Barn fÄr idag inte alltid möjlighet att bearbeta sin sorg. I tron om att de skyddar sina barn utesluter förÀldrar barnen frÄn viktiga delar i sorgeprocessen. Hur en person upplever sorghantering i barndomen har inverkan pÄ vilka möjligheter denne fÄr till en hÀlsosam sorghantering i vuxen Älder. Syftet med studien var att undersöka hur förÀldrar kan tala med sina barn om sorg, vilken roll förÀldrar kan uppleva att de har i sina barns sorghantering samt hur förÀldrar kan uppleva att deras barndomsrelaterade erfarenheter av sorghantering har inflytande pÄ hur de talar med sina barn om sorg. Intervjuer gjordes med sju förÀldrar.

Det har framkommit att allt fler svenska ungdomar inte kan förstÄ enkla ord och texter nÀr de gÄr ut grundskolan (LÀsrörelsen 2013). Samtidigt lÀser allt fÀrre förÀldrar för sina barn varje dag (LÀsrörelsen 2013). Vi tÀnker att det finns ett samband mellan förÀldrars lÀsvanor med sina barn och barnens senare resultat i skolan. Vi har dÀrför utfört en kvalitativ studie dÀr syftet var att undersöka varför/varför inte förÀldrar lÀser för sina barn och vilken utveckling förÀldrar ser hos sina barn i samband höglÀsning. Syfte var Àven att undersöka varför barn tror att deras förÀldrar lÀser för dem.

Uppsatsen handlar om dramapedagogik i sjukva?rden. Syftet a?r att underso?ka och resonera kring vad dramapedagoger i verksamma inom olika grenar av sjukva?rden menar att dramapedagogik a?r och kan vara. Fra?gorna vi sta?llt oss a?r: Vad kan dramapedagogik tillfo?ra i ha?lso och sjukva?rden enligt tre dramapedagoger som jobbar inom va?rden? Samt finns det na?gon gemensam ka?rna oavsett vilken sorts va?rd drama inga?r i enligt tre dramapedagoger som arbetar i va?rden? Uppsatsen utga?r fra?n en fenomenologisk ansats och fokussamtal anva?ndes som underso?kningsmetod.

Denna studie syftar till att undersöka hur förÀldrars beteenden pÄverkar sina aktivt tennisspelande barn i samtliga tennissammanhang ur tennistrÀnarens perspektiv i Sverige. Tidigare studier, som Àr gjorda i andra lÀnder, visar att de flesta tennistrÀnares upplevelser med förÀldrar inom tennis Àr positiva. De problematiska beteenden hos förÀldrar som tennistrÀnare upplevt Àr oftast under tÀvlingssammanhang dÄ deras barn spelar match. Det finns en kunskapslucka i Sverige kring detta Àmne dÄ inga studier Àr gjorda kring tennisförÀldrars beteenden och dess pÄverkan pÄ sina barn. Fem semistrukturerade intervjuer utfördes pÄ fem svenska tennistrÀnare frÄn olika delar av landet.

Mitt syfte med examensarbetet har varit att undersöka hur förÀldrar stimulerar sina barns lÀsutveckling. Jag intervjuade dÀrför tre förÀldrar till barn i 6 Ärs Äldern. Genom intervjumaterialet fann jag att förÀldrarna har olika tillvÀgagÄngssÀtt för att stimulera sina barns lÀsutveckling samt att de vÀrdesÀtter olika aspekter av höglÀsningens effekter. Samtliga förÀldrar lÀser högt för sina barn, de lÀser pÄ olika sÀtt och i olika utstrÀckning. FörÀldrarnas krav pÄ förskolan nÀr det gÀller deras barns lÀsutveckling varierar..

Bakgrund: Att drabbas av fo?rva?rvad hja?rnskada och kognitiva sva?righeter i tona?ren pa?verkar delaktighet och aktivitetsutfo?rande inom fleralivsomra?den. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva sva?righeter kra?ver ta?lamod och energi. En fo?rva?rvad hja?rnskada kan pa?verka ungdomars mo?jlighet till delaktighet i samha?llet.Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen na?r en person i tona?ren drabbas av kognitiva sva?righeter efter la?tt/ma?ttlig fo?rva?rvad hja?rnskada.Metod: Studien a?r gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifra?n vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013.

Bakgrund: I Sverige f?ljs barns h?lsa av barnh?lsov?rden och elevh?lsan, arenor d?r distriktssk?terskor ?r verksamma. Distriktssk?terskor arbetar f?r att fr?mja folkh?lsa i livets alla faser och skall verka f?r god och j?mlik v?rd. Personcentrerad v?rd ?r ett arbetss?tt f?r att inkludera patienter, ?ven barn.

Va?r underso?kning handlar om hur man inom svenska musik- och kulturskolor arbetar med fo?rberedande musikundervisning och hur fo?rberedande undervisning har sett ut genom tiderna. Vi har underso?kt vilka ma?l skolorna har fo?r verksamheten, samt vad de anser vara fo?rberedande. Metoden har varit kvalitativa och strukturerade intervjuer.

Forskning visar att barn ofta har lite att sÀga till om vid insatsen umgÀngesstöd. Barns instÀllning till umgÀnget efterfrÄgas sÀllan, vilket motiveras med att de Àr för unga, att de pÄ grund av omognad inte förmÄr uttala sig pÄ ett tillförlitligt sÀtt och att de ska slippa vÀlja mellan sina förÀldrar. Barnkonventionens ambivalenta syn pÄ barn som bÄde subjekt med rÀttigheter och skyddsbehövande objekt, avspeglas i den svenska lagstiftningen och kan förklara den passiva roll som barn ofta tilldelas i sammanhanget. Samtidigt visar forskning att barn efterlyser mer delaktighet i frÄgan om umgÀngesstöd. Den hÀr studien undersöker hur bilder av barn konstrueras och hur barn delaktiggörs i domar om umgÀngesstöd, samt hur bilder av barn kan relateras till hur barn delaktiggörs.

Marknaden för barn Àr lukrativ och omsÀtter Ärligen mycket pengar. Barn ses som tre marknader i en; de spenderar sina pengar pÄ den existerande marknaden, pÄverkar förÀldrarnas köpvanor och kan genom sina erfarenheter bli trogna ett mÀrke i framtiden. DÀrför Àr det viktigt för företag att göra reklam för sina produkter och tjÀnster och teknikerna för att fÄnga uppmÀrksamhet Àr mÄnga, till exempel produktplaceringar. Reklam finns idag pÄ mÄnga platser i vÄrt samhÀlle och barn utsÀtts dagligen för den. Syftet med detta examensarbete var att genom en litteraturstudie undersöka hur mycket av reklamens sÀljande budskap barn förstÄr och frÄgestÀllningen som knöts till syftet var: I vilket kognitivt och socialt stadium förstÄr barn reklamens sÀljande syfte? PÄ grund av variationer i de valda vetenskapliga artiklarnas resultat var det svÄrt att göra nÄgra generaliseringar och studien gav inget entydigt svar pÄ i vilket kognitivt och socialt stadium barn förstÄr reklamens sÀljande syfte..

Bakgrund: Att drabbas av fo?rva?rvad hja?rnskada och kognitiva sva?righeter i tona?ren pa?verkar delaktighet och aktivitetsutfo?rande inom fleralivsomra?den. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva sva?righeter kra?ver ta?lamod och energi. En fo?rva?rvad hja?rnskada kan pa?verka ungdomars mo?jlighet till delaktighet i samha?llet.Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen na?r en person i tona?ren drabbas av kognitiva sva?righeter efter la?tt/ma?ttlig fo?rva?rvad hja?rnskada.Metod: Studien a?r gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifra?n vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013.

Denna narrativa studie syftar till att genom förskollÀrares berÀttelser fÄ en förstÄelse för hur förskollÀrarekan bemöta barn i sorg pÄ förskolan. Vi har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar:· Vad berÀttar förskollÀrarna att det finns för olika reaktioner pÄ sorg bland barn i förskolan?· Hur berÀttar förskollÀrarna att barn kan hantera sorg i förskolan?Genom kvalitativa intervjuer med fem förskollÀrare har vi av dessa i resultatet sammanstÀllt narrativaberÀttelser. En del förskollÀrare har delat med sig av starka berÀttelser kring barn i sorg ochandra har delat med sig av sina tankar kring barn i sorg. Eftersom vi utgÄtt frÄn en narrativ teori Àralla berÀttelserna av lika vÀrde och ingen berÀttelse belyses mer Àn nÄgon annan.

SammanfattningSamarbetet med förÀldrar Àr en viktig faktor för att barnens förskoletid och skolgÄng ska bli sÄ bra som möjligt. UtifrÄn detta Àr syftet med vÄrt examensarbete att fÄ en inblick i hur förÀldrar till barn som har Downs syndrom ser pÄ sina barns skolgÄng. VÄr frÄgestÀllning lyder: Vilken möjlighet att vÀlja skolform för sina barn upplever de förÀldrar som svarat pÄ enkÀten att de har? Hur ser de förÀldrar som svarat pÄ enkÀten pÄ sina barns skolplacering? Om de förÀldrar som svarat pÄ enkÀten hade möjlighet att vÀlja, vad avgjorde deras val? Har barnens födelseÄr nÄgon pÄverkan för hur förÀldrarna har svarat?För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor valde vi att anvÀnda oss av en enkÀt. EnkÀten lÀmnades ut till 32 stycken familjer och av dessa var det fem förÀldrar som svarade.Bland de fem svar vi fick var det tre barn som var integrerade elever i grundskolan och tvÄ som gÄtt inom trÀningsskolan.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur överviktiga barn och ungdomar upplever sin livskvalitet. Data samlades in via databaserna Medline/Pubmed och Cinahl och 15 artiklar inkluderades i resultatet. Resultatet visade att överviktiga barn och ungdomar i regel upplevde sÀmre livskvalitet Àn normalviktiga barn och ungdomar. Dessa barn upplevde att de blev mer mobbade, var mer missnöjda med sina kroppar, hade sÀmre sjÀlvkÀnsla och var mindre fysiskt aktiva Àn normalviktiga barn och ungdomar. Ett fÄ tal kÀnde sig generellt bekvÀma med sina kroppar men upplevde missnöje med vissa kroppsdelar sÄsom mage, lÄr, armar och ben.

Vi har gjort en kvalitativ undersökning dÀr syftet Àr att undersöka barns tankar kring nedbrytningsprocessen i naturen. Det Àr Àven att ta reda pÄ hur barns förestÀllningar pÄverkas genom medverkan av praktiska nedbrytningsexperiment. Undersökningsgruppen bestÄr av 24 barn frÄn klass tvÄ och klass fyrafem. Vi har intervjuat varje barn vid tvÄ tillfÀllen. Mellan intervjutillfÀllena har barnen varit med om tre olika nedbrytningsexperiment.