Sök:

Sökresultat:

2110 Uppsatser om Förbättrad styrning av ingående - Sida 61 av 141

Analys av varför bilar styr framnär båtar och flygplan styr bak

Bakhjulsstyrning av fordon är en möjlig konfiguration som lite glömts bort inom fordonstekniken. Tidigare arbeten inom ämnet bakhjulsstyrning är väldigt detaljerade och snäva i sin analys. I detta arbete vill författaren visa en bakgrund till hur olika farkoster styrs samt analys av detta.Syftet med arbetet är att utifrån litteratursökning och intervjuer kunna besvara vilken inverkan drivkällans placering och de konceptuella skillnaderna mellan olika farkoster har på styrningens placering. Samt vilka förväntade egenskaper en farkost får med icke konventionell styrning. Med hjälp av en simulering i MATLAB är syftet att kunna besvara vilken roll massa, hastighet och axellängd spelar för ett bakhjulsstyrt fordon och hur responsen ser ut jämfört med ett framhjulsstyrt fordon.Resultatet från intervjuerna och litteraturen visar att drivkällans placering nära rodret är väldigt viktig för fartygs styrningsförmåga.

Ett belöningssystems målsättningar, design och utfall: en fallstudie av FOREX AB

Syftet med uppsatsen var att beskriva ett företags belöningssystem och vilka målsättningar ledningen har med belöningssystemet. Vidare ville vi beskriva hur företagets ledning och personal upplevde utfallet av belöningssystemet, samt förklara eventuella skillnader mellan målsättningar och utfall. Uppsatsens referensram behandlar teorier om belöningar, styrning och motivation. Vår fallstudie av valutaväxlingsföretaget FOREX genomfördes med hjälp av en telefonintervju med företagsledningen samt telefonintervjuer med hjälp av ett standardiserat frågeformulär med personal från 15 av FOREX butiker. Resultaten i vår undersökning visar att ett bra utformat belöningssystem kan motivera personalen att prestera bättre, men det är svårt att utforma ett belöningssystem som all personal inom företaget uppskattar eftersom alla individer har olika preferenser, behov och mål.

Upprättande av arbetsrutiner för bullerutredare

Buller defnieras som oo?nskat ljud och a?r idag ett va?xande miljo?problem i Sverige. Vectura a?r ett teknikkonsultfo?retag inom infrastruktur. Bland deras tja?nster inga?r kartla?ggning och fo?rebyggande av omgivningsbuller.

En lokals energibehov : Jämförelse och modellering av olika typer av klimatsystem 

Syftet med arbetet var att framställa en beräkningsmodell som behärskar att beräkna ett klimatsystems energiförluster samt livscykelanalys, LCC. Samt att använda denna modell vid jämförelse av två befintliga system.Modellen skapades i programmet Excell och använder sig av angiven indata för att beräkna resultat. Den användes för jämförelse av fyra lokaler i VIDEUM ABs byggnader. Två kontor och två föreläsningssalar jämfördes. Den beräknade skillnaden i energiförbrukning kunde i huvudsak härledas till det ena systemets längre drifttid över helgen samt att ett av kontoren drevs med högt konstantflöde hos ventilation även under frånvaro.Huruvida styrning av system sker efter koldioxidkoncentration eller temperatur verkar spela mindre roll för systemets förluster.

Distributionens betydelse för butikschefers motivation

Bakgrund: Företag som distribuerar varor till kund kan tillämpa antingen direkta eller indirekta försäljningskanaler, såsom centralt styrda enheter och franchising. Fördelar med franchising är en ökad tillväxttakt såväl som att franchisetagaren genom att satsa eget kapital motiveras att driva butiken så bra som möjligt vilket även gynnar franchisegivaren. Fördelar med centralt styrda enheter å andra sidan är standardisering, vilket lättare uppnås vid högre kontroll som kan återfinnas i centralt styrda organisationer där beslutsvägarna är kortare. Att tillämpa en distribution genom centralt styrda enheter ger även stordriftsfördelar genom exempelvis gemensamma inköp. För att öka kunskapen om fördelar och nackdelar med olika distributionsstrategier anser vi att det är intressant att studera hur distributionen påverkar ett företags anställda.

Utveckling av styrning till solföljande MaReCo-hybrid i Hammarby Sjöstad

Turning solar collectors, heliostats, is certainly not a new idea but has been explored for at least two decades. Projects on this subject have resulted in more or less realistic constructions, in a commercial point of view. Far too often the technical goals have had higher priority than the economical, which has resulted in a few constructions having the ability to compete with conventional, fix solar collectors. The economical issues have been given high priority in this project, without decreasing the demands on reliability. The system has been given the following mechanical and electronical properties: One-axis movement, fix heat carrying fluid system, microcomputer controlled movement and automatic protection from overheating.

Att ben?mna det som ?r sv?rt. En textanalys av informerande texter om sv?ra ?mnen f?r barn och vuxna

I denna uppsats analyseras och j?mf?rs sex texter fr?n tre olika avs?ndare: Barnombudsmannen, Myndigheten f?r samh?llsskydd och beredskap samt 1177. Fr?n tv? av avs?ndarna j?mf?rs en barnversion och en vuxenversion, och fr?n den tredje avs?ndaren j?mf?rs tv? texter skrivna f?r barn i olika ?ldrar. Syftet med studien ?r att uppm?rksamma behovet av barnanpassad text, belysa samband i befintliga texter f?r barn samt synligg?ra likheter och skillnader mellan barnanpassade texter och deras motsvarigheter f?r vuxna.

AVANCERAD HUDV?RD ? EN BARNLEK? En diskursanalys av hur barn skrivs fram och konstrueras i svensk nyhetsrapportering om avancerad hudv?rd

Syfte: Med utg?ngspunkt i svensk nyhetsdebatt om barn och avancerad hudv?rd, syftar f?religgande uppsats till att synligg?ra och analysera hur barn (0?18 ?r) konstrueras diskursivt samt att unders?ka vem som tilldelas talutrymme i dessa diskussioner. Teori: Utifr?n ett diskursteoretiskt ramverk inspirerat av Foucault, bygger analysen p? utg?ngspunkten om spr?k som centralt och b?rare av diskursiva f?rest?llningar om hur n?got eller n?gon antas eller b?r vara. Det kombineras med barndomssociologiska teorier om barnsyn och att den r?dande synen p? barn ?r kontextuellt, kulturellt och historiskt betingad. Metod: Det empiriska materialet, best?ende av 19 nyhetsartiklar fr?n de svenska tidningarna Dagens Nyheter, Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet, G?teborgs-Posten, Svenska Dagbladet Junior och Kamratposten, har analyserats genom en kritisk inneh?llsanalys med en diskursanalytisk ansats inspirerad av Foucault f?r att synligg?ra diskursiva konstruktioner, diskurser samt de positioner och handlande som barn tillskrivs. Resultat: Av resultatet framg?r att barn konstrueras p? tre olika s?tt och att de olika konstruktionerna (o)m?jligg?r olika typer av handlande. Barn konstrueras genom spr?kliga mark?rer i artiklarna som konsumenter, som s?rbara och som kompetenta.

"Man kan höra musiken bara man ser omslaget" : En kvalitativ studie om vinylskivans specifika drag i en digital tid

Syftet med denna uppsats a?r att erha?lla en fo?rdjupad fo?rsta?else fo?r de karakta?ristiska drag som anva?ndare upplever att vinylskivan har i en tid av digitala stro?mningstja?nster. Da?rfo?r har tva? fra?gesta?llningar formulerats som behandlar vilka kvaliteter som anva?ndare tillskriver mediet och vilka praktiker som de upplever a?r relaterade till det.Det teoretiska ramverket som underbygger denna uppsats a?r fra?mst Jay David Bolters och Richard Grusins (1999) remedieringsteori och tanken om att medier sta?r i en dialektisk relation till varandra och att det go?r att vi tillskriver dem olika kvaliteter. Tillkommer go?r a?ven, bland andra, John Durham Peters och Eric W.

Inlärning av verb i tyska läromedel

I denna uppsats undersöks hur två läroböcker i tyska för högstadiet skolår 7-9 utformat ett grammatiskt moment ? verbböjningen. Analysen baseras på språkdidaktiska teorier. I analysen undersöks om upplägget i böckerna är didaktiskt motiverat och vilka didaktiska teorier som ligger bakom upplägget. Vidare undersöks om arbetsuppgifterna är inbäddade i ett kommunikativt sammanhang eller om de är isolerade samt vilken grad av styrning arbetsuppgifterna har.

Medarbetarsamtal som verktyg för att främja lärande : En kvalitativ studie om medarbetarsamtalets påverkan på lärandet i organisationer

SammanfattningSyfte: Uppsatsens syfte a?r att underso?ka chefers och medarbetares upplevelser av huruvida medarbetarsamtalet pa?verkar la?randet i organisationer. Med hja?lp av va?ra fra?gesta?llningar som bero?r la?rande, motivationsfaktorer och maktpositioner i medarbetarsamtalet, a?mnar vi ta reda pa? huruvida dessa har en inverkan pa? la?rande i organisationerna.Metod: Uppsatsen bygger pa? empiri besta?ende av tio kvalitativa intervjuer med medarbetare och chefer fra?n fyra organisationer i olika branscher. Vi behandlar materialet, analyserar och diskuterar det utifra?n va?ra teoretiska utga?ngspunkter och tidigare forskning inom omra?det.Resultat: I va?r studie har de tillfra?gade varit positiva till medarbetarsamtal och menar att det a?r ett viktigt verktyg fo?r att fra?mja sa?va?l medarbetarnas, som organisationernas la?rande.

Styrelsens funktion i små- och medelstora företag : Kontrollerande, hjälpande eller obetydlig?

Fo?r att kunna sta? sig pa? den alltmer konkurrensutsatta marknaden a?r det ma?nga fo?retag som implementerat olika informationssystem som ska hja?lpa dem att utveckla nya affa?rsmo?jligheter. Fo?r verksamhetscontrollers kan dessa system bidra till att informationsinha?mtningen effektiviseras vilket leder till att mer tid finns fo?r analysarbete. Syftet med denna uppsats blir sa?ledes att underso?ka hur verksamhetscontrollers arbetar med olika typer av analyser i sitt dagliga arbete.Analyserna kan vara av ba?de vertikal och horisontell karakta?r och fo?r att underso?ka hur dessa anva?nds har en kvalitativ studie genomfo?rts da?r tio stycken verksamhetscontrollers har intervjuats.

Ny struktur för styrning - Att skapa ett balanserat styrkort för en kommunal verksamhet

Syfte Vi ska arbeta fram ett balanserat styrkort för Ronneby Kommuns kommunledningskontor med näringslivsinriktning. Vidare vill vi beskriva våra erfarenheter av denna process som vi själva deltar i. Metod Detta är ett projektarbete som bygger på ett arbete med en projektgrupp, en inre grupp samt intervjuer med berörda personer inom näringslivet i Ronneby kommun. Dessutom har en webbenkät och en ?tycka till dag? genomförts för att komplettera arbetet. Berörda personer har valts ut för att få fram relevanta fakta och synpunkter om vad som är viktigt för ett väl fungerande näringsliv. Slutsats Arbetet har resulterat i ett balanserat styrkort för Ronneby Kommuns kommunledningskontor med näringslivsinriktning.

Kommunal effektivitet - En jämförande studie mellan bolag och förvaltning

Syftet med denna uppsats är att beskriva, analysera och jämföra effektiviteten i ett kommunalt bolag och en förvaltning.För att möjliggöra analysering av studieobjekten behövdes effektivitetsbegreppet karaktäriseras, vilket utfördes genom konstruktionen av en modell, baserad på en teoretisk undersökning. Vidare genomfördes en kvalitativ undersökning i form av intervjuer på de utvalda studieobjekten Kärnfastigheter och Linköpings kommunala fastigheter. Empirin baseras till största delen på intervjuer med personer i varierande positioner inom organisationerna. Dessa är för respektive studieobjekt fyra till antalet. Slutsatsen är att det endast går att identifiera enstaka skillnader vad gäller effektiviteten.

Ekonomistyrning i förändring - Lunds Energi AB

Syfte: Syftet är att beskriva och analysera en traditionell, resultatansvarsindelad ekonomistyrning, samt att sätta den i relation till en modernt orienterad styrning. Metod: Vår uppsats är en enskild fallstudie med en kvalitativ ansats av enheten Energiprodukter inom Lunds Energi AB. Vi har genomfört ett antal intervjuer i fallföretaget. Empirin är analyserad med hjälp av relevant teori, främst Lindvalls Verksamhetsstyrning, Källströms Uppdrag Styreffekt och Anthony & Govindarajans Management Control Systems. Slutsatser: Lunds Energi AB har flera inslag av modern verksamhetsstyrning i sin traditionella, resultatansvarsindelade ekonomistyrning.

<- Föregående sida 61 Nästa sida ->