Energieffektivisering av ishallar
I Sverige finns 298 ishallar och det byggs fler eftersom. En grov uppskattning av energiförbrukningen för dessa är minst 1000 MWh per år vardera. Alltså cirka: 298 GWh eller 0,3 TWh totalt för samtliga hallar. Detta motsvarar i sin tur 0,5 av Sveriges kärnkraftsproduktion eller 10% av produktionen i det nu nedlagda kraftverket i Barsebäck. Kostnaden för att driva ishallen i Jokkmokk uppgår till cirka: 500.000 kr per år exklusive moms, denna summa önskar Jokkmokks kommun minska. Samtidigt finns önskemål om att kunna hålla ishallen öppen under en längre säsong. För driften av anläggningen har en elpanna på 350kW används för uppvärmning och ett containerbaserat kylaggregat för kylning av isen. I Jokkmokks ishall åtgår ca 71% av energin till att värma hallen medans resterande 29% åtgår till kylningen av isen. I rapporten har ett antal olika lösningar studerats för att kunna minska kostnaderna för driften. Förslaget som kom att visa sig mest lönsamt är ett borrhålssystem med återladdning av överskottsvärme från kylaggregatet till borrhålen. Återbetalningstiden för detta förslag ligger på 2,6 år med en investering på 650.000 kr. Andra förslag som studerats är: bergvärme, biobränsle samt fjärrvärme. För att effektivisera kylningen har även detta studerats. Med en effektivare kylning av ishallens kylmaskin kan en besparning på ca: 21% av kylmaskinens energiförbrukning göras. I Jokkmokks fall motsvarar detta 6% av den totala energiåtgången. Denna besparning kan uppnås genom att kyla kondensorn effektivare med hjälp av antingen berggrunden via borrhål, mot kallvatten eller mot ett snölager. Ett alternativ med frikyla har också undersökts, resultatet därifrån visar att detta kan vara möjligt i Jokkmokk under 4-5 månader under vintern. Principen för detta är att kalluft utifrån använd till att kyla köldmedievätskan direkt via kylfläktarna som är monterade på kylmaskinen. En undersökning har gjorts där resultatet visar på att stora besparningsmöjligheter finns för landets ishallar. 12 ishallar har undersökts och resultaten från detta visar att cirka 74 miljoner kronor går att spara in vid landets ishallar med åtgärder på uppvärmningssystemen och kylsystemen. Som slutsats kan nämnas att mycket finns att göra på energisidan i landets ishallar samt att kunskapen om vilka åtgärder som är lämpliga saknas till stor del. Energifrågorna har på grund av att kunskap saknas, blivit lågt prioriterade.