Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur ekonomistyrningen Àr utformad i dagligvaruhandeln. Uppsatsen bygger pÄ en undersökning av tre företag, ICA, Coop och Axfood. Vi har med hjÀlp av teori och empiri tagit fram en egen modell som vi anvÀnder för att analysera fallföretagens ekonomistyrning. VÄr slutsats Àr att den befintliga ekonomistyrning som finns i dagligvaruhandeln Àr högst traditionell. Dagligvarumarknaden prÀglas av fÄ aktörer som Àr stora kedjeföretag.

Bakgrund: Under början av 2000-talet intrÀffade bolagsskandaler som har fÄtt stor uppmÀrksamhet vÀrlden över. Detta ledde till att mÄnga lÀnder tog fram koder och riktlinjer i syfte att stÀrka förtroendet för bolagsstyrning. I Sverige utarbetades den svenska koden för bolagsstyrning (koden) som en form av sjÀlvreglerande system, dÀr bolagen antingen ska ?följa eller förklara? hur de tillÀmpar koden. Koden antogs den 1 juli 2005 av Stockholmsbörsen och tillÀmpas idag av de största noterade bolagen.

Bakgrund: Br?stcancer ?r den vanligaste cancerformen bland kvinnor, b?de i Sverige och globalt. Behandling kan ofta inneb?ra mastektomi d?r ett eller b?da br?sten kirurgiskt avl?gsnas. Syfte: Syftet med denna litteratur?versikt ?r att belysa kvinnors upplevelser av sin sj?lvbild efter genomg?ngen mastektomi till f?ljd av br?stcancer.

Sedan den svenska bankmarknaden avreglerats har bankernas konkurrens ökat. Det har medfört att det blivit viktigare för dem att ha en vÀl utformad intern ekonomisk styrning. Styrningen innefattar mÄnga olika aspekter och har som syfte att hjÀlpa företagen att nÄ sina mÄl och att öka effektiviteten. Ett av de vanligast förekommande styrmedlen i svenska företag Àr uppföljning och arbete med budget.Handelsbanken har varit den mest lönsamma banken under de senaste 30 Ären, utan att anvÀnda budget i organisationen. Detta har krÀvt en vÀl fungerande ekonomisk styrning dÀr organisationen bland annat Àr decentraliserad.

En hel del av forskning inom kognitiv neurovetenskap tyder pa? att effektivare uppla?gg av repetitionstillfa?llen fo?rba?ttrar inla?rningsprocessen hos eleverna, eller ra?ttare sagt hos ma?nniskor i alla a?ldrar.Uppsatsen handlar om yngre instrumentalelevers inla?rningsprocess i relation till hja?rnans minnesfunktioner och underso?kningen fokuserar fiolundervisning pa? nybo?rjarniva?. Jag har utfo?rt ett empiriskt experiment av tajmade repetitionstillfa?llen via interaktiva onlinebaserade samtal med tre yngre elever.Alla de tre eleverna har under projektens ga?ng a?stadkommit fo?rba?ttringar av de fa?rdigheter som stod i fokus vid de tajmade repetitionerna. Experimentperioden har haft positiv inverkan pa? elevernas motivation, men deras uppna?dda fo?rba?ttringar bedo?mer jag vara av icke besta?ende karakta?r.

Examensarbetet kommer underso?ka aktiv ljuddesign fo?r tysta personbilar. Utifra?n tidigare forskning om hur elbilen utsa?tter ma?nniskor i ta?tomra?den fo?r fara pa? grund av avsaknaden av auditiv information, ska vi utveckla fo?rslag pa? dynamiska billjud som fo?rha?ller sig till trafiksa?kerhet, design och minskade ljudfo?roreningar. Den totala ljudniva?n i sta?der a?r la?ngt o?ver rekommendationen och fo?ljden blir ett ha?lsoproblem i sto?rre sta?der.

Elitidrottsföreningarna i Sverige blir allt större och mÄnga av dessa omsÀtter mÄngmiljonbelopp, vilket stÀller krav pÄ bÀttre styrning inom föreningarna. De flesta elitidrottsföreningar Àr ideella och mÄnga upplever att det Àr svÄrt att styra ideella organisationer. En modell för styrning som tillÀmpats flitigt, frÀmst inom den tillverkande industrin, Àr processtyrning. Processtyrning syftar till att uppnÄ högre kundvÀrde i det som verksamheten producerar genom effektivare resursanvÀndning. Hur processtyrning tillÀmpas inom ideella föreningar i Sverige Àr relativt outforskat.

Elitidrottsföreningarna i Sverige blir allt större och mÄnga av dessa omsÀtter mÄngmiljonbelopp, vilket stÀller krav pÄ bÀttre styrning inom föreningarna. De flesta elitidrottsföreningar Àr ideella och mÄnga upplever att det Àr svÄrt att styra ideella organisationer. En modell för styrning som tillÀmpats flitigt, frÀmst inom den tillverkande industrin, Àr processtyrning. Processtyrning syftar till att uppnÄ högre kundvÀrde i det som verksamheten producerar genom effektivare resursanvÀndning. Hur processtyrning tillÀmpas inom ideella föreningar i Sverige Àr relativt outforskat.

Bakgrund och problemformulering: Den rÄdande finanskrisen har medfört en ökad risk i alla affÀrsmÀssiga relationer. Detta Àr synnerligen pÄtagligt i tillverkande industrier dÀr interorganisatoriska relationer dessutom Àr vanligt förekommande. I mÄnga relationer har den ena utav parterna ett maktövertag som möjliggör större inflytande över styrprocessens utformning, oavsett hur detta pÄverkar den svagare parten. Vidare har litteratur kring interorganisatorisk styrning historiskt sett tagit ett statiskt perspektiv. Finanskrisen har dock medfört ett förÀndringsbehov för styrprocessen och av denna anledning ser författarna en möjlighet att studera de dynamiska aspekterna av dessa relationers styrning.

Denna beskrivande uppsats har identifierat ett problem med att förena kreativitet och en ökad styrning i samband med att ett företag vÀxer. Problemet har uppkommit genom ett krav pÄ tillvÀxt, krav pÄ en kreativ process i företagets hela verksamhet och ett krav pÄ ökad styrning. Den stora tekniska utvecklingen samt en ökad konkurrens med nya upplevelsebehov har ocksÄ funnits med i bilden. Uppsatsen tar avstamp i de smÄ kreativa företag som exemplifieras genom tvÄ framgÄngsrika datorspelsutvecklare, GRIN i Stockholm och Starbreeze Studios i Uppsala. För att undersöka hur dessa ska ha en möjlighet att vÀxa med en bibehÄllen kreativitet har uppsatsen tagit fasta pÄ verktyg ledaren kan anvÀnda för att styra organisationen utan en inskrÀnkning pÄ vad den kreativa processen krÀver.

Denna studie unders?ker ledarskap i distansarbetsmilj?er f?r att f?rst? skillnaderna mellan effektivt ledarskap i traditionella kontorsmilj?er och distansarbetsmilj?er. Syftet med denna studie ?r att belysa ledares f?rm?ga att kommunicera, motivera och engagera distansmedarbetare och hur ledarskapsstilar anpassas f?r att m?ta de unika f?rdelarna och nackdelarna som distansarbete medf?r. Genom att utforska denna dynamik syftar denna studie till att identifiera ledarskapsbeteenden och strategier som effektivt fr?mjar eller hindrar motivation, engagemang och prestation vid distansarbete.

Detta examensarbete Àr utfört pÄ uppdrag av Bombardier Transportation i VÀsterÄs och Àr det avslutande momentet pÄ civilingenjörsprogrammet ? Innovation, produktion och logistik vid MÀlardalens högskola i Eskilstuna.I sin fabrik i VÀsterÄs tillverkar Bombardier Transportation strömriktare till tÄg. Ett problem företaget har i dagslÀget Àr att de saknar visuell styrning av produktionen. Eftersom mÄnga mÀnniskor Àr involverade i produktionen Àr det viktigt att produktionsstatusen visualiseras. Detta för att samtliga involverade snabbt ska fÄ en överblick av det aktuella produktionslÀget.

För att möta kommande klimatförÀndringar behövs klimatanpassning vilket innebÀr att skydda samhÀllet mot klimatförÀndringarna och ta tillvara eventuella möjligheter. Olika lÀnder har tillÀmpat olika sÀtt att styra anpassning, vilka generellt kan delas in i top-down och bottom-up styrning. Dessa styrformer generar olika problem och möjligheter för implementering. Till exempel sÄ brister ofta styrning genom top-down implementeringen pÄ lokal nivÄ, medan bottom-up ofta försvÄras av att lokala aktörer saknar resurser i implementering. I denna litteratur och dokumentsbaserade studie undersöker vi aktuell forskning och policydokument för att med stöd av Environmental Governance-teorin, klargöra styrningsformernas uppbyggnad, effektivitet, problem och möjligheter.

Bakgrund: Psykisk oh?lsa inkluderar b?de omfattande psykiatriska tillst?nd som p?verkar personens vardag samt lindrigare besv?r. Bristf?llig kommunikation och interaktioner kan inneb?ra ?kad stigmatisering, f?rs?mrad ?terh?mtning och minskad tilltro. Detta samtidigt som att empati och lyh?rdhet bidrar till st?djande delaktighet samt trygghet.

Tra?dlo?sa sensorna?tverk byggs upp av tra?dlo?sa sensorer, som gemensamt arbetar fo?r att lo?sa en viss uppgift. Ett exempel pa? en sa?dan uppgift kan vara insamling av pollenniva?er i luften o?ver en stor yta. Sensornoderna vidarebefordrar datan sinsemellan tills den na?r en datainsamlingsnod na?gonstans i na?tverket da?r den sedan lagras och efterbehandlas.