Integrationsklausuler (Eng. ?merger clause?, ?entire agreement clause? eller ?integration clause?) Àr en allt vanligare företeelse i svenska, kommersiella avtal. Klausulernas syfte Àr att sÀkerstÀlla att det skriftliga avtalet utgör parternas fullstÀndiga överenskommelse samt reglera hur tillÀgg och förÀndringar av avtalet ska ske. Vanligtvis anger integrationsklausuler Àven att det skriftliga avtalet ersÀtter alla tidigare överenskommelser, avtal eller utfÀstelser.

Sverige för en narkotikapolitik som ideologiskt grundar sig i visionen om ett narkotikafritt samhÀlle, ofta omtalat som nolltolerans. Ett annat synsÀtt som anammats pÄ flera andra hÄll i vÀrlden, bland annat i Storbritannien, grundar sig i principen om skademinimering. Skademinimering innebÀr att fokus ligger pÄ att reducera drogernas skadeverkningar snarare Àn utrota drogerna i sig.Vi hade en hypotes om att nolltoleransen borde kunna skönjas i svensk journalistik dÄ vi upplever att rÄdande politik inte ifrÄgasÀtts i nÄgon större utstrÀckning. Som jÀmförelsepunkt ville vi Àven se hur det sÄg ut i Storbritannien. LÀndernas journalistik representeras av tidningarna Dagens Nyheter och The Guardian.

I sjukvÄrden vÀrlden över tas dagligen tusentals röntgenbilder. AnvÀndningsomrÄdena Àr mÄnga, men i de flesta fall Àr syftet att i nÄgot avseende avgöra patientens hÀlsa. Bilderna utvÀrderas av lÀkare för att patienten ska fÄ rÀtt diagnos. För att lÀkaren ska kunna göra en korrekt bedömning av bilden och dÀrmed ge patienten den behandling som situationen krÀver mÄste bilden vara rÀttvisande och vara av sÄdan kvalitet att alla viktiga detaljer gÄr att urskilja. Bildkvalitet Àr ett ganska diffust begrepp och ofta anvÀnds subjektiva bedömningsmetoder för att bestÀmma ifall en bild Àr bra eller dÄlig.

År 2010 var genomsnittstalet för arbetslöshet hos ungdomar mellan 15 ? 24 Ă„r 25,2 %. JĂ€mfört med den totala arbetslösheten i Sverige som samma Ă„r lĂ„g pĂ„ 8,2 % Ă€r det en mycket hög siffra. Ser man till övriga EU-lĂ€nder lĂ„g Sverige 2011 över genomsnittsantalet och hamnade pĂ„ en 15:e plats i högst andel ungdomsarbetslöshet.En ofta debatterad faktor Ă€r de svenska turordningsreglerna i lagen om anstĂ€llningsskydd, LAS och det Ă€r ocksĂ„ dĂ€r vĂ„rt primĂ€ra fokus ligger. LAS Ă€r en social skyddslag som frĂ„n början syftade till att skydda de Ă€ldre arbetstagarna pĂ„ arbetsmarknaden.

Bakgrund Det m?nniskan g?r utvecklar vem hon ?r och det ?r naturligt att skapa mening i vardagliga aktiviteter. N?r aktiviteter som ?r meningsfulla att g?ra inte utf?rs p?verkar det h?lsan negativt. Att drabbas av mental fatigue leder till en nedsatt f?rm?ga att hantera och utf?ra vardagliga aktiviteter.

Syfte: I uppsatsen ska vi undersöka hur dagens studenters konsumtionsbeteende ochkonsumtionsbehov ser ut. Uppsatsen kommer Ă€ven att klargöra hur studenternas ekonomiska situation pĂ„verkar detta beteende och behov, samt vilka faktorer som ligger bakom detta. Metod: Uppsatsen har en deduktiv ansats dĂ„ vĂ„r utgĂ„ngspunkt har varit teorin. Kvantitativ metod anvĂ€nds i form utav enkĂ€tundersökning genomförd pĂ„ 323 studenter i syd/sydöstra Sverige. Även en kvalitativ metod har i form av litteraturstudier av teorier samt artiklar hĂ€mtade frĂ„n Internet har genomförts.

Det faktum att Sverige blir allt mer internationaliserat och samhĂ€llet mer mĂ„ngkulturellt vĂ€ckte ett intresse av att skriva om bröstarvingars arvsrĂ€tt ur ett sĂ„vĂ€l nationellt som internationellt perspektiv, dĂ€r resultatet avsĂ„gs stĂ€llas i relation till svensk IP-rĂ€tt om ordre public. Idag tar alla barn lika lott enligt 2 kap. 1 § ÄB. Principen om istadarĂ€tt intrĂ€der om arvlĂ„tarens barn avlider innan honom eller henne, dĂ„ arvlĂ„tarens barnbarn Ă€rver istĂ€llet. Bröstarvingar har alltid en rĂ€tt till hĂ€lften av sin arvslott enligt laglottsskyddet i 7 kap.

År 2010 var genomsnittstalet för arbetslöshet hos ungdomar mellan 15 ? 24 Ă„r 25,2 %. JĂ€mfört med den totala arbetslösheten i Sverige som samma Ă„r lĂ„g pĂ„ 8,2 % Ă€r det en mycket hög siffra. Ser man till övriga EU-lĂ€nder lĂ„g Sverige 2011 över genomsnittsantalet och hamnade pĂ„ en 15:e plats i högst andel ungdomsarbetslöshet.En ofta debatterad faktor Ă€r de svenska turordningsreglerna i lagen om anstĂ€llningsskydd, LAS och det Ă€r ocksĂ„ dĂ€r vĂ„rt primĂ€ra fokus ligger. LAS Ă€r en social skyddslag som frĂ„n början syftade till att skydda de Ă€ldre arbetstagarna pĂ„ arbetsmarknaden.

Bakgrund: Redovisnings- och företagsskandaler som Àgde rum pÄ 2000-talet i USA och flera europeiska lÀnder satte fart pÄ bolagsstyrningsdebatten. MÄnga lÀnder började införa regler med syfte att förbÀttra bolagsstyrningen och öka förtroendet för nÀringslivet. Sverige drabbades liksom andra lÀnder av redovisningsskandaler, och som följd till detta infördes den svenska koden för bolagsstyrning för att Äteruppbygga marknadens förtroende för de svenska bolagen. Första juli 2005 tillÀmpades koden i Stockholmsbörsen för alla bolag pÄ A-listan och O-listan med börsvÀrde över 3 miljarder kronor det vill sÀga de bolag som ingick i kategorin Large Cap.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och analysera hur bolag pÄ OMX Stockholmsbörsen, Large Cap, avviker frÄn koden och om de avviker frÄn samma punkter i koden samt hur utförligt förklarar dessa bolag avvikelserna. Med hjÀlp av vetenskapliga artiklar som teoretiskt perspektiv vill jag fÄ förstÄelse för varför koden finns och varför bolag avviker frÄn den samt undersöka om koden fungerar som det var tÀnkt.Metod: För att undersöka i vilken omfattning bolag avviker frÄn koden och vilka punkter det som bolagen avviker frÄn har jag lÀst igenom och granskat bolagens Ärsredovisningar och bolagsstyrningsrapporter.Teoretisk referensram: I detta kapitel har jag tagit upp tidigare forskning som handlar om andra lÀnders bolagskoder och principen följa eller förklara, samt orsaker till varför bolag vÀljer att följa eller avvika frÄn koden.

Problemformulering: Kan underÄriga ingÄ rÀttsligt bindande kreditavtal?Syfte: Med denna uppsats avser jag att undersöka och diskutera huruvida underÄriga kan ingÄ rÀttsligt bindande kreditavtal, i synnerhet nÀr det handlar om kreditavtal avseende mobiltelefoniabonnemang. Uppsatsen syftar ocksÄ till att undersöka huruvida Kronofogdemyndigheten respektive inkassobolag kan företa indrivningsÄtgÀrder mot en underÄrig gÀldenÀr.AvgrÀnsning: I denna uppsats kommer jag endast att undersöka avtal som den underÄrige ingÄr som konsument och som inte rör fast egendom. Undersökningen omfattar endast situationer dÀr den underÄrige sjÀlv tar initiativet till att ingÄ ett avtal i sitt eget namn. Jag kommer alltsÄ inte att ta hÀnsyn till situationer dÀr förmyndaren ingÄr avtal i barnets namn utan att barnet Àr delaktigt i eller medvetet om rÀttshandlingen.

Trots principen om avtalets subjektiva begrÀnsning kan det finnas skÀl till att utöka ett aktieÀgaravtals verkningar mot förvÀrvande tredje man för att skydda beaktansvÀrda intressen. DÄ rÀttslÀget Àr oklart Àr det av intresse att undersöka huruvida en tolkning med laganalogins hjÀlp mot sakrÀttens samt skiljerÀttens omrÄde kan klargöra rÀttslÀget.För att ge lÀsaren tillrÀcklig bakgrund för analysen beskrivs rÀttslÀget vad gÀller aktieÀgaravtal och de bakomliggande teorierna rörande den analogiska tillÀmpningen. DÀrefter analyseras undantag till avtalets subjektiva begrÀnsning, varefter en diskussion följer dÀr frÄgan huruvida analogier kan dras besvaras.Resultatet av denna framstÀllning Àr att en analogisk tillÀmpning kan göras mot de tvÄ undersökta rÀttsomrÄdena, dock endast i begrÀnsad utstrÀckning vad gÀller skiljerÀttens omrÄde. En kombinerad applicering av möjliga analogier frÄn sakrÀttens och skiljerÀttens omrÄden pÄ aktieÀgaravtal leder till ett resultat dÀr aktieÀgaravtalets bundenhet mot bÄde förvÀrvande tredje man samt kvarstÄende parter klargörs..

Arbetet vill belysa en situation i bostadsbyggandet dĂ€r tvĂ„ aktörer, en offentlig och en privat samarbetar om att uppföra ny bostadsbebyggelse. Ett bostadsbyggande som omges av komplexa lagar och strukturer. Stadsbyggnad handlar om hur, var och nĂ€r. I Arkitekten beskriver Dan Hallemar (2004) hur Stockholm Stad anvĂ€nder tre principer för att bygga stad;princip 1) LĂ„t gĂ„ principen; handlar om det goda samtalet mellan professionen och marknaden dĂ€r det sedan ofta görs som marknaden vill, men andra ord uppnĂ„ höga byggsiffror pĂ„ kort tid och undvika överklaganden. Till princip 1 hör exempelvis LUX- omrĂ„det pĂ„ Lilla Essingen och Liljeholmskajen i Årstadal.

Svensk försvarslogistik genomgÄr i skrivande stund en stor organisationsförÀndring som innebÀr att stora delar av verksamhets- och ansvarsomrÄden som tidigare funnits under Försvarsmaktens logistik, FMLOG, nu överförs till den civila myndigheten Försvarets Materielverk, FMV. Försvarsmakten och FMV skall genom reformen tillsammans spara 760 miljoner kronor per Är. Besparingar som skall skapa ekonomiska förutsÀttningar att utveckla Försvarsmakten mot ett mer anvÀndbart och tillgÀngligt försvar.I uppsatsen analyseras i vilken utstrÀckning de fem grundlÀggande principerna för militÀr logistik; Helhetssyn, Resurseffektivitet, Behovsstyrd logistik, Anpassad tillgÀnglighet och Interoperabilitet varit integrerade i reformen Omdaning Försvarslogistik vilket svarar pÄ frÄgan om det finns en spÄrbarhet till Försvarsmaktens Grundsyn Logistik i densamma.  Undersökningen visar att principen Resurseffektivitet Àr fokus för reformens mÄl och syfte men att Àven övriga principer till viss del gÄr att spÄra i reformsarbetet. En slutsats jag dragit av detta Àr att Försvarsmaktens Grundsyn Logistik och de fem grundlÀggande principerna för militÀr logistik anvÀnds vid planering av militÀr logistik och bedöms dÀrför inte vara inaktuella. I uppsatsens avslutande del diskuteras undersökningens resultat och slutsatser och paralleller dras till bÄde teori kring militÀr logistik och till rÄdande forskningslÀge inom omrÄdet..

I föreliggande uppsats undersöks bruket av allitteration med s- i islÀndska rímur före 1550 utifrÄn ett material som bestÄr av 42263 versrader frÄn 31 verk diktade under perioden 1350?1550. Syftet Àr att bidra till kartlÀggningen av ríma-sprÄket samt att diskutera hur resultaten förhÄller sig till tidigare forskning som visar att reglerna för hur man allittererar med s- förÀndras under 1300-talets mitt nÀr sn och sl bryter sig ut ur den större allitterationsklassen s-allitteration pÄ grund av konsonantinskottet [t] och anvÀnds som egna allitterationsklasser eller i allitteration med st (snyltljudsallitteration) genom att den inskjutna konsonanten ingÄr i allitterationen. Resultaten skiljer sig nÄgot frÄn tidigare forskningsresultat genom att uppvisa variation i allitterationsbruket dÀr s-allitteration fortsÀtter att anvÀndas av vissa diktare, sÀrskilt under perioden 1450?1550, vid sidan av de nya sÀtten att allitterera med sl och sn.Det Àr troligt att denna variation kan förklaras utifrÄn bÄde sprÄkinterna orsaker som funktionalitet, och sprÄkexterna orsaker som traditionskÀnsla och inlÀrningsform.

Under 1990-talet ökade Regeringens krav pÄ redovisning frÄn myndigheterna. För att mot-svara dessa krav startades inom Försvarsmakten Projekt Resultatredovisning, Projekt Rv, som hade till uppgift att utarbeta en ny modell för verksamhetsledning. Projekt Rv resulterade i Handbok för styrning, vÀrdering, analys och redovisning av Försvarsmaktens verksamhet, H SVAR.Samtidigt som Projekt Rv genomfördes presenterades en modell för verksamhetsledning i USA som benÀmndes Balanced Scorecard. Den byggde pÄ principen att uppföljning och styr-ning skulle ske mot organisationens vision. MÄtt för att följa upp detta skulle balanseras inom fyra omrÄden: finansiellt-, kund-, process- och lÀrandefokus.