Kra?nkande behandling och mobbning a?r ett stort problem i skolorna idag, na?got som ba?de Skolverket (2002), Myndigheten fo?r skolutveckling (2003) och barnombudsmannen Lena Nyberg (2005) har uppma?rksammat. Syftet med studien a?r, mot denna bakgrund, att underso?ka na?gra fo?ra?ldrars erfarenheter av samverkan med skolan i arbetet att fo?rhindra kra?nkande behandling och mobbning av deras egna barn. Studien syftar a?ven till att belysa fo?ra?ldrars roll som en resurs i va?rdegrundsarbetet generellt.

Syftet med denna konsumtionsuppsats a?r att underso?ka vilka effekter ho?gla?sning av barnlitteratur har fo?r barnet. Vi har studerat forskning som bero?r hur la?rarens och fo?ra?ldrarnas ho?gla?sning sker och vilken pa?verkan det har pa? barnets la?sutveckling. La?sning som en del av elevers spra?kliga fo?rma?ga har o?ver tid fo?rsa?mrats i svenska skolor.

Kra?nkande behandling och mobbning a?r ett stort problem i skolorna idag, na?got som ba?de Skolverket (2002), Myndigheten fo?r skolutveckling (2003) och barnombudsmannen Lena Nyberg (2005) har uppma?rksammat. Syftet med studien a?r, mot denna bakgrund, att underso?ka na?gra fo?ra?ldrars erfarenheter av samverkan med skolan i arbetet att fo?rhindra kra?nkande behandling och mobbning av deras egna barn. Studien syftar a?ven till att belysa fo?ra?ldrars roll som en resurs i va?rdegrundsarbetet generellt.

Fo?religgande studie redogo?r fo?r faktorer som pa?verkar elever i sina val av moderna spra?k i a?rskurs 6, da?r na?gra utav Pierre Bourdieus sociologiska begrepp om symboliskt kapital utgo?r en teoretisk ka?rna. Studien bygger pa? en enka?tunderso?kning da?r sammantaget 82 elever fra?n Tiundaskolan, Vaksalaskolan och Tunabergsskolan i Uppsala deltog. Resultaten ger indikationer pa? att elevernas sociala klasstillho?righet och ko?n i viss ma?n tycks pa?verka spra?kvalet, vilket blir tydligt i en klassanalys av de medverkande eleverna inom de olika spra?ken.

Sedan 2004 har en stor o?kning skett av ensamkommande barn i Sverige och a?r 2014 kom o?ver 7000 barn hit. Ett ensamkommande barn a?r ett barn som kommer utan sina fo?ra?ldrar eller na?gon som fo?retra?der fo?ra?ldrarna. Det vanligaste ha?lsoproblemet hos ensamkommande barn a?r psykisk oha?lsa, pa? grund av bland annat traumatiska upplevelser i deras liv.

Ma?let med denna studie var att beskriva mammors upplevelser av babyrytmik och teoretiskt fo?rankra denna beskrivning i ett samha?llsinriktat musikterapeutiskt perspektiv. Fem (5) halvstrukturerade djupintervjuer med en medella?ngd pa? 45 minuter utfo?rdes under vintern 2012 och analyserades enligt en hermeneutisk fo?rsta?elseprocess. Mammorna var i medeltal 32 a?r och ho?gt utbildade.Den gemensamma gla?djen i att fa? sjunga, leka och finnas i musik tillsammans med sitt barn och ha en gemensam hobby va?rdesa?tts ho?gt av mammorna som alla prioriterar hobbies med musik.

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka hur familjehemsfo?ra?ldrar upplever att deras anknytning samt förÀldraroll pÄverkas utifrÄn att barnen Àr familjehemsplacerade. Metoden som anvÀndes i studien var kvalitativ och elva familjehemsförÀldrar frÄn Ätta familjehem intervjuades. Studiens empiri analyserades med hjÀlp av anknytningsteori samt systemteori. Resultatet visade att samtliga intervjuade familjehem i nÄgon mÄn pÄverkades av komplexiteten i familjehemsuppdraget, vilket pÄverkade deras förÀldraroll och anknytning till de placerade barnen.

I denna uppsats analyseras och j?mf?rs sex texter fr?n tre olika avs?ndare: Barnombudsmannen, Myndigheten f?r samh?llsskydd och beredskap samt 1177. Fr?n tv? av avs?ndarna j?mf?rs en barnversion och en vuxenversion, och fr?n den tredje avs?ndaren j?mf?rs tv? texter skrivna f?r barn i olika ?ldrar. Syftet med studien ?r att uppm?rksamma behovet av barnanpassad text, belysa samband i befintliga texter f?r barn samt synligg?ra likheter och skillnader mellan barnanpassade texter och deras motsvarigheter f?r vuxna.

Media Àr en central aktör nÀr det kommer till konstruktionen av hur kriminalitet ses pÄ i samhÀllet. Av den anledningen ville vi undersöka hur Aftonbladet rapporterar om hÀndelser dÀr förÀldrar har mördat sitt/sina barn. Syftet har varit att undersöka hur mÀn och kvinnor som dödat sitt/sina barn konstrueras. VÄrt underlag har bestÄtt av fyra stycken hÀndelser som Aftonbladet har rapporterat om. VÄr analytiska utgÄngspunkt har varit ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, och vi har anvÀnt oss av genusteori.

I Sverige finns en skollag som ska garantera alla elever likva?rdig utbildning oavsett social bakgrund men a?nda? pa?visar statistik fra?n Skolverket att utbildningsniva?n verkar ga? i arv. Detta bekra?ftas a?ven i tidigare studier av Mikael Palme som visade att elever fra?n den o?vre medelklassen, vars fo?ra?ldrar hade eftergymnasial utbildning, hade blivit utrustade med kunskaper i hemmiljo?n som sedan premierades i skolan, vilket ledde till att de bland annat uppfattades som bega?vade av la?rare. Studien syftar till att studera om vilka faktorer som pa?verkar elevers skolprestationer och pa? vilket sa?tt fo?ra?ldrars utbildningsniva? inverkar pa? elevers betyg. Vidare syftar underso?kningen till att fa? en uppfattning om elevers syn pa? utbildning och hur de ta?nker kring sin skolga?ng.

Att ett barn va?rdas palliativt a?r en sva?r och komplex situation fo?r barnets fo?ra?ldrar. Fo?ra?ldrarna kan ka?nna sig hja?lplo?sa samtidigt som de tar stor del i barnets va?rd. Syftet med litteraturstudien var att belysa fo?ra?ldrars upplevelser av att va?rda sitt barn palliativt.

Syftet med studien Àr att belysa behandlares uppfattningar om betydelsefulla faktorer i förÀndringsprocesser med barn som upplevt vÄld och deras förÀldrar. Metoden för studien var en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer, dÀr forskaren intervjuade behandlare som arbetar med barn som upplevt vÄld. Resultatet visade att symptom pÄ barn som ?endast? bevittnar vÄld av en nÀra anhörig Àr ofta desamma som barn som sjÀlva blir slagna, precis som behandlingen Àr densamma. Barn som upplever vÄld behöver hjÀlp med bearbetningen av traumat för att kunna fÄ ett begripligande pÄ vad som hÀnt.

Syftet med denna studie Àr att fördjupa kunskapen om hur man arbetar med utomhuspedagogik i förskolan ur sÄvÀl lÀrar- som barnperspektiv.Datainsamlingen har skett via intervjuer med barn och lÀrare pÄ förskolan.I resultatet presenterar vi de svar som vi fick frÄn barn och lÀrare pÄ förskolan. Vi har Àven kategoriserat svaren efter lÀmpliga ÀmnesomrÄden.Barn har vÀldigt livlig fantasi och anvÀnder sig dagligen av den nÀr de leker sina lekar pÄ förskolan. LÀrarna Àr dÀremot vÀldigt koncentrerade pÄ sina planerade aktiviteter och tar inte tillvara pÄ vilka intressen barnen har.

Mot bakgrund av FN:s barnkonventionen strÀvar Barn-, och Ung-doms-psykiatrin efter att utöka barnperspektivet inom organisationen genom att lÄta barn framföra sina synpunkter pÄ verksamheten. Sex barn i Äldern 7-11 Är, har i en kvalitativ undersökning intervjuats om sina erfarenheter kring korta kontakter med BUP. Resultaten visar att samtliga barn i undersökningen beskriver sina besök som "bra" eller "roliga." Information inför besöket, ett avgrÀnsat problem och ett ak-tivt förhÄllningsÀtt gentemot sin problematik Àr faktorer som kan ha bidragit till barnens positiva erfarenheter, liksom mötet med terapeuter som förmÄtt anpassa sin metod utifrÄn barnens specifika behov, gett konkreta rÄd och stÀllt frÄgor. En oro inför besöken beskrivs som ett pirr i magen. Den positiva erfarenheten förstÀrks av berÀttelser om symptomlindring och spÀnningsreducering i anslutning till besöken, samt ett fortsatt engagemang i sin problematik..

Abstract Carlberg Ferdell, Ann (2011) Barn frÄn utsatta miljöer. Fem pedagoger berÀttar om hur de förstÄr och arbetar med utsatta barn. LÀrarutbildningen, Malmö Högskola Detta arbete handlar om utsatta barn och vilka signaler pedagogerna uppmÀrksammar nÀr de misstÀnker att ett barn far illa. Syftet med arbetet Àr att fÄ en inblick i hur man pÄ tvÄ förskolor uppmÀrksammar och arbetar med barn frÄn utsatta miljöer. FrÄgestÀllningen Àr: Hur förstÄr och hanterar pedagoger vid tvÄ förskolor barn frÄn utsatta miljöer? Den empiriska undersökningen grundar sig pÄ intervjuer med fem pedagoger pÄ tvÄ förskolor som arbetar med barn mellan ett och fem Är. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna Àr vÀl medvetna om och förstÄr vilka signaler barn i utsatta situationer sÀnder ut.