hanteras pÄ den slutna avdelningen pÄ Sagsjöanstalten. DÄ kriminalvÄrdens klienter har en begrÀnsad möjlighet att dra sig undan och vara privata och inte har möjlighet att ta kontakt och kommunicera fritt med omvÀrlden tror vi att dessa speciella omstÀndigheter kan göra det svÄrare att hantera konfliktsituationer samt att fler konfliktfyllda situationer kan uppstÄ. Att hantera konflikter tillhör vardagen dÄ konflikter uppstÄr i allt mÀnskligt samspel. Hanterar man konflikter pÄ ett konstruktivt sÀtt kan detta fungera stÀrkande för individen dÄ man bygger sin sjÀlvkÀnsla. Utvecklas konflikten dÀremot till en destruktiv konflikt kan individen uppfatta det som ett personligt nederlag och det leder oftast till ett negativt handlande.Studien bygger pÄ 10 intervjuer som Àr utförda pÄ klienter och personal.

Bakgrund Trycks?r ?r en vanlig v?rdskada inom slutenv?rden och leder till ?kat lidande f?r patienter samt h?gre v?rdkostnader. Trots grundade riktlinjer forts?tter trycks?r att uppst?, vilket belyser behovet av att f?rst? hur det preventiva arbetet genomf?rs i det kliniska arbetet. Sjuksk?terskor har en central roll i att f?rebygga trycks?r genom riskbed?mning, hudinspektion utf?ra f?rebyggande omv?rdnads?tg?rder Syfte Att beskriva sjuksk?terskors erfarenheter av omv?rdnads?tg?rder f?r att f?rebygga uppkomsten av trycks?r inom slutenv?rden Metod Studien genomf?rdes som en kvalitativ litteratur?versikt.

Syftet med undersökningen var att se om det finns arbets- konflikter inom vÄrden och hur mÀn klarar av att hantera dessa eller om det fanns andra problem som var av nÄgot vÀrde i dagens samhÀlle. Jag har tidigare arbetat med vÄrd i ca 2 Ärs tid. Mitt arbete med intervjuer utfördes i tre olika stÀder i södra Sverige under hösten 2006. Min frÄgestÀllning Àr i projektet: ?Hur hanterar mÀn konfliktsituationer inom vÄrden??.

Syftet med vĂ„r studie Ă€r att undersöka huruvida det gĂ„r att urskilja nĂ„gra generella villkor för konstruktiv konflikthantering. Utrymme ges ocksĂ„ Ă„t frĂ„gan om vilka Ă„terkommande mönster som kan finnas gĂ€llande psykologiska och relationella brister som försvĂ„rar konstruktiv konflikthantering och/eller stĂ€rker konfliktsituationer. Även frĂ„gan om lĂ€rande genom konflikterfarenheter berörs. Studien baserar sig pĂ„ Ă„tta stycken kvalitativa intervjuer med ett antal konsulter, en chef och nĂ„gra medarbetare. Studien har en hermeneutisk och induktiv ansats.

I denna studie kommer relationen mellan lÀrare och elev att undersökas utifrÄn tvÄ infallsvinklar. Den ena aspekten kommer behandla lÀrarens förhÄllnings- och tillvÀgagÄngssÀtt. DÀr kommer professionalismen som den ser ut idag presenteras utifrÄn de uppdrag och utmaningar som lÀraren stÀlls inför. Vikten av ett reflekterande förhÄllningssÀtt och hur lÀraren bemöter eleverna i bland annat konfliktsituationer kommer ocksÄ beröras. Den andra infallsvinkeln kommer beröra lÀrarens pÄverkan pÄ och vikten av förtroendefulla relationer med eleverna.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka studenters upplevelser av interpersonella konflikter mellan student och handledare som intrÀffat under den verksamhetsförlagda utbildningen pÄ Socionomprogrammet vid Göteborgs Universitet. Studien har utgÄtt ifrÄn följande frÄgestÀllningar: - Hur beskriver studenterna att interpersonella konflikter förekommer? - Vilka strategier upplevde studenterna var framgÄngsrika vid interpersonella konflikter? - Vilka konsekvenser upplevde studenterna att interpersonella konflikter gav? Studien baseras pÄ kvalitativ metod och tio semistrukturerade intervjuer med studenter som genomfört kursen Handledd studiepraktik SQ1451 pÄ socionomprogrammet vid Göteborgs Universitet. Materialet har analyserats med tematisk analysmetod och tolkats med stöd av begreppet erkÀnnande och med teorin om maktbaser. Huvudresultaten var att samtliga studenter kunde redogöra för konfliktsituationer, men som aldrig ledde till öppna konflikter i huvudsak pÄ grund av att handledarna aldrig blev varse att en konfliktsituation ens förelÄg eller att handledarna var lyhörda sÄ att det istÀllet blev lÀrorika diskussioner.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur förskollÀrare ser pÄ genus och konflikter samt hur de agerar i konfliktsituationer utifrÄn hur de ser pÄ genus. Enligt lÀroplanen för förskolan (1998) ska alla barn behandlas lika oavsett kön. Genom att observera och intervjua förskollÀrare har vi fÄtt ta del av deras tankar och synsÀtt kring Àmnena. Litteratur bearbetades och tillsammans med undersökningen ligger detta som grund för arbetets innehÄll. Vi har sett att litteraturen stÀmmer överens med förskollÀrarnas synsÀtt och agerande pÄ vissa punkter men det finns Àven skillnader.

I denna studie kommer relationen mellan lÀrare och elev att undersökas utifrÄn tvÄ infallsvinklar. Den ena aspekten kommer behandla lÀrarens förhÄllnings- och tillvÀgagÄngssÀtt. DÀr kommer professionalismen som den ser ut idag presenteras utifrÄn de uppdrag och utmaningar som lÀraren stÀlls inför. Vikten av ett reflekterande förhÄllningssÀtt och hur lÀraren bemöter eleverna i bland annat konfliktsituationer kommer ocksÄ beröras. Den andra infallsvinkeln kommer beröra lÀrarens pÄverkan pÄ och vikten av förtroendefulla relationer med eleverna.

Uppsatsen Àmnar att undersöka vad man bör behandla om Islam i Religionskunskap Specialisering som Àr en kurs i den nya gymnasieskolan. Den Àmnar ocksÄ att undersöka hur man bör behandla Islam i Religionskunskap Specialisering samt varför man bör vÀlja visst faktastoff om Islam i Religionskunskap Specialisering och varför man bör fokusera pÄ att anvÀnda vissa metoder framför andra. Denna undersökning Àr gjord med hjÀlp av ett litteraturstudium.Studien pekar mot att man bör anvÀnda sig av sociala medier för att undervisa om Islam i Religionskunskap Specialisering samt att det Àr av stor vikt att man individualiserar undervisningen i Religionskunskap Specialisering..

I denna C-uppsats synliggörs betydelsen av demokratisk konflikthantering mellan pedagoger och barn i förskolan. Syftet med studien Àr att utifrÄn en hermeneutisk och kritisk ansats synliggöra och problematisera hur pedagogers bemötande med barn i konfliktsituationer antingen möjliggör eller försvÄrar barns inflytande och dÀrmed frÀmjar eller motverkar förskolans demokratiska vÀrden. De forskningsfrÄgor vi utgÄtt frÄn Àr: Vilka bemötanden möjliggör utrymme för barns tankar, kÀnslor och Äsikter nÀr en konfliktsituation uppstÄr och vilka hindrar detta, hur kommer dessa olika bemötanden till uttryck samt vad i bemötandet kan leda till eller försvaga demokratisk konflikthantering. För att kunna besvara dessa frÄgor har vi anvÀnt oss av en kvalitativ studie med observationer och enskilda Äterkopplande intervjuer som metoder. Vi har valt det sociokulturella perspektivet med tyngdpunkt pÄ de interaktionistiska aspekterna som teoretisk utgÄngspunkt, vilket innebÀr att vi studerat sambandet mellan pedagogernas bemötanden och barnens möjligheter att uttrycka sig i interaktionen mellan pedagog och barn.

Fritidspedagogyrket Àr en viktig yrkesgrupp ute  i vÄra verksamheter  som besitter en vÀldigt stor  kompetens  vad  det  gÀller  konflikthantering,  genus,  barns  sociala  och  emotionella utveckling vilket framgÄr av detta arbete. I detta arbete ingÄr litteraturstudier som visar pÄ hur viktig kommunikation, vÀrden och normer, genus och jÀmstÀlldhet Àr. HÀr finns en kvantitativ undersökning  med  frÄgor  om  konflikter,  om  vuxna  bemöter  pojkar  och  flickor  olika  i konfliktsituationer  och  i  sÄ  fall  varför. UtifrÄn  vad  som  framkommit  i  enkÀtsvaren  har  jag försökt knyta det  till  litteraturen. Ur svaren kan man se att fritidshemmens personal hanterar konflikter pÄ ett bra och rÀttvist sÀtt dÀr det inte Àr sÄ stora skillnader i hur pojkar och flickor bemöts.