Olyckor Àr vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara rÄd. Denna studie undersökerrÄdande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar pÄ att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord pÄ svenskafartyg.

InlÀggning av perifer venkateter (PVK) Àr en vanlig rutin inom sjukvÄrden. Det ingÄr i sjuksköterskans arbetsuppgifter att lÀgga in PVK, övervaka och dokumentera omvÄrdnaden av patient som har en PVK. Den vanligaste komplikationen i samband med PVK Àr flebit. Symtomen pÄ flebit Àr lokal rodnad, ömhet och svullnad som kan strÀcka sig lÀngs kÀrlet och som vid palpation kan kÀnnas hÄrt. Flebit delas in i mekanisk, kemisk, bakteriell och postinfusionsflebit.

SammanfattningBakgrund: Övergrepp mot kvinnor i nĂ€ra relation Ă€r ett globalt problem. Trettio procent av alla kvinnor vĂ€rlden över har nĂ„gon gĂ„ng blivit utsatt för övergrepp i nĂ€ra relation, men det finns mĂ„nga kvinnor som aldrig ger sig till kĂ€nna. Det finns vidare ingen lag som sĂ€ger att sjuksköterskan mĂ„ste anmĂ€la övergreppet, dĂ€remot ska en anmĂ€lan ske om det finns minderĂ„riga barn i hushĂ„llet. Personal inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rd kan tycka det Ă€r svĂ„rt att behĂ„lla sitt professionella förhĂ„llningssĂ€tt nĂ€r det kommer till övergrepp i nĂ€ra relation. DĂ€rför behövs mer kunskap för bĂ„de sjuksköterskans och kvinnans skull, om vad övergrepp i nĂ€ra relation handlar om och hur det kan upplevas utifrĂ„n ur bĂ€gges perspektiv.Syfte: Att belysa vĂ„rden av kvinnor utsatta för övergrepp i nĂ€ra relation.Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Arbetet Ă€r en kĂ€llstudie över inlĂ€gg publicerade pĂ„ skolverkets hemsida. Studien undersöker reaktioner gentemot förĂ€ndringar i det samhĂ€llsvetenskapliga programmet gĂ€llande Ă€mnena religionskunskap, filosofi och psykologi. Skolverkets förslag att slĂ„ samman filosofi med psykologi kritiserades utifrĂ„n administrativa problem. Ämnena ansĂ„gs dessutom vara alltför olikartade för att slĂ„s ihop med hĂ€nsyn till deras vetenskapliga metoder, innehĂ„ll och historik. Resultatet Ă€r i linje med Lindes begrepp Ă€mnesprofessionell kod och Hargreaves begrepp pĂ„tvingad kollegialitet.

Bakgrund och problem: MÀnniskor i dagens samhÀlle blir mer och mer medvetna och bryr sig mer om vart ifrÄn de produkter och tjÀnster de anvÀnder kommer ifrÄn. Begreppet hÄllbarhetsredovisning har dÀrför blivit allt viktigare för företagen. De statliga företagen mÄste följa GRIs riktlinjer frÄn och med Är 2008. HÄllbarhetsredovisning Àr inte lÀngre frivilligt för de statligt Àgda företagen, utan de mÄste i Ärsredovisningarna utarbeta rapporter dÀr informationen kring miljöaspekter, socialt ansvar samt medarbetare redovisas. Men Àr kravet nödvÀndig för att fÄ företagen att redovisa dessa omrÄden, eller finns det andra pÄtryckningar som avgör vad företagen inkluderar i sin redovisning? Vilka faktorer utöver riktlinjerna som infördes 2007 kan förklara vad förÀndringar i de statliga företagens hÄllbarhetsredovisning beror pÄ?Syfte: Syftet Àr att kartlÀgga förÀndringar i tvÄ statliga företag samt tvÄ privatÀgda företag.

Syfte: Undersöka sjuksköterskor inom ambulanssjukvÄrdens erfarenheter och upplevelser av hot och vÄld i arbetslivet. Metod: Empirisk studie med kvalitativ ansats. Sex semi-strukturerade intervjuer genomfördes. Materialet analyserades med en innehÄllsanalys. Resultat:  Hot om vÄld och patienter med ett hotfullt beteende Àr en del av arbetet i ambulansen enligt informanterna.

Bakgrund: UngefÀr hÀlften av alla vuxna som vÄrdas pÄ sjukhus erhÄller en perifer venkateter (PVK) för intravenöst behandling. Det finns risk för lindriga eller allvarliga komplikationer. Den vanligaste komplikationen Àr tromboflebit och den allvarligast Àr infektion. I Sverige Àr det sjuksköterskan som ansvarar för insÀttning, skötsel, borttagande och dokumentation av PVK. OmvÄrdnaden vid handhavande av PVK Àr eftersatt och sjuksköterskan bör förvissa sig om att deras kunskaper Àr uppdaterad och evidensbaserad för att minska risken för komplikationer.

Under de senaste decennierna har det blivit allt populÀrare att organisera olika typer av verk­samheter i team. VÄr avsikt med detta examensarbete var att skapa en förstÄelse för vad ett team Àr, nÀr team Àr det bÀsta arbetssÀttet, hur man förankrar ett team samt vilka faktorer organisationer bör ta i beaktande i strÀvan att skapa ett vÀl fungerande team. I vÄr empiriska undersökning genomfördes semistrukturerade intervjuer med ledningen och teamledarna inom en organisation som nyligen infört en teambaserad organisation. I resultaten speglas ledningens och teamledarnas upplevelser av denna process. VÄra resultat visar att det finns mÄnga faktorer som bör tas i beaktande dÄ man organiserar verksamheten i team.

Syftet med studien var att granska ambulanspersonalens följsamhet gÀllande riktlinjer nÀr en patient lÀmnades i hemmet efter ett 112-samtal som resulterat i en ambulansuttryckning.Metoden var en empirisk kvantitativ studie med en retrospektiv journalgranskning. Totalt granskades 224 journaler, frÄn Januari, 2013 till November, 2013, av dessa journaler exkluderas 11 stycken.Resultatet visade att i cirka 75% av fallen dokumenterades vitalparametrar och endast i 42,4% av fallen kontaktades lÀkare. I 68.5% av fallen bestÀmde patienten sjÀlv att inte följa med in till sjukhus. Totalt fanns 32 olika utalarmeringskoder hos patienter som lÀmnades i hemmet. Den vanligaste Äldersgruppen att lÀmna i hemmet efter ett ambulanslarm var patienter i Äldern16-30 Är.

Tidigare forskning visar pÄ att smÄbolagens existens har en stor betydelse. SmÄbolag bidrar inte bara till att generera fler jobb, de bidrar ocksÄ till den ekonomiska tillvÀxten. Dock krÀver deras existens och fortsatta tillvÀxt mer kapital, de behöver dÀrmed ha tillgÄng till krediter. Tidigare forskning visar pÄ att smÄbolag har svÄrigheter att erhÄlla bankkrediter jÀmfört med större bolag. PÄ grund av Basel-regleringarna och de införda kapitalkraven har bankerna blivit mer försiktiga och Àr inte villiga att ta allt för stora risker.

Det Àr en parallellundersökning för att se hur lÀrare och elever uppfattar lÀs- och skrivsvÄrigheter och vad det finns för hjÀlpinsatser pÄ skolorna samt vilka rÀttigheter elever har och vilka skyldigheter skolorna har gentemot dessa elever..

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med undersökningen Àr att studera trÀningsmÀngd och social nÀrmiljön hos landets 60 bÀsta tennisjuniorer i Äldrarna tretton till femton Är av bÄda könen, och undersöka hur vÀl trÀningsmÀngden överensstÀmmer med Svenska tennisförbundets riktlinjer. FrÄgestÀllningarna som ska besvara syftet Àr: 1)Hur mycket tennis trÀnar landets bÀsta juniorer i förhÄllandet till förbundets riktlinjer? 2)Vad trÀnar landets bÀsta juniorer i förhÄllande till förbundets riktlinjer? 3)Hur mycket tÀvlar landets bÀsta juniorer i förhÄllande till förbundets riktlinjer? 4)Hur ser den sociala miljön ut i avseende till familjeförhÄllande, sociala agenter samt föreningsmiljö?MetodFör att pÄ bÀsta sÀtt besvara studiens syfte och frÄgestÀllningar valdes en enkÀtförande metod. Populationen för studien har varit landets 60 bÀsta tennisjuniorer i Äldrarna 13-15 av bÄda könen. Det externa bortfallet i studien har varit 42 procent.

I mitt arbete har jag studerat klarsprÄk och retorik i myndighetstexter och avgrÀnsat studien till informationsbroschyren VÀlkommen till Arbetsförmedlingen som arbetssökande fÄr med sig vid inskrivning hos Arbetsförmedlingen. Det Àr ett informationsmaterial som alla arbetssökande fÄr, oavsett vilken Älder eller vilka behov och förutsÀttningar de har. Syftet med min studie Àr dÀrför att frÀmja lÀsbarhet och lÀsvÀrde i Arbetsförmedlingens informationsmaterial till mÄlgruppen arbetssökande ungdomar mellan 19-25 Är. I min studie har jag anvÀnt mig av tre metoder, en textanalys, en semistrukturerad fokusgrupp och en dold observation. Syftet med detta var att se hur kontexten pÄverkar Arbetsförmedlingens informationsmaterial och hur lÀsbar den Àr för mÄlgruppen, att undersöka hur arbetssökande ungdomar resonerar om deras behov och yrkesframtidsdrömmar samt hur de förhÄller sig till informationsmaterialet.

Olyckor Àr vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara rÄd. Denna studie undersökerrÄdande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar pÄ att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord pÄ svenskafartyg.

Olyckor Àr vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara rÄd. Denna studie undersökerrÄdande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar pÄ att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord pÄ svenskafartyg.