Sök:

Sökresultat:

46878 Uppsatser om Fćr alla vara med? - Sida 21 av 3126

Att vara eller inte vara en lÀsare : En bild av pojkars och flickors sagotillfÀllen i förskolan

Syftet med denna studie var att undersöka om det skilde pÄ barnens lÀsning utifrÄn ett genusperspektiv. Undersökningen genomfördes pÄ en förskola i en grupp av 12 barn i Äldrarna 3-4 Är. Den metod som anvÀndes var observationer med fÀltanteckningar och med hjÀlp av en filmkamera. I studien har flera variabler som kön, bokval och tid anvÀnds.Resultatet visar skillnad i pojkars och flickors sagolÀsande. Bland annat hade pojkarna en högre lÀsfrekvens pÄ morgonen och eftermiddagen medan flickorna lÀste mer mitt pÄ dagen nÀr alla barn var nÀrvarande.

Belöningars pÄverkan i arbetslivet : En jÀmförande studie mellan chefers och medarbetares upplevelser av belöningar

Belöningar finns pÄ alla arbetsplatser, men sÀttet de tar sig uttryck pÄ kan vara mycket varierande. De kan vara av ekonomisk, materiell eller immateriell karaktÀr och har alla till uppgift att motivera de anstÀllda. Ekonomiska belöningar Àr belöningar i form av pengar och kan exempelvis utgöras av en bonus. Materiella belöningar innebÀr en kostnad för företaget men utdelas i annan form Àn pengar till de anstÀllda, exempelvis genom studieresor eller personalfester. Immateriella belöningar, sÄsom feedback eller en befordran, utgör ingen kostnad för företaget utan delas ut för att motivera pÄ ett psykologiskt och socialt plan.

BELÖNING ÅT ALLA : En fallstudie av ett kollektivt belöningssystems inverkan pĂ„ den individuella motivationen

Belöningssystem kan ses som ett sÀtt att tillgodose de anstÀlldas behov och Àr idag vanligt förekommande i alla typer av företag. Belöningens effekt pÄ motivation och prestationer har lÀnge varit ett omdebatterat Àmne. Ett kollektivt belöningssystem införs ofta med avsikt att öka samarbete mellan anstÀllda och fÄ dem att gemensamt strÀva efter företagets uppsatta mÄl.Medarbetarna pÄ Westander Publicitet & PÄverkan AB uppvisar en hög grad av motivation för sitt arbete. En viss del av den höga motivationen kan hÀrledas till det vinstdelningssystem som de anvÀnder. Samarbete har i vÄr undersökning visat sig vara en faktor som leder till ökad individuell motivation.

Varför IV? : ett fritt gymnasieval eller en följd av grundskolans brister?

Den utbildningspolitiska intentionen i Sverige har lÀnge prÀglats av en stark ambition att "överbrygga" klyftan mellan de teoretiska och praktiska gymnasieutbildningarna. Flertalet utredningar och gymnasiereformer har tidigare inte lyckats Ästadkomma mer Àn organisatoriska förÀndringar. 1991 Ärs gymnasiereform genomfördes med Lpf-94 och sett ur ett utbildningspolitisktperspektiv, Àr genomförandet rent teoretiskt den reform som kommit nÀrmast den utbildningspolitiska intentionen. Men frÄgan kvarstÄr vad har reformen inneburit sett ur ett individperspektiv i ett utbildningssystem med en grundskola och ett gymnasium för alla. En skola för alla betyder i praktiken en skola som skall tillgodose samtliga elevers olika behov.

Sjöfolk och tatueringar

Det huvudsakliga syftet med det hÀr arbetet var att utröna om de fanns eventuella för eller nackdelar med att vara tatuerad ur en sjömans perspektiv. Vi ville se om och i sÄ fall hur synen angÄende sjöfolk och tatueringar förÀndrats över tid.Vi anvÀnde oss av kvalitativa intervjuer och induktiv ansats som metod. Alla de fem intervjuade har anknytning till sjölivet och samtliga Àr tatuerade. Tre av de fem Àr frÄn den Àldre generationen och en av de fem jobbar som tatuerare.Vi noterade en vÀldigt stark koppling mellan sjömansyrket och tatueringar, dock starkare förr Àn nu. Det Àr ocksÄ vÀldigt tydligt att det skett en enorm förÀndring pÄ hur tatueringar tas emot i samhÀllet idag.

Att förstÄ lÀstester : möjligheter och fallgropar med kartlÀggningsmaterial

Studiens syfte var att undersöka hur olika kartlÀggningsmaterial kan utgöra underlag för att tidigt uppmÀrksamma elever i lÀssvÄrigheter sÄ att alla fÄr lyckas i sin lÀsinlÀrning. Till största delen har en kvantitativ metod i form av statistisk dataanalys anvÀnts, men undersökningen har Àven kvalitativa inslag. Ambitionen har varit att ta del av en kommuns screeningresultat i lÀsning för alla elever i skolÄr 3, en population pÄ 247 elever. PÄ sju av Ätta lÀstester samlades över 80 % av populationens resultat in.Undersökningen visade att testetFonolek kan vara till nytta för att predicera hur elever lyckas pÄ kommande lÀstester i skolan. SÀrskilt vÀl kan Fonolek predicera resultat pÄ ordavkodningstester.

Ett Äldersperspektiv pÄ anvÀndbarhetsproblem : -  Resultat frÄn en studie med ett mÄltidsplaneringssystem

Informations- och kommunikationstekniken har utvecklats snabbt det senaste decenniet. Ny teknik förvĂ€ntas ha positiva effekter pĂ„ samhĂ€llet och minska klyftorna mellan olika grupper. Äldre mĂ€nniskor har fĂ„tt uppmĂ€rksamhet i IT-debatten eftersom samhĂ€llet ska vara tillgĂ€ngligt för alla och alla ska vara delaktiga pĂ„ lika villkor, Ă€ven den Ă€ldre populationen.Syftet med denna undersökning Ă€r att ta reda pĂ„ om det finns nĂ„gra skillnader i anvĂ€ndbarhetsproblem mellan olika Ă„ldersgrupper och i sĂ„ fall vart i dessa skillnader ligger. Åldersgrupperna som jĂ€mfördes var ungdomar, medelĂ„lders och Ă€ldre. AnvĂ€ndarna fick lösa uppgifter i ett mĂ„ltidsplaneringssystem och genom observationer upptĂ€cktes anvĂ€ndbarhetsproblem.

Återvinning och hĂ„llbar utveckling i förskolan : en intervjustudie om förskollĂ€rares medvetenhet kring Ă„tervinning och hĂ„llbar utveckling

Det syfte vi har med den hÀr studien Àr att undersöka hur det ligger till med förskollÀrares medvetenhet kring Ätervinning och hÄllbar utveckling. Varför arbetar förskollÀrare med Ätervinning och hÄllbar utveckling eller varför gör de inte det? Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr vi intervjuat 14 förskollÀrare pÄ tvÄ olika orter i samma kommun i södra Sverige. Vi har tolkat förskollÀrarnas svar om sin medvetenhet kring Ätervinning och hÄllbar utveckling. Resultatet visar att förskollÀrare vet vad Ätervinning Àr.

Utvecklingsförslag för tankdetaljer,tanklocksplacering och utseende. : gÀllande fastbrÀnsledrivna hybridfordon

Detta examensarbete utfördes pÄ Karlstads universitet för företaget Precer Autotech Innovation AB. Arbetet Àgde rum vÄren 2014 under en 15 veckors period. Uppdraget var att ta fram en lÀttvikts fastbrÀnsleförrÄd (frÀmst för pellets) tillsammans med en fungerande frammatningsmekanism samt analysera olika möjliga placering av tanklock. Tanken ska sitta i en 2 dörrars halvkombi av kompakt SUV modell. PÄ grund av sekretess har jag inte gÄtt in i mycket i detalj pÄ vilka fasta brÀnsle som kommer anvÀndas, rapporten kommer fokusera pÄ sjÀlva uppdraget.Efter förstudien tog man fram olika koncepter utifrÄn kravspecifikationen frÄn uppdragsgivare, dÀrefter utvÀrderas koncepterna med olika beslutmatrisser till det bara fanns nÄgra koncepter kvar.

Årsredovisningen som beslutsunderlag vid köp av bostadsrĂ€tt. ? En undersökning i HSB-bostadsrĂ€ttsföreningar.

NÀr en person ska köpa en bostadsrÀtt finns det mÄnga faktorer som bör beaktas. Enbetydelsefull faktor Àr att ta reda pÄ hur bostadsrÀttsföreningens ekonomi ser ut, nÄgot somköparen bör studera och analysera. Ett tillvÀgagÄngssÀtt för att göra detta kan vara att granskabostadsrÀttsföreningens Ärsredovisning. DÄ kan man göra prognoser och bedömningar omframtiden som man sedan kan anvÀnda som ett beslutsunderlag inför köpet.Alla bostadsrÀttsköpare uppmÀrksammar dock inte Ärsredovisningen inför köpet, dÄ andraaspekter ses som viktigare. Syftet med uppsatsen Àr dÀrmed att ta reda pÄ vadbostadsrÀttsköparna sjÀlva anser om Ärsredovisningen som ett beslutsunderlag.

Urban Building vid Hornsbruksgatan

Kommunikation och tillgÀnglighet som mÄlMitt program bestÄr av fem hus,630 kv var,studentsbostÀder 541 kv och ett kontors komplex,komplexet Àr i samma byggnad som t-bana hus. Alla hus Àr pÄ parken, pÄ grund av ljusförhÄllande,eftersom programmet Àr orienterad mot söder.För att komma till bostÀder gÄr man genom trappor,det finns fem nya trappor frÄn gatan till bostÀderna som har som funktion,förutom att nÄ bostÀder,att göra möjligt till alla grannar att gÄ till parken frÄn gatan sjÀlv.Programmet har ocksÄ för mÄl att skapa ett mera dynamiskt urban liv med sitt multifunktionella grannskap,vÀl dimensionerad hus och anslutna ytor,varierande boende av alla Äldrar,och utveckla ett mera aktiv förhÄllande till parken och med de nya bosÀttare.

En utredning av:MiFIDs kommande pÄverkan pÄ den svenska vÀrdepappersmarknaden

Uppsatsen tar upp det nya EU-direktivet MiFID. MiFID syftar till att harmonisera alla EU-lÀnders vÀrdepappersmarknader. Lagarna ska vara lika i alla lÀnder för att underlÀtta handeln med vÀrdepapper. Vi skriver uppsatsen utefter kvalitativ metod. Vi har intervjuat en hel del intressant folk som Àr insatta och medverkande i införandet av direktivet.

Dom bara sjunger: en studie av musikteorins roll i
amatörkörer

Syftet med det hÀr arbetet var att ta reda pÄ musikteorins roll i en amatörkör. Jag har intervjuat fyra körledare till fyra olika amatörkörer. Dessa körer var en damkör, en kyrkokör, en kammarkör och en studentkör. Jag har i intervjuerna frÄgat körledarnas om deras egen bakgrund inom teori och hur de kopplar teori, gehör och rytmik till körrepetitionerna. Tre utav körledarna har en formell musikalisk utbildning men alla körledare har lett körer i minst 15 Är.

Etiska emotioner : Om emotionens roll i etik

Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att undersöka emotionernas roll i vÄr etik. Detta har jag undersökt med hjÀlp av filosofen Martha Nussbaum, vilken har utformat en vÀl tilltagen teori om bÄde emotioner och dess roll i etik. Genom att sÀtta upp tre punkter pÄ vad en teori om emotioners roll i etik bör innehÄlla, (1. innehÄll, 2. giltighet, 3.

Hur blir man en attraktiv arbetsgivare? : KarriÀren, vÀgen till framgÄng!

Syftet med studien var att undersöka om och hur löneform, möjlighet till avancemang samt företagets CSR-arbete pÄverkar potentiella arbetssökandes intentioner att söka en ledig tjÀnst. Studien genomfördes pÄ studerande vid Högskolan i GÀvle. 78 personer deltog i studien och genomfördes som enkÀtundersökning. Resultatet analyserades med multidimensionell skalning (MDS). Det analyserade resultatet visade pÄ tvÄ dimensioner dÀr samtliga tre faktorer tycks pÄverka attraktiviteten hos en arbetsgivare.

<- FöregÄende sida 21 NÀsta sida ->