Examensarbetet kommer underso?ka aktiv ljuddesign fo?r tysta personbilar. Utifra?n tidigare forskning om hur elbilen utsa?tter ma?nniskor i ta?tomra?den fo?r fara pa? grund av avsaknaden av auditiv information, ska vi utveckla fo?rslag pa? dynamiska billjud som fo?rha?ller sig till trafiksa?kerhet, design och minskade ljudfo?roreningar. Den totala ljudniva?n i sta?der a?r la?ngt o?ver rekommendationen och fo?ljden blir ett ha?lsoproblem i sto?rre sta?der.

Detta examensarbete Àr utfört pÄ uppdrag av Bombardier Transportation i VÀsterÄs och Àr det avslutande momentet pÄ civilingenjörsprogrammet ? Innovation, produktion och logistik vid MÀlardalens högskola i Eskilstuna.I sin fabrik i VÀsterÄs tillverkar Bombardier Transportation strömriktare till tÄg. Ett problem företaget har i dagslÀget Àr att de saknar visuell styrning av produktionen. Eftersom mÄnga mÀnniskor Àr involverade i produktionen Àr det viktigt att produktionsstatusen visualiseras. Detta för att samtliga involverade snabbt ska fÄ en överblick av det aktuella produktionslÀget.

För att möta kommande klimatförÀndringar behövs klimatanpassning vilket innebÀr att skydda samhÀllet mot klimatförÀndringarna och ta tillvara eventuella möjligheter. Olika lÀnder har tillÀmpat olika sÀtt att styra anpassning, vilka generellt kan delas in i top-down och bottom-up styrning. Dessa styrformer generar olika problem och möjligheter för implementering. Till exempel sÄ brister ofta styrning genom top-down implementeringen pÄ lokal nivÄ, medan bottom-up ofta försvÄras av att lokala aktörer saknar resurser i implementering. I denna litteratur och dokumentsbaserade studie undersöker vi aktuell forskning och policydokument för att med stöd av Environmental Governance-teorin, klargöra styrningsformernas uppbyggnad, effektivitet, problem och möjligheter.

Problem och syfte: Syftet Àr att beskriva hur företag anvÀnder styrmekanismer för att styra leverantörer som ska omfattas av företagets etiska riktlinjer, för att pÄ sÄ sÀtt sÀkerstÀlla att de etiska normerna genomsyrar hela vÀrdekedjan. Detta görs i syfte att skapa en modell som steg för steg tydliggör styrmekanismernas anvÀndning och koppling till ett system för verksamhetsstyrning. Syftet Àr Àven att beskriva den betydelse som relationen mellan företaget och dess leverantör har för styrmekanismernas anvÀndning. FrÄgan Àr av intresse dÄ företagets ansvar i etiska frÄgor verkar strÀcka sig lÀngre Àn bara inom den egna organisationen. MÄnga företag har fÄtt sitt rykte skadat av handlingar som vidtagits av leverantörer lÀngre tillbaka i vÀrdekedjan, vilket har medfört att företag i ökande omfattning anvÀnder sig av exempelvis uppförandekoder för att styra leverantörer i etiska frÄgor.Metod: UtifrÄn den teoretiska referensramen har en analysmodell bestÄende av tre steg i ett system för verksamhetsstyrning utvecklats.

Tra?dlo?sa sensorna?tverk byggs upp av tra?dlo?sa sensorer, som gemensamt arbetar fo?r att lo?sa en viss uppgift. Ett exempel pa? en sa?dan uppgift kan vara insamling av pollenniva?er i luften o?ver en stor yta. Sensornoderna vidarebefordrar datan sinsemellan tills den na?r en datainsamlingsnod na?gonstans i na?tverket da?r den sedan lagras och efterbehandlas.

Finns det idag en sam- och helhetssyn avseende operativ förmÄga mellan den politiska nivÄn ochFörsvarsmakten i Sverige? En syn dÀr de operativa förmÄgorna fokuserar pÄ att nÄ en gemensamönskad effekt istÀllet för enskilda försvarsgrenar, förmÄgor eller i vÀrsta fall förbands enskildautveckling? Uppsatsens syfte Àr att undersöka, med stöd av implementeringsteorin, spÄrbarhetenav Regeringens direktiv avseende operativ förmÄga i Försvarsmakten. UtgÄngspunkten tas i Försvarsmaktensvision och de doktriner som försvarsmaktsledningen utgivit för att styra organisationenunder perioden 2001?2004, samt i intervjuer med militÀra representanter.NÄgra delar som framkommer i uppsatsen Àr att direktiven frÄn Regeringen Äterfinns i samtligatexter hos Försvarsmakten. Dock talas det inte sÄ mycket om huvuduppgifterna under intervjuernautan mer om framtiden och hur fel det Àr att numera ha vÀpnad strid, som enda uppgift.

Sammanfattning Syfte: Att beskriva sma?rtskattning och sma?rtlindring fo?re och efter omfattande buk- och thoraxkirurgi pa? barn va?rdade pa? en neonatal intensivva?rdsavdelning. Metod: Retrospektiv kvantitativ journalgranskning. Totalt granskades 35 journaler utifra?n en journalgranskningsmall.

VÄr uppgift frÄn Special-Elektronik var att konstruera en moduluppbyggd produkt för styrning via LAN. Den skulle kunna anvÀndas till att styra lampor och kontrollera strömbrytare i ett hus, via befintligt TCP/IP-nÀtverk som eliminerar viss del av kabeldragningen.För att lösa denna uppgift anvÀnde vi oss av en enchipsdator, en Xport frÄn Lantronix och en kontrollserver. Xporten fungerar som mastermodul och översÀtter kommunikationen frÄn TCP/IP till seriell och tvÀrt om.Som slavmodul valde vi att anvÀnda oss av en enchipsdator av typen ATMEGA8, dÀr vi utnyttjar 8 digitala in- och utgÄngar..

I den ha?r studien implementeras en finita elementmetod fo?r att lo?sa optimala styrpro- blem i programvaran FEniCS. Den finita elementmetod som anva?nds a?r ha?mtad fra?n Karin Krafts doktorsavhandling Adaptive Finite Element Methods for Optimal Control Problems [2].Optimala styrproblem behandlar styrning av dynamiska system. Systemen beskrivs av en tillsta?ndsekvation och ma?let a?r att styra systemet mot ett visst tillsta?nd till en sa? la?g kostnad som mo?jligt.

Denna studie unders?ker ledarskap i distansarbetsmilj?er f?r att f?rst? skillnaderna mellan effektivt ledarskap i traditionella kontorsmilj?er och distansarbetsmilj?er. Syftet med denna studie ?r att belysa ledares f?rm?ga att kommunicera, motivera och engagera distansmedarbetare och hur ledarskapsstilar anpassas f?r att m?ta de unika f?rdelarna och nackdelarna som distansarbete medf?r. Genom att utforska denna dynamik syftar denna studie till att identifiera ledarskapsbeteenden och strategier som effektivt fr?mjar eller hindrar motivation, engagemang och prestation vid distansarbete.

Studiens övergripande syfte har varit att belysa hur individens hela livssituation och möjligheter samt fysiska, medicinska, psykiska, sociala och existentiella behov beaktas i utredningar gÀllande rÀtt till bistÄnd enligt SocialtjÀnstlagen (2001:453), samt hur bistÄndshandlÀggare resonerar kring denna helhetssyn i hela handlÀggningsprocessen. Studien har genomförts pÄ en myndighetsenhet för social och medicinsk omsorg i Malmö stad. VÄr granskning av 16 utredningar inom Àldreomsorgen syftade till att ta reda pÄ hur helhetssynen beaktas i dessa utredningar. VÄra resultat visar att uppgifter om till exempel fysisk hÀlsa, ADL-status, boendesituation och socialt nÀtverk förekom i samtliga utredningar, medan uppgifter om exempelvis intressen och nÀrmiljö förekom mer sÀllan. Hur omfat-tande beskrivningarna av uppgifterna Àr varierar.

Bakgrund: Psykisk oh?lsa inkluderar b?de omfattande psykiatriska tillst?nd som p?verkar personens vardag samt lindrigare besv?r. Bristf?llig kommunikation och interaktioner kan inneb?ra ?kad stigmatisering, f?rs?mrad ?terh?mtning och minskad tilltro. Detta samtidigt som att empati och lyh?rdhet bidrar till st?djande delaktighet samt trygghet.

The secondary control must be part of the production plan, since the capacity will bedeployed in advance, just as the primary control. The activation of the new frequencycontrol should be preformed in Vattenfall's operations centers (DC) to minimizecommunication delay. Vattenfall needs to work towards a more holistic optimizationsystem. The main issue for Vattenfall Generation is not how we produce but ratherwhen, which is done with creation of bids. This is where there is the mostopportunity for improvement.

SammanfattningForskning kring styrning av smÄ företag har lÀnge varit ett förbisett omrÄde inom det företagsekonomiska fÀltet. Den senaste tiden har utvecklingen gÄtt mot en allt mer tjÀnstedominerande marknad. Ett omrÄde inom tjÀnsteföretag, Àr kunskapsintensiva företag dÀr nÄgon form av utbildning Àr ett krav för de anstÀllda. En kvalificerad utbildning skulle kunna försvÄra styrningen av denna typ av medarbetare. Detta gör att det skulle vara intressant att undersöka styrningen av denna typ av företag.

Den h?r studien unders?ker hur spr?k anv?nds f?r att uttrycka maktrelationer. Med hj?lp av kritisk diskursanalys analyseras sju f?rvaltningsbeslut fr?n milj?f?rvaltningen i G?teborg, med fokus p? omtal och tilltal, passiva verb, nominaliseringar och modala hj?lpverb. Analysen visar att s?rskilt passiva verb bidrar till att f?rvaltningens agens suddas ut n?r det blir sv?rt att avg?ra vem eller vilka som utf?r en handling. Ansvaret l?ggs ist?llet p? mottagaren med hj?lp av modala hj?lpverb, vilket bidrar till en oj?mlik maktrelation d?r milj?f?rvaltningen inte har n?gra skyldigheter eller krav p? sig, medan mottagaren f?ruts?tts utf?ra m?nga olika handlingar.