
Sökresultat:
46878 Uppsatser om Fćr alla vara med? - Sida 22 av 3126
Mina hÀstar Àr som mina barn : - En studie om killar inom ridsporten
Den hÀr studien belyser killar inom ridsporten och deras förhÄllningssÀtt till hÀstar och ridsport. Den utreder ocksÄ hur deras introduktion i ridsporten sÄg ut samt hur de först kom i kontakt med den. Ridsporten Àr den idrott som idag engagerar flest tjejer i Sverige och den uppfattas som nÄgot feminint. Av den anledningen finner jag det intressant att studera dessa killar som gÄr mot strömmen och faktiskt utövar en idrott som anses vara kvinnlig. Studien Àr en kvalitativ intervjuforskning och baseras pÄ Ätta intervjuer med enbart killar.
Ett arbetssÀtt som passar alla - en intervjustudie med pedagoger som arbetar med elever som har primÀra koncentrationssvÄrigheter
Alla pedagoger möter nÄgon gÄng elever som har primÀra koncentrationssvÄrigheter. MÄnga stÄr frÄgande och söker efter ett förhÄllningssÀtt för att kunna hantera dessa elever. Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur pedagoger arbetar med elever, som har primÀra koncentrationssvÄrigheter och Àr utÄtagerande. Eleverna kan ha diagnos, men i första hand koncentreras studien pÄ de elever, som inte Àr diagnostiserade.I litteraturgenomgÄngen beskrivs vad primÀra koncentrationssvÄrigheter Àr och hur pedagogen kan bemöta de eleverna och vilka insatser som kan göras under lektionerna. Klassrumsmiljöns vikt diskuteras och Àven motorikens betydelse för koncentrationen.
"Det blir tufft för en del". En intervjustudie avseende gymnasieskolan som en skola för alla
Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur dagens gymnasieskola arbetar för att för-verkliga intentionen om ?en skola för alla?. De centrala frÄgestÀllningarna har handlat om hur informanterna ser pÄ möjligheten för alla elever att uppnÄ kunskapsmÄlen, hur elever i behov av sÀrskilt stöd identifieras och hur detta stöd definieras, vilka stödinsatser som erbjuds samt vilken roll ÄtgÀrdsprogrammen spelar i detta sammanhang. UtifrÄn dessa frÄgestÀllningar ana-lyseras i vilken mÄn gymnasieskolan kan betraktas som en skola för allaStudiens teoretiska referensramen har utgjorts av ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Uti-frÄn detta perspektiv har det empiriska materialet analyserats med en kritisk ansats och ett reflexivt förhÄllningssÀtt.Metoden som anvÀnts har varit kvalitativ intervju.
Muntlig bedömning : Med fokus pÄ elevers representationer
Muntlig bedömning Àr, frÄn och med höstterminen 2011, nÄgot som alla matematiklÀrare inom gymnasieskolan kommer att fÄ genomföra dÄ en muntlig del lÀggs som obligatorisk för alla elever inom Ärskurs 1. Syftet med den hÀr studien Àr dÀrför att konstruera kriterier som lÀrare kan anvÀnda som hjÀlp vid muntlig bedömning. Fokus kommer att ligga pÄ elevers representationsformer och transformationer dÀremellan utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Elevgrupper filmades dÄ de löste en problemlösningsuppgift och analyserades utifrÄn ett begreppsligt ramverk. Resultatet visar att elevers transformationer mellan representationer visar bÄde missuppfattningar och förstÄelse beroende pÄ hur dessa transformationer ter sig.
Inkludering av elever med ADHD och Asperger syndrom
Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ hur elever med ADHD och Asperger syndrom inkluderas i undervisning och klassrumsmiljö. Studien har en utgÄngspunkt i en kvalitativ forskning som grundar sig i en intervjustudie. Resultatet visar pÄ att det finns bÄde likheter och skillnader mellan lÀrarnas tankar och arbetssÀtt med inkludering ochen skola för alla. De slutsatser som kan dras Àr att det finns alternativa lösningar för att fÄ en skola för alla, vilket inkluderar exkluderande ÄtgÀrder. En annan slutsats Àr att det finns likheter mellan ÄtgÀrderna för elever med ADHD och Asperger syndrom.
Möjligheter och hinder kring integrering - En fallstudie om individintegrering
Syftet med vÄr fallstudie, Àr att ta reda pÄ vilka faktorer som möjliggör eller hindrar integrering i grundskolan av en elev inskriven i sÀrskolan. Studien belyser olika aktörers tankar kring integrering, inkludering och en skola för alla. Aktörerna Àr vÄr fallstudieelev, hans mamma och pedagoger i bÄde sÀrskolan och grundskolan.
I den inledande delen av studien ges en översikt av tidigare forskning kring centrala omrÄden i vÄr undersökning. Som huvudmetod i fallstudien har vi anvÀnt oss av intervjuer vilka vi sedan kompletterat med observationer för att fÄ en egen uppfattning om det som berÀttats.
I resultatet redovisas alla vÄra aktörers tankar kring i första hand integrering. Vi ser att alla vÄra respondenter Àr positiva till integrering i den mÄn det Àr möjligt.
LÀsinlÀrning och lÀsutveckling - pedagogers val av arbetssÀtt
Syftet med mitt arbete Àr att undersöka hur pedagoger arbetar med lÀs- och skrivlÀrning, hur
de individualiserar sin undervisning och om de anser att de arbetar efter en viss
undervisningsmetod.
Resultatet av min undersökning visar att pedagogerna arbetar pÄ det sÀtt de genom erfarenhet
har insett fungerar för mÄnga elever. Ingen av de intervjuade anser att de arbetar strikt efter en
viss metod utan att de blandar det bÀsta av alla metoder de fÄtt lÀra sig. De nÀmner alla fyra
arbetssÀtt som Àr inspirerade av LTG och Àven syntetisk metod nÀmns av tre av dem.
Individualisering ser de som det centrala i sin undervisning och endast en av dem arbetar nÀr
det gÀller lÀsutveckling med samma material för alla elever. Det mesta som lÀses och skrivs
utgÄr istÀllet frÄn den specifika elevens kompetens och intresse. Skönlitteratur Àr det som
övervÀgande lÀses av eleverna i syftet att trÀna lÀsning.
Att synas i mÀngden pÄ en fackmÀssa : hur ska företag marknadsföringsmÀssigt agera för att inspirera och attrahera sin specifika mÄlgrupp, före och under en blomster- och inredningsmÀssa?
Förr i tiden fanns det marknadsplatser dÀr mÀnniskor utbytte varor sÄ som mat och klÀder - dagens marknadsplatser kallas idag mÀssor och fyller en viktig funktion i att utveckla det globala samhÀllet. MÀssor Àr idag en viktig del i företags- och konsumenters utveckling. Det Àr viktigt att företag vet hur de pÄ bÀsta sÀtt ska agera före, under och efter mÀssan för att lyckas sÄ bra som möjligt. Vi har anvÀnt oss utav en teoretisk modell vid namn Trade Fair Intelligence, för att fÄ med alla delar som berör ett mÀssdeltagande.Uppsatsens undersökning bygger pÄ att vi har utfört en dold observation pÄ en verklig blomster- och inredningsmÀssa, för att se hur kunder och personal beter sig under en mÀssa. Vilka problem som kan uppstÄ och vilka metoder som Àr bÀst för att lösa dem.
Patienters delaktighet i planeringen av deras egen omvÄrdnad
SammanfattningSyftet med denna studie, var att undersöka hur patienter föredrog att vara delaktiga i sin egen omvÄrdnad inom sluten somatisk vÄrd, samt om det överensstÀmde mellan vad de önskade och hur de uppfattade delaktigheten. Metod: Denna studie var en tvÀrsnittsstudie, enkÀt studie. Patienterna i studien fick svara pÄ elva frÄgeomrÄden inom omvÄrdnad, dels hur de föredrog att vara delaktiga och sedan hur de upplevde att det egentligen var.Resultat: Resultatet som denna studie kommit fram till visade att majoriteten av patienterna ville vara passiva i sin delaktighet inom de flesta av de elva omrÄdena, samt att de Àven upplevde att de fick vara det. Det kan dock utlÀsas av det statistiska testet som anvÀndes att patienterna i studien upplevde sig vara mer passiva, Àn vad de föredrog att vara. Detta resultat gÀllde pÄ alla de elva frÄgeomrÄdena.
Kreativa Metoder : En utforskning i visuell karaktÀrsdesign för datorspel
I mitt examensarbete testar jag olika kreativa metoder, dels tagna frÄn etablerade konceptillustratörer i spelindustrin, men ocksÄ egna, för att svara pÄ min huvudfrÄga: Vilka olika kreativa metoder kan anvÀndas inom konceptillustration? Jag kommer fram till att det finns oÀndligt mÄnga, men att vad som har fungerat bÀst för mig, har varit att först försöka skapa ett sammanhang, följt av en fas dÀr jag utforskar olika idéer med hjÀlp av karaktÀrssiluetter, med fokus pÄ intressanta och individuella former. Min slutsats blir att det Àr viktigt att vara öppen för influenser frÄn alla hÄll, och att testa nya metoder kan vara oerhört givande för sÄvÀl kreativiteten som sin konstnÀrliga utveckling..
?Om man Àr man förvÀntas man att vara bra. Som kvinna mÄste man bevisa att man Àr bra." En studie i hur samhÀllets konstruktion av genus pÄverkar en kvinna i hennes roll som musiker.
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur samhÀllets konstruktion av genus pÄverkar enkvinna i hennes roll som musiker. PÄ vilket sÀtt upplevs och hanteras genusrelateradebegrÀnsningar och vad blir konsekvenserna?Jag har i studien anvÀnt mig av observationer och intervjuer med tvÄ olika band, ett bestÄendeav tjejer och ett med killar. De har alla delat med sig av erfarenheter och tankar kring problemde upplever i en musikalisk diskurs. Resultatet visar att det finns ett flertal likheter mellanbanden, inte minst nÀr det kommer till att anvÀnda musik som ett identitetsskapande verktyg.Tydligt Àr att problemen tjejerna upplever, alla Àr förknippade med deras könstillhörighet,medan killarna snarare upplever Äldern vara det största problemet inom musikbranschen.Resultatet visar ocksÄ att studiens kvinnliga informanter blir negativt sÀrbehandlade och mötsav fördomar.
Matematik i förskolan : Hur tvÄ pedagoger arbetar med matematik
Sammanfattning: Syftet med mitt examensarbete Àr att titta pÄ om pedagoger i förskolan Àr medvetna om hur de arbetar med matematiken och om de tar tillvara pÄ alla vardagliga situationer under dagen som kan innehÄlla Àmnet ifrÄga. För att fÄ reda pÄ detta har jag utfört observationer och intervjuer och jÀmfört dem med varandra. Resultatet jag kom fram till var att de pedagoger jag har studerat har varit medvetna om hur de sjÀlva agerar ute i verksamheten och att deras syn pÄ vad som kan vara matematik har Àndrats efter den matematikutbildning som de har gÄtt. En viktig slutsats Àr att för att barnen ska fÄ en sÄ bra förutsÀttning till Àmnet som möjligt mÄste pedagogen vara medveten om var och hur Àmnet kan synliggöras i deras vardag.  .
Mattityder: om faktorer som pÄverkar barns attityd till
matematik
Syftet med arbetet har varit att undersöka huruvida undervisning, förÀldrar och lÀxor pÄverkar attityden till matematik hos barn i skolÄr tre. Studien genomfördes hösten 2005 i GÀllivare kommun. Vi har observerat undervisning i Är tre, intervjuat ett urval av eleverna i samma Är tre samt gjort en enkÀtundersökning bland förÀldrar till eleverna. Vi ser att bÄde undervisning och hemförhÄllanden pÄverkar barnets upplevelse av, och instÀllning till Àmnet. Resultatet visar att lÀxan i stort sett handlar om att hinna lÀngre i boken, nÄgot som alla parter tycks vara nöjda med.
Betydelsefulla möten i förskolan
Syftet med denna studie Àr att beskriva, analysera och förstÄ pedagogers syn pÄ innemiljöns betydelse i förskoleklassen och Àven deras sÀtt att utforma den. Eftersom det inte finns nÄgra riktlinjer i vare sig lagar eller andra styrdokument om hur innemiljön i förskoleklassen ska se ut sÄ ville jag veta hur pedagogerna beskriver deras arbete kring detta.Studien baseras pÄ en sociokulturell teori. Bearbetningen av empirin Àr utförd med en hermeneutisk ansats.Med stöd av intervjuer sÄ har jag genomfört en kvalitativ studie för att fÄ ta del av pedagogernas beskrivning och tankar om utformningen av innemiljön i förskoleklassen. I denna studie har jag intervjuat fyra olika förskollÀrare pÄ fyra olika skolor i samma kommun. Alla informanter har en lÄng erfarenhet av förskola, förskoleklass och skola.I studien framkom det att alla informanterna hade samma grundtanke dÀr de vid utformandet av innemiljön betonade barnens intressen och idéer.
FrÄn dokument till praktisk tillÀmpning : Hur upplevs miljöledningssystemet pÄ Tyréns?
UtifrÄn ökade krav i samhÀllet har det idag blivit allt viktigare för företag att jobba med sin miljöpÄverkan. Ett sÀtt att göra detta kan vara att införa ett miljöledningssystem i den egna verksamheten. Det handlar hÀr om att skapa ett styrsystem som genom dokument ska förmÄ integrera det tÀnkta miljöarbetet bland medarbetarna i organisationen, ett system dÀr mÄlet Àr att jobba med stÀndiga förbÀttringar. Tyréns Àr ett konsultföretag inom samhÀllsbyggnadssektorn som har ett miljöledningssystem certifierat enligt ISO 14001. PÄ företaget arbetar man med ledningssystemet i alla de olika projekt som företagets konsulter utför.