Medlemskapet i EU har fÄtt effekter pÄ den direkta beskattningens omrÄde dÄ internrÀttsliga skatteregler mÄste utformas i enlighet med EUF-fördraget. Icke-bosatta som tillfÀlligt arbetar i Sverige beskattas enligt en definitiv kÀllskatt i SINK eller A-SINK. Beskattning sker pÄ bruttoinkomsten, kostnadsavdrag medges inte. Vidare medges inte heller avdrag som Àr kopplade till den skattskyldiges personliga förhÄllanden.Mot bakgrund av EUDs praxis faststÀlldes SINK och A-SINK vara oförenliga med de fria rörligheterna i fördraget. Oförenligheten bestod i den diskriminering som uppstod dÄ en icke-bosatt beskattades hÄrdare Àn en bosatt person i motsvarande situation.

Syftet med studien har varit att undersöka hur arbetsterapeuter gÄr till vÀga för att genomföra en informationsöverföring till alla personliga assistenter hos en brukare samt hur arbetsterapeuter anser att informationsöverföringen till personliga assistenter fungerar. En kvalitativ ansats valdes och informationen inhÀmtades via intervjuer med 9 arbetsterapeuter i öppenvÄrden i VÀstmanlands och GÀvleborgs lÀn. Resultatet visar att: det Àr fÄ av arbetsterapeuterna som tycker att informationsöverföringen fungerar riktigt bra. Flertalet anser att det Àr lÀttare att nÄ fram och fÄ en bra kommunikation med de personliga assistenterna om de Àr intresserade och insatta i sitt arbete. Arbetsterapeuterna beskriver att informationsöverföringen sker utifrÄn varje enskilt fall och hur mÄnga som Àr nÀrvarande beror pÄ vad som arbetsterapeuten vill informera om.

Syfte: Denna studie ?syftar att bidra med kunskap kring schemat och f?rst?else kring varf?r det konstrueras som det g?rs. Studien unders?ker hur h?gstadieelevers scheman ser ut idag; vilka likheter och skillnader det kan finnas, s?v?l som varf?r det konstrueras som de g?rs enligt de som l?gger schemat. Detta genom att unders?ka hur schemal?ggare beskriver sitt handlingsutrymme och vilka faktorer de upplever p?verkar deras beslut i schemal?ggningsprocessen. Teori: Studien ramas dels in av ett neurovetenskapligt perspektiv p? elevers l?rande och f?ruts?ttningar f?r l?rande, d?r hj?rnans utveckling och (?ver-)belastning ?r central.

Ett antal bolagsskandaler i början av 2000-talet i exempelvis Enron och Parmalat försÀmrade allmÀnhetens förtroende för styrelser och bolagsledningar. I och med oegentligheterna i bland annat Skandia pÄverkades Àven de svenska börsbolagen negativt. I ett försök att stÀrka bolagens förtroende tillsatte regeringen en förtroendekommission med uppgift att se över vilka ÄtgÀrder som kunde vara lÀmpliga. Som ett resultat av detta togs Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) fram.Koden utgör sjÀlvreglering inom det svenska nÀringslivet och bygger pÄ principen följ eller förklara. Det innebÀr att man kan anses följa Koden som helhet trots att man avviker frÄn enstaka regler i den, förutsatt att man förklarar varför man avviker frÄn regeln.

Sammanfattning- ?Tids- och arbetseffektivitet i ett konsultföretag ? jÀmförelse mellan Lean och HighWay?NivÄ: Magisteruppsats i hÄllbar verksamhetsutveckling och management, 15 HPInstitution: Akademin för ekonomi, samhÀlle och teknik, EST, VÀsterÄsNyckelord: Tidseffektivitet, arbetseffektivitet och LeanFrÄgestÀllning: Hur skiljer sig effektiviteten i arbetet mellan de tvÄ systemen Lean och HighWay och skulle det vara en fördel för Hallvarson & Halvarson (H&H) att byta till Lean? Hur skiljer sig tids- och arbetseffektiviteten Ät inom de tvÄ olika systemen?Syfte: Syftet med studien Àr att ta reda pÄ om Lean, som frÄn början var utvecklat för produktionssektorn, skulle kunna vara ett mer framgÄngsrikt system Àn HighWay för ett tjÀnsteföretag som konsultföretaget Hallvarsson & Halvarsson.Metod: Informationen har hÀmtats frÄn vetenskaplig artiklar och litteratur samt internetsidor. Undersökningen bestod av tvÄ intervjuer, med system Àgaren och VD pÄ Hallvarsson & Halvarsson. Intervjuerna bestod av personliga möten.Slutsats: FörbÀttringsförslag för ökad effektivitet redovisas, dÀr ett av förslagen Àr att HighWay skulle kunna införa en process- och kvalitetsövervakande roll med syfte att sÀkerstÀlla stÀndigt och omedelbart förbÀttringsarbete för att uppnÄ perfektion likt Jidoka-principen..

Syftet med studien var att fa? kunskap om vilka verktyg och uttrycksformer barn anva?nder na?r matematik synliggo?rs i den fria leken i fo?rskolans olika inomhusmiljo?er. Utga?ngspunkt har varit uttrycksformerna som finns beskrivna i fo?rskolans la?roplan (Lpfo? 98, rev. 10) samt Bishops (1991) sex fundamentala matematiska aktiviteter.

I Sverige finns 298 ishallar och det byggs fler eftersom. En grov uppskattning av energiförbrukningen för dessa Àr minst 1000 MWh per Är vardera. AlltsÄ cirka: 298 GWh eller 0,3 TWh totalt för samtliga hallar. Detta motsvarar i sin tur 0,5 av Sveriges kÀrnkraftsproduktion eller 10% av produktionen i det nu nedlagda kraftverket i BarsebÀck. Kostnaden för att driva ishallen i Jokkmokk uppgÄr till cirka: 500.000 kr per Är exklusive moms, denna summa önskar Jokkmokks kommun minska.

Syfte: I uppsatsen ska vi undersöka hur dagens studenters konsumtionsbeteende ochkonsumtionsbehov ser ut. Uppsatsen kommer Ă€ven att klargöra hur studenternas ekonomiska situation pĂ„verkar detta beteende och behov, samt vilka faktorer som ligger bakom detta. Metod: Uppsatsen har en deduktiv ansats dĂ„ vĂ„r utgĂ„ngspunkt har varit teorin. Kvantitativ metod anvĂ€nds i form utav enkĂ€tundersökning genomförd pĂ„ 323 studenter i syd/sydöstra Sverige. Även en kvalitativ metod har i form av litteraturstudier av teorier samt artiklar hĂ€mtade frĂ„n Internet har genomförts.

Nationalmuseum Àr en fantastisk byggnad som har en unik placering pÄ Blasieholmen med utsikt över bl.a. slottet, skeppsholmen och operan. En förbÀttring av Nationalmuseums verksamhet Àr dock nödvÀndig dÄ inlastningen inte tycks fungera och det finns behov av utökat utrymme. En ny tillbyggnad behövs. Utöver det givna programmet för lösning av inlastning, sÄ ville jag undersöka om det fanns fler problem med plats och program som behövde lösas.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa myten/myterna om individen. Detta görs utifrÄn bilder i tvÄ olika lÀroböcker, en för samhÀllskunskap och en för historievetenskap i grundskolans senare Är. FrÄgan som stÀlls Àr vilken myt om individen vi kan finna i dessa, för att svara pÄ denna frÄga anvÀnds en kvalitativ textanalys. Mer exakt anvÀnds en semiotisk bildanalys vilket innebÀr att vi lÀser bilden utifrÄn principen att den fungerar som en text. Vi förankrar vÄr analys i teorier av Barthes och Foucault.

SammanfattningI ett kraftvÀrmeverk binds en stor del energi i de varma rökgaserna. Genom att installera rökgaskondensering kan energi frÄn röken tillvaratas. PÄ kraftvÀrmeverket Skogsbacka i Lycksele har man tittat pÄ möjligheterna att installera rökgaskondensering. Detta arbete syftar till att ta reda pÄ om och vid vilka förutsÀttningar det skulle vara lönsamt för Skogsbacka att ocksÄ investera i utrustning för elproduktion vid lÄggradig vÀrme, för att pÄ sÄ sÀtt anvÀnda energin frÄn rökgaskondenseringen. Idag finns flera tillverkare som erbjuder fristÄende aggregat som kan utvinna el vid lÄga temperaturer.

Det kommunala sjÀlvstyret stÄr under svenskt grundlagsskydd och har historiskt blivit allt starkare. Sveriges kommuner Àr idag fria att sjÀlva besluta om den största delen av statsbidragets fördelning pÄ kommunal verksamhet. Statsbidragens syfte Àr att utjÀmna strukturella skillnader mellan kommunerna och uppfylla principen om ?likvÀrdig service? för alla invÄnare oavsett i vilken kommun man bor. I denna uppsats undersöker vi hur den genomsnittliga kommunen vÀljer att fördela det kostnadsutjÀmnande statsbidraget pÄ olika kommunala verksamheter.

Syftet med arbetet Àr att undersöka beslutanderÀtten vid gemensam vÄrdnad samt konsekvenserna av att vÄrdnadshavare inte kan enas i frÄgor som rör barnet. Uppsatsen har genomförts med hjÀlp av traditionell juridisk metod. Det rÀttsliga förhÄllandet mellan barn och förÀldrar stadgas i FB. De senaste lagÀndringarna angÄende vÄrdnad trÀdde i kraft 2006. De nya vÄrdnadsreglerna syftade till att stÀrka barnperspektivet och tydliggöra principen om barnets bÀsta.

Sedan bo?rjan pa? 90-talet och informationsteknikens inta?gande kan vi nu snabbare a?n na?gonsin ha?mta information fra?n va?rldens alla ho?rn. Detta go?r att spelplanen fo?r fo?retag har fo?ra?ndrats radikalt och fo?retag ma?ste anpassa sig till kunden pa? ett helt annat sa?tt a?n tidigare. Denna utveckling har tvingat fo?retag att fo?rsta? vikten av att se kundens relation till fo?retaget som en va?rdeskapande process som syftar till att utveckla la?ngvariga relationer parterna emellan.Detta kombinerat med utvecklingen av informationstekniken (IT) och hanteringen av datalagring under 1990-talet har tillsammans skapat begreppet Customer Relationship Management, fo?rkortat CRM.

För att locka till sig kvalificerad utlÀndsk arbetskraft inför allt fler lÀnder inom EU en mer förmÄnligare beskattning för denna typ av arbetstagare. Sverige införde en sÄdan beskattning Är 2001 vilket innebÀr att experter, forskare eller nyckelpersoner som kommer till Sverige för att arbeta under en period kortare Àn 5 Är endast beskattas pÄ 75 procent av sin lön och annan ersÀttning. För att kunna erhÄlla denna förmÄnligare beskattning ska arbetsgivaren vara ett svenskt bolag eller ett utlÀndskt bolag med fast driftstÀlle i Sverige och arbetsgivaren definieras som den som betalar ut ersÀttningen till arbetstagaren. Utformning har lett till att utbetalningar frÄn ett utlÀndskt bolag beskattas högre Àn en objektivt jÀmförbar utbetalning som kommer frÄn ett svenskt bolag. En sÄdan situation Àr ej tillÄten enligt de grundlÀggande principerna om fri rörlighet inom EU.