Syftet med vÄr studie har varit att fÄ klarhet i vilka tankar och Äsikter en grupp unga vuxna mellan 18-25 Är utan tidigare erfarenhet av arbetsförmedlingen har gentemot myndigheten, samt att undersöka i vilken utstrÀckning individernas familj, vÀnner samt massmedia ligger till grund för deras Äsikter och vilka förvÀntningar de har pÄ ett framtida besök hos Arbetsförmedlingen om sÄ skulle bli aktuellt. De frÄgestÀllningar vi valt att undersöka i vÄr studie Àr vad unga vuxna har för tankar och Äsikter om arbetsförmedlingen, vilka förvÀntningar de har pÄ ett framtida besök samt vad som pÄverkat dem i sitt stÀllningstagande gentemot arbetsförmedlingen med fokus pÄ familj, vÀnner och massmedia. De teoretiska begrepp vi anvÀnt oss av Àr socialisation, sociala roller, identitet, i vÄr teoridel kommer vi Àven att belysa massmedias pÄverkan pÄ individen. VÄra valda teoretiska begrepp ger oss förklaringar till hur mÀnniskan pÄverkas av yttre faktorer som familj, vÀnner och massmedia. Den ger ocksÄ förklaring pÄ hur samhÀllet tillskriver olika yrkesbenÀmningar egenskaper som mÄnga sedan tar till sig och lÄter sig pÄverkas av.

Mitt syfte Àr att undersöka och förstÄ hur man hanterar kulturell och etnisk mÄngfald inom den kommunala Àldreomsorgen som organisation. Speciellt de problem som eventuellt kan uppstÄ nÀr mÀnniskor pÄ grund av sin kultur eller sin religion har referensramar som gÄr stick i stÀv med organisationens riktlinjer. Mina frÄgestÀllningar Àr: Hur hanteras mÄngfaldsfrÄgor i organisationen? Vilka erfarenheter har man av konflikter som uppstÄtt mellan organisationens riktlinjer och en personal eller arbetssökande som pÄ grund av sin kultur eller religion haft andra referensramar samt hur har man hanterat dem nÀr de uppstÄtt?Metoden Àr kvalitativ intervjumetod. Jag har intervjuat fyra enhetschefer och tvÄ chefer högre upp i organisationshierarkin för att fÄ reda pÄ deras syn pÄ mÄngfaldsfrÄgor och deras erfarenheter av krockar mellan personal/arbetssökandes referensramar och organisationens riktlinjer.

Ungdomar lever inom en social kontext vilken direkt samt indirekt pÄverkar deras stÀllningstaganden gentemot cannabis. För att motverka att bruket ska öka i framtiden bör man se över vilka risk- samt skyddsfaktorer som pÄverkar deras attityder samt bruk av drogen. Idag rÄder en oro över att legaliseringsdebatten runt om i vÀrlden kan resultera i en negativ följd i form av allt mer liberala attityder bland den yngre generationen. Syftet med denna studie Àr dÀrav att undersöka relationen mellan ungdomars attityder, eventuella bruk och de risk- samt skyddsfaktorer vilka finns i deras sociala omvÀrld. Resultatet frÄn föreliggande studie visar att ungdomarna i den berörda kommunen har en restriktiv instÀllning gentemot cannabis dock visas en liberalare attityd bland de som testat substansen.

HÀlsofrÀmjande insatser för barn och ungas psykiska hÀlsa under barndomstiden har en stor betydelse dÄ grunden för den framtida hÀlsan sÀtts i ungdomsÄren. Syftet med studien var att undersöka hur det hÀlsofrÀmjande arbetet beskrivits i riktlinjer och handlingsplaner i nÄgra av Sveriges största kommuner med fokus pÄ inriktningen i dokumenten för barns och ungas psykiska hÀlsa. Studien genomfördes som en induktiv kvalitativ dokumentstudie av innehÄllet i kommunala offentliga dokument, dÀr beskrivning av hÀlsofrÀmjande insatser för barns och ungas psykiska hÀlsa undersöktes. Studien visade att samtliga kommuner pÄtalar samverkansarbete mellan olika verksamheter som viktigt i det hÀlsofrÀmjande arbetet för barn och unga samtidigt som kommunen har ansvar att frÀmja barns och ungas hÀlsa i samband med lÀrande, kvalité pÄ undervisning, se till enskilda behov, ge insatser för att trygga uppvÀxten och att följa barns och ungas rÀttigheter. Slutsatsen av studien var att det hÀlsofrÀmjande begreppet sÀllan eller aldrig nÀmndes i de kommunala dokumenten.

Syfte & frÄgestÀllningar: Studiens syfte var att studera effekten pÄ medieanvÀndares attityder. För att fÄ en djupare förstÄelse och uppfattning om effekter pÄ attityden sÄ anvÀndes barnlÀkarfallet som ett exempel av anmÀlningsfall.Hur och pÄ vilket sÀtt kan media komma att ha effekt pÄ anvÀndarnas attityder?Metod & material: Studien Àr gjord efter en kvalitativ metod dÀr datainsamlandet bestod av tvÄ fokusgrupper. Totalt deltog tio personer och intervjuerna transkriberades och delades upp i teman (kodningsschema) som sedan analyserades enligt framing teorin.Huvudresultat: I resultatet kunde man utlÀsa att de bÄda fokusgrupperna hade oliker attityder gentemot barnlÀkarfallet. Detta trots att de bÄda fokusgrupperna tidigare hade en liknande uppfattning om hur media arbetar och sade sig vara kÀllkritiska.

Missbruksproblem hos en arbetstagare medför besvÀr och svÄrigheter för arbetsgivaren i de lÀgen denne vill sÀga upp den anstÀllde pÄ grund av problem som missbruket orsakat. I de situationer dÀr alkoholmissbruket kan jÀmstÀllas med sjukdom sÀger huvudregeln att det inte föreligger saklig grund för uppsÀgning. DÄ den anstÀllde lider av en sjukdom betyder det att arbetsgivarens rehabiliteringsansvar blir aktuell. Rehabiliteringsansvaret medför en skyldighet att beakta omplaceringsmöjligheterna och Àven anpassa arbetet efter den anstÀlldes förmÄga. En uppsÀgning anses som den yttersta ÄtgÀrden som först ska vidtas dÄ alla andra möjligheter Àr uttömda.

PappersformulÀr har vissa svÄrigheter som inte gÄr att lösa pÄ ett bra sÀtt. Exempelvis Àr det svÄrt att kontrollera obligatoriska fÀlt och inmatning av rÀtt typ av data för pappersformulÀr medan det Àr enkelt att kontrollera detta i elektroniska formulÀr. Detta arbete studerar generella riktlinjer för elektroniska formulÀr och implementerar dessa specifikt i ett formulÀr för ansökan om tillstÄnd för vÀrmepumpsanlÀggning. Statistik frÄn tidigare ansökningar har studerats för att hitta och klassificera olika typer av felkÀllor som bidrar till ofullstÀndiga ansökningar. MÄnga fel kommer frÄn den karta som skall bifogas till ansökan.

Under de senaste Ären har hÀlso- och sjukvÄrdens intresse för det hÀlsofrÀmjande arbetet ökat. Studiens syfte var att kontrastera hur det hÀlsofrÀmjande arbetet gentemot medarbetarna beskrivs mellan olika hierarkiska nivÄer pÄ ett medelstort sjukhus. Vidare var syftet att beskriva hur nyckelpersonerna pÄ central nivÄ gÄr tillvÀga för att nÄ ut till hela verksamheten, relaterat till teori om förÀndringsarbete. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem nyckelpersoner pÄ central nivÄ. Vidare genomfördes en skriftlig kartlÀggning som besvarades av 58 deltagare bestÄendes av chefer, hÀlsoombud, HFS-deltagare och kaizenkonsulter pÄ lokal nivÄ.

Ickeheterosexuella har en sÀmre hÀlsa Àn heterosexuella, framför allt en sÀmre psykisk hÀlsa. RÀdsla för ett negativt bemötande kan leda till att dessa patienter undviker vÄrd. DÀrmed pÄverkas ocksÄ hÀlsan. NÀr sjuksköterskan möter dessa patienter i sitt arbete Àr det dÀrför viktigt att vÄrdrelationen utvecklas pÄ ett sÄ bra sÀtt som möjligt. En positiv vÄrdrelation Àr vÀsentlig för att patienten ska kunna uppnÄ hÀlsa.

ForskningsfrÄga:Vilken inverkan har redovisningskonsulter pÄ företagens utveckling och tillÀmpning av hÄllbarhetsredovisning?Syfte:Jag avser att undersöka hur större redovisningskonsulter pÄverkar sina klienter till att utveckla och anvÀnda hÄllbarhetsredovisning, som en form av rapportering av affÀrsrörelsen. Jag avser Àven att undersöka hur denna pÄverkan avspeglas i befintliga hÄllbarhetsredovisningar.Metod:För att svara pÄ frÄgestÀllningarna i uppsatsen har en kvalitativ studie genomförts. Studien har baserats pÄ intervjuer och sammanstÀllning av hÄllbarhetsredovisningar. DÀrmed har uppsatsen anvÀnt deskriptiv metod, för att beskriva Àmnet.Slutsatser:Studien kommer fram till att revisorer vÀljer att pÄverka de klienter som Àr intressanta.

I allt större utstrÀckning mÄste organisationer idag kunna visa nyttan av IT-investeringar. DÀrför anvÀnder organisationer nyttovÀrderingsmodeller allt mer som ett hjÀlpmedel för att kunna pÄvisa denna nytta. Lönsamma IT-investeringar fÄr man dock inte enbart genom att nyttovÀrdera, detta beror pÄ att dessa modeller inte sÀger hur de förvÀntade och utmÄlade nyttoeffekterna ska sÀkerstÀllas utan bara vad man siktar pÄ. DÀrför syftar denna uppsats till att ta fram riktlinjer som kan hjÀlpa organisationer i sitt arbete med att uppnÄ de förvÀntade nyttorna frÄn en IT-investering. I denna studie har vi intervjuat tre större organisationer som genomfört nyttovÀrderingar och frÄgorna som stÀllts utgÄr frÄn teorier som behandlar nyttovÀrderingar.

Syfte: Studien syftar till att unders?ka hur en kommun i V?stsverige arbetar med planering och servering av konsistensanpassad kost inom ?ldreomsorgen, med s?rskilt fokus p? de sensoriska aspekterna utseende och smak.Metod: Studien best?r av en kvalitativ metod och genomf?rdes som en fallstudie vid ett s?rskilt boende inom ?ldreomsorgen i Ale kommun. Datainsamlingen omfattadesemistrukturerade intervjuer och informella samtal med nyckelpersoner inom kost- och omsorgsverksamhet samt observationer av m?ltidsmilj?, tillagning och servering avkonsistensanpassad kost. Urvalet inkluderade enhetschefer, kock och omsorgspersonal samt en boende, f?r att belysa arbetet ur olika perspektiv och delar avm?ltidsprocessen.

Uppsatsen Vad ska vi lÀsa i skolan? har som syfte att utforska vilket förhÄllande svenskÀmnet haft till populÀrkultur under 80- och 00-talen.Som metod för att finna svar pÄ detta valde jag att göra ett litteraturstudium av ett antal texter vilka har analyserats utifrÄn deras attityd gentemot populÀrkultur. Texterna har delats in under vilket decennium de skrivits och under varje decennium har texterna sedan delats in under tre kategorier tyckare: aktiva lÀrare, forskare och andra kulturdebattörer. Resultatet sammanfattas och diskuteras i den avslutande diskussionsdelen.Resultatet av undersökning visade att en förÀndring av svenskÀmnets attityd gentemot populÀrkultur skett mellan 80- och 00-talen, frÄn att det tidigare var vanligt med en aggressiv instÀllning har den nu mildrats och det Àr svÄrare att hitta nÄgon frÄn skolvÀrlden som talar illa om populÀrkultur. DÀremot gick det inte att se nÄgot mönster i vad de olika kategorierna tyckare ansÄg om populÀrkulturen.

Innan anestesisjuksköterskan intuberar en patient i samband med operation verifieras den preoperativa bedömning, som ofta utförs av anestesilÀkare. NÀr endotrackealtuben inte placerats pÄ rÀtt plats i trackea efter tvÄ till tre intubationsförsök med bÀsta möjliga förutsÀttningar, beskrivs den som svÄr. Anestesisjuksköterskan bör vara tydlig, respektfull och konkret i sin kommunikation, dÄ detta frÀmjar relationer och samarbete med kollegor i dessa situationer. Det Àr Àven viktigt att vara professionell och ta sitt personliga, etiska ansvar för att bevara sin kompetens inom anestesi. Anestesisjuksköterskan kan uppleva den svÄra intubationen pÄ olika sÀtt och syftet med denna studie var att belysa anestesisjuksköterskans erfarenheter vid svÄr intubation.

EssÀn bestÄr av berÀttelser och fakta som berör restaurangbranschens olika yrkeskategorier och deras arbete. Den beskriver yrkeskunnande, sprÄket pÄ restaurang samt vÀrdet av manualer och riktlinjer. SprÄket som anvÀnds pÄ restaurang belyses Àven i en del av arbetet..