Under 2000-talet har begrepp som E-Government och 24-timmarsmyndighet kommit att fo?ra?ndra offentliga myndigheters sa?tt att erbjuda tja?nster och interagera med medborgare. Att genom e-tja?nster erbjuda medborgare alternativ till de traditionella kanalerna a?r na?got som de flesta svenska myndigheter och kommuner stra?var mot. Skelleftea? Kommun tog redan i bo?rjan av 2000-talet initiativ att erbjuda service inom ramen fo?r begreppet 24- timmarsmyndighet och erbjuder i nula?get en rad e-tja?nster riktade mot kommunens medborgare.

PÄ intiativ av UmeÄ Energi AB (UEAB) har det under vÄren 2011 pÄgÄtt arbete med att införa, testa och utvÀrdera Laststyrning av fjÀrrvÀrme. Systemet har testats pÄ Bostaden UmeÄ AB:s (BUAB) lÀgenhetkomplex pÄ Liljansberget i UmeÄ. OmrÄdet stod klart 2008 och inkluderar 709 stycken lÀgenheter i varierande storlek. Laststyrning som systemet minskar under perioder energitillförseln genom fjÀrrvÀrmecentralen för att pÄ sÄ sÀtt minska totala energitillförseln in till bostadshusen. Det Àr viktigt att inomhusklimatet inte försÀmras och dÀrför utförs mÀtningar och berÀkningar pÄ husen samt fjÀrrvÀrmecentralerna.

Bakgrund och problem: MÄnga företag satsar stora resurser pÄ forskning och utveckling, eftersom den verksamheten förvÀntas ge företaget konkurrens fördelar och möjlighet till lÄngsiktig överlevnad. För att kunna allokera resurser till olika projekt inom forskning och utveckling, behöver företagen anvÀnda sig av nÄgon form av ekonomistyrning ofta baserad pÄ budgetering. Att styra forsknings- och utvecklingsenheter Àr förknippade med svÄrigheter, dÄ det krÀvs flexibla lösningar för att hantera risker som uppstÄr i verksamheten. De risker som företagen tar Àr Àven kopplade till osÀkerhet angÄende projektens utfall och pÄverkar möjligheterna till att styra och kontrollera verksamheten.För att hantera de problem som uppstÄr vid styrning och budgetering av forskning och utveckling, Àr det viktigt att vara medveten om vilka dessa problem Àr. I denna uppsats ges beskrivningar pÄ vilka problem som Àr förknippade med budgetering av forskning och utveckling i sÄvÀl teorin som praktiken.

Det Àr viktigt att vi förstÄr hur organisationer influerar motivation hos de anstÀllda för att uppnÄ en effektiv organisation. De allra flesta företag har som mÄlsÀttning att hitta de faktorer som gör de möjligt att motivera personalen. En viktig uppgift för organisationens styrsystem Àr att motivera de anstÀllda att nÄ uppsatta mÄl. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur företagsledningen styr mot ökad motivation genom att anvÀnda sig av inre respektive yttre motivationsfaktorer utifrÄn Simons styrmodell. Vi utförde en kvalitativ fallstudie av tre större företag med anknytning till LuleÄ.

Bakgrund och problem: MÄnga företag satsar stora resurser pÄ forskning och utveckling, eftersom den verksamheten förvÀntas ge företaget konkurrens fördelar och möjlighet till lÄngsiktig överlevnad. För att kunna allokera resurser till olika projekt inom forskning och utveckling, behöver företagen anvÀnda sig av nÄgon form av ekonomistyrning ofta baserad pÄ budgetering. Att styra forsknings- och utvecklingsenheter Àr förknippade med svÄrigheter, dÄ det krÀvs flexibla lösningar för att hantera risker som uppstÄr i verksamheten. De risker som företagen tar Àr Àven kopplade till osÀkerhet angÄende projektens utfall och pÄverkar möjligheterna till att styra och kontrollera verksamheten.För att hantera de problem som uppstÄr vid styrning och budgetering av forskning och utveckling, Àr det viktigt att vara medveten om vilka dessa problem Àr. I denna uppsats ges beskrivningar pÄ vilka problem som Àr förknippade med budgetering av forskning och utveckling i sÄvÀl teorin som praktiken.

I denna kandidatuppsats har syftet varit att undersöka hur vi kan förstÄ retoriken kring eleven i olika dokument med koppling till skolans verksamhet samt vilka elever som skapas i denna retorik. De frÄgestÀllningar som konstruerats för att besvara syftet Àr i vilken kontext denna retorik kan ses, vad det Àr som framkommer, hur det framkommer och vad det Àr som utelÀmnas i denna retorik samt vad denna retorik syftar till.  DÀrför har en diskursanalys i en foucaultisk anda gjorts av dokument med kopplingar till just skolans verksamhet. Denna diskursanalys pekar pÄ att skapandet av eleverna i dokumenten Àr kopplat till en ekonomisk diskurs som naturliggör olika krav som stÀlls pÄ individen. De elever som efterfrÄgas i dokumenten Àr tÀnkta att leva upp till dessa krav och bli en del av en sjÀlvreproducerande, ekonomisk vinstmaskin. Denna ÀndamÄlsenlighet, förvÀntningar, prestation och ekonomisk vinst leder till ökad styrning och kontroll för att sÀkra avkastningen.

The aim of this study is to illuminate and discuss a case of political steering, specifically Managment-By-Objectives (MBO) in Swedish municipalities, from a democratic perspective. The essay examines a discrepancy between MBO in the Swedish municipalities and democratic theory.To fulfil the aim of the study one leading politician and one leading civil servant from five municipalities have been interviewed on this matter. This material is discussed in the light of a democratic theory constructed specifically for this essay. The democratic theory consists of three main democratic values in the democratic process: debate, transparence and the ability to demand political accountability.The main conclusion is that there is a contradiction in the use of MBO and the democratic values of debate, transparence and the ability to demand political accountability. MBO has resulted in a lack of debate and transparency and furthermore, it has made it increasingly more difficult to demand political accountability..

The purpose of this thesis is to examine how the competitiveness of family firms is affected by governance mechanisms. The thesis addresses four governance mechanisms: inefficient labor markets, inefficient capital markets, self control and altruism. We have conducted an abductive method to be able to perform a qualitative research study. In this study two family firms have been examined, ROL and Indiska Magasinet. We conclude that the presence of inefficient labor and capital markets within the studied family firms give rise to negative effects in terms of difficulties of hiring talented employees.

Syfte: Att bidra med en förklaring till hur företag i sina relationer till omgivande intressenter pÄverkas av statliga regleringar. Metod: Studien Àr baserad pÄ sekundÀrdata i form av bland annat branschorganisations- och myndighetsrapporter och vetenskapliga artiklar. PrimÀrdata har samlats in genom Ätta intervjuer med Àmneskunniga, representanter för myndigheter, branschorganisationer och företag. Slutsatser: Analysen visar att de hÀlsoekonomiska utvÀrderingarna genomförda av TLV Àr ett sÀtt för statsmakten att förflytta ett visst mÄtt av makt och styrning till den reglerande myndigheten. Eftersom dessa utvÀrderingar spelar en roll för landstingens beslut vid upphandling av medicinteknik, genom att rikta uppmÀrksamhet mot samhÀllsekonomisk effektivitet, inverkar myndighetens verksamhet reglerande pÄ efterfrÄgan av medicinteknik-företagens produkter.

Detta a?r en kvalitativ och kvantitativ studie som underso?ker hur kvinnliga och manliga makthavare framsta?lls i TV4:s och SVT:s morgonprogram Nyhetsmorgon och Gomorron Sverige. Vidare underso?ks om det a?r na?gra skillnader mellan den kommersiella kanalen respektive den public service-a?gda kanalen i bemo?tandet och framsta?llningen av makthavare i morgonprogrammen.De tva? morgonprogrammen Nyhetsmorgon och Gomorron Sverige underso?ktes genom totalt 28 klipp som sa?ndes i september och oktober 2012. Den kvantitativa studien har anva?nts fra?mst till ma?tbara fra?gor fo?r att underso?ka bland annat om tonen i intervjun a?r va?nskaplig, granskande eller neutral, om a?mnet i intervjun a?r ha?rt eller mjukt samt om samma tid la?ggs pa? profession och person na?r det ga?ller kvinnliga respektive manliga makthavare.

Folkha?lsopolitiken skapar fo?rutsa?ttningar fo?r befolkningens ha?lsa. Folkha?lsoinsatserna bo?r vara politiskt fo?rankrade pa? nationell, regional och lokal niva? fo?r att fo?rsta?rka folkha?lsan. Ha?lsopolicytriangeln a?r ett hja?lpmedel fo?r de akto?rer som vill skapa eller revidera handlingsplaner som anva?nds fo?r att styra och fo?lja upp kommunalt folkha?lsoarbete.

Bakgrund: Cancer ?r en av de vanligaste sjukdomarna och en av de vanligaste d?dsorsakerna globalt. Cancer uppst?r n?r celler v?xer okontrollerat och sprids i kroppen. Personer med cancersjukdom upplever ofta sm?rta och psykiskt lidande, vilket kan lindras genom trygghet och god v?rdrelation.

Titel: Offentlig upphandling av ma?ltidstransporter- en fallstudie pa? Lerums kommunBakgrund: Lagen om offentlig upphandling, LOU, bero?r alla kommuner och statliga myndigheter. Lagen reglerar hur en upphandling ska ga? till; processen och vad kommunerna fa?r go?ra, vad de ma?ste go?ra och vad de inte fa?r go?ra. Lerums kommun omfattas av LOU och vid en kommande upphandling av en transporttja?nst fo?r ma?ltidsleveranser vill kommunen fo?rfatta ett fo?rfra?gningsunderlag som ga?r i linje med kommunens miljo?vision, utan att bryta mot reglerna som LOU innefattar.

Dagens samhÀlle kÀnnetecknas av specialisering och globalisering. Företag ska satsa sina resurser pÄ det de Àr bra pÄ, för att kunna konkurrera pÄ vÀrldsmarknaden. Förr var det mer vanligt med företag som hade breda produktutbud. NÀr ett företag gÄr ett snÀpp lÀngre Àn sÄ och inte bara breddar produktutbudet, utan ocksÄ bildar flera differentierade företag inom företaget kallas detta för konglomerat. Vi har i denna studie studerat ett sÄdant företag som verkar i dagens samhÀlle och syftet var att beskriva hur ledaren i detta företag styr sitt konglomerat.

Detta examensarbete unders?ker morgonfritidsverksamhetens roll och uppfattningen om det svenska fritidshemmet, med s?rskilt fokus p? diskursen om fritid som ??verbliven tid.? Genom kvalitativa intervjuer med utbildade fritidsl?rare utforskar studien hur ?morgonfritids? organiseras och genomf?rs, vilka faktorer som bidrar till en framg?ngsrik verksamhet, samt hur denna tid kan omdefinieras som en pedagogisk m?jlighet snarare ?n en f?rvaringstid. Studien bygger p? Haglunds (2009) analys av fritidshemmets diskurser, d?r fritid som "?verbliven tid" ofta f?rlorar sin pedagogiska potential, samt p? Vygotskijs sociokulturella teori om l?rande (S?lj?, 2020). Vidare lyfts Jonssons (2021) och P?lsd?ttirs (2012) forskning fram f?r att belysa vikten av dialog och samarbete mellan personal och elever samt hur otydliga pedagogiska visioner kan p?verka personalens yrkesidentitet. Hippinen Ahlgrens (2021) insikter om balansen mellan f?rplanerade och spontana strategier anv?nds ocks? f?r att analysera elevens delaktighet.