Harmonisering av redovisningsprinciper mellan länder inom EU har försökt uppnås under lång tid och från och med 2005 har det blivit obligatoriskt för noterade företag inom EU att tillämpa IFRS och IAS vid årsbokslut. En av IAS standarder är IAS 40 ? Förvaltningsfastigheter där företag som innehar förvaltningsfastigheter kan välja att värdera sina fastigheter antingen enligt anskaffningsvärdemetoden eller verkligtvärdemetoden. Dock väljer de flesta företag att följa IFRS rekommendation, att värdera till verkligt värde.När företag väljer att värdera enligt verkligtvärdemetoden kan värdering ske antingen internt inom företaget eller externt med hjälp av externa värderingsmän.Syftet med vår studie är att undersöka hur svenska och brittiska företag värderar sina förvaltningsfastigheter (internt/externt) och om det råder harmonisering mellan länderna och varför de valt att värdera som de gör.Vår studie innefattar 15 svenska företag och 48 brittiska företag som är noterade på respektive börs och redovisar förvaltningsfastigheter i sin årsredovisning.Vi har valt att använda oss utav en metodkombination av både kvantitativa och kvalitativa metoder för att kunna uppfylla vårt syfte.Undersökningen visade att de svenska och brittiska företagen föredrar olika värderingsmetoder när de värderar förvaltningsfastigheter. I Storbritannien var det tydligt att den externa metoden föredras medan i Sverige var både metoderna populära.

Kooperativa företag har ständiga svårigheter att generera egenkapital, eftersom medlemmarna sällan erhåller ränta på sitt insatskapital. Dock behövs kapital till investeringar såsom företagsförvärv, FoU samt marknadslanseringar. KLS Livsmedel ek. för. (KLS) står nu inför sådana problem, när företaget måste stärka sin position på marknaden för förädlade köttprodukter. Inom den kooperativa sektorn har skett många fusioner.

De interna faktorerna är vad som huvudsakligen driver kvinnor till att göra karriär och klättra på den hierarkiska stegen. Främst är det de interna faktorerna utmaning, intresse samt målet att utvecklas som är aktuella för respondenterna. Emellertid har även den externa faktorn uppmuntran och beröm visats ha en effekt på drivkraften att göra karriär..

Redovisningen av de indirekta kostnaderna vid högskolor och universitet har kritiserats av Riksrevisionen och externa finansiärer under många år. I november 2007 rekommenderade Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) landets universitet och högskolor att införa en ny redovisningsmodell som SUHF hade tagit fram. Flera lärosäten har infört modellen sedan dess. Men hur har det gått?Syftet med denna studie var att ta reda på det och beskriva effekterna av modellen, särskilt med tanke på intern styrning och kontroll.

Med beslutsprocess avses hela raden av handlingar eller överväganden vilka leder fram till att ett beslut fattas eller verkställs. En förståelse för beslut kräver således en förståelse för beslutsprocessen, det vill säga processen att samla in och bearbeta information, välja mellan alternativ och verkställa beslut. Denna uppsats behandlar informationsanvändning vid beslutsfattande. Syftet var att skapa en djupare förståelse för hur beslutsfattare inom ett företag går tillväga för att fatta beslut. Detta genom att identifiera viktiga typer av information som beslutsfattarna använder sig av vid beslutsfattande samt användningen och betydelsen av olika informationskällor.

Ur ett företagsekonomiskt perspektiv finns det ett stort intresse av att utveckla innovativa tjänster då forskning visar att det skapar hållbara konkurrensfördelar. Fastighetsföretag arbetar med tjänsteutveckling för att fylla sina fastigheter och arbetar tätt ihop med sina kunder där efterfrågan styr utvecklingsprocessen. Föreliggande studie testar Wang & Tsais (2012) tjänsteutvecklingsmodell där metoderna tjänstekartläggning, ?service blueprint? och ?axiomatic design? utgör verktyg för fastighetsföretag. Med dessa metoder ska företaget identifiera kundernas behov och leverera en ny tjänst som uppfyller både interna och externa krav.

Syftet med arbetet är att undersöka olika aktörers syn på hur kvalitet uppnås i tolkningen av lagar och upphandlingsregler. Kvalitet belyses genom att se på verksamheten genom några teoretiska begrepp - brukare, empowerment, implementering, lagstiftning, upphandling och New Public Management. Målet med studien är att visa på de kvalitativa effekterna av Falkenbergs kommuns val att använda alternativa driftsformer inom personlig assistans, handikapp- och äldreomsorg. Att valet föll på Falkenbergs kommun, beror på att de valt att lägga ut all handikappomsorg, all personlig assistans och 43 % av äldreomsorgen på externa utförare. Det tillvägagångsätt som använts har sin grund i kvalitativ forskningsansats, vilken består av semistrukturerade intervjuer och studier av offentliga dokument.

Syftet med studien är att ta reda på hur välgörenhetsorganisationer idag använder sig av sociala medier i sitt externakommunikationsarbete. Resultatet visar på att välgörenhetsorganisationer inte användersociala medier till dess fulla potential. Det främsta syftet föranvändningen av sociala medier är fortfarande främst att spridainformation och organisationens budskap. .

InledningFrån att värdera förvaltningsfastigheter till avskrivet anskaffningsvärde öppnades 2005 möjligheten för fastighetsbolag att välja mellan att värdera fastighetsbeståndet till avskrivet anskaffningsvärde eller till verkligt värde. IASBs föreställningsram har som kvalitetskrav att redovisningen skall vara jämförbar mellan bolag. Frågan vi ställt oss är: om utformningen av IAS 40 leder till att bolag presenterar en redovisning som tillåter användare av redovisningsinformation att på ett adekvat sätt jämföra bolags fastighetsvärderingar med varandra.SyfteSyftet är att analysera huruvida företags val av redovisad information om fastighetsvärdering är jämförbar utifrån tillämpning av IASBs föreställningsram och IAS 40.Referensram och teoretisk utgångspunktStudiens referensram består av IASBs föreställningsram och standarden IAS 40. Vi har valt att se den information som bolag redovisar i sina externredovisningar utifrån agentteorin som kan förklara varför företagsledningar kan gynnas av att inte redovisa all tillgänglig information. Kapitlet utmynnar i vår teoretiska utgångspunkt där vi tar avstamp i att företagsledningens förhållande till sitt informationsövertag har effekt på begripligheten i redovisningen och således på jämförbarheten.MetodVi har genomfört en kvalitativ studie i två delar.

Syftet med den här uppsatsen har varit att analysera Systembolagets externa kommunikation och argument för monopolet. Frågeställningarna som legat till grund för uppsatsen har varit flera, två övergripande som diskuteras i diskussionen och tre frågor som besvaras i analysdelen. De övergripande diskussionsfrågorna är: Vilken bakomliggande ideologi finns hos Systembolaget? Motsvaras organisationens uppdrag med vad organisationen kommunicerar? De frågor som besvaras i analysdelen är: Hur framställer Systembolaget sig själva? Hur ser Systembolagets externa kommunikation ut gällande deras monopol? Hur argumenterar Systembolaget för monopolet? Metoden som använts är en deskriptiv kvalitativ analys. För att besvara dessa frågor har materialet bestått av en reklamfilm från Systembolaget som sändes hösten 2010, samt sex artiklar från systembolaget.se.

Vi har i denna kvalitativa studie med induktiv ansats genomfört två fallstudier med syfte attstudera skillnaderna mellan den funktionella eller formaliserade definitionen av controllern frånden praktiska och handlingsorienterade definitionen. Samtidigt studerade vi skillnaderna mellancontrollerns syn på sin egen roll och controllerns kollegors syn på dess roll. Analysen hargenomförts med hjälp av en teoretisk referensram som vi byggt upp utifrån två kategorier sompåverkar controllerns roll, interna samt externa faktorer. Det vi kommit fram till visar att detfinns tydliga skillnader mellan den funktionella eller formaliserade definitionen från denpraktiska och handlingsorienterade definitionen. Vidare resultat som framkommit genom vårstudie är att controllern idag närmar sig ledningen och de klassiska arbetsuppgifterna tas allt meröver av datorer och ekonomisystem, vilket är den största skillnaden som framkommit från denfunktionella definitionen som litteraturen ger oss.

Syftet med den här uppsatsen har varit att analysera Systembolagets externa kommunikation och argument för monopolet. Frågeställningarna som legat till grund för uppsatsen har varit flera, två övergripande som diskuteras i diskussionen och tre frågor som besvaras i analysdelen. De övergripande diskussionsfrågorna är: Vilken bakomliggande ideologi finns hos Systembolaget? Motsvaras organisationens uppdrag med vad organisationen kommunicerar? De frågor som besvaras i analysdelen är: Hur framställer Systembolaget sig själva? Hur ser Systembolagets externa kommunikation ut gällande deras monopol? Hur argumenterar Systembolaget för monopolet? Metoden som använts är en deskriptiv kvalitativ analys. För att besvara dessa frågor har materialet bestått av en reklamfilm från Systembolaget som sändes hösten 2010, samt sex artiklar från systembolaget.se.

I en tid där problemen med falska biljetter och andra bedrägerier inom samma område bara  ökar och med en huvudaktör utan lösningar eller direkta viljan att göra något krävs externa  satsningar.     Den här rapporten behandlar det arbete projektgruppen gjort för att försöka lösa problemen.  Lösningen finns i den ökande trenden att äga och använda en smartphone och dess  applikationer. Målet var att utveckla färdigt en applikation som validerar varenda biljett i  systemet för att bevisa att den är äkta. Resultatet är Ticketproof, en applikation för iPhones. .

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur och när förtroendet skapas i en affärsrelation då parterna inte har någon tidigare erfarenhet av varandra. Vidare är syftet att undersöka vilken betydelse förtroendet har, samt när i relationens livscykel förtroendets betydelse är som störst. Den första teorin som vi redogör för är relationsmodellen, vilken beskriver de olika faserna i en relation. Därefter presenterar vi köpbeteendet och vidare försätter vi med teorier om värdeskapande, samt teorier om olika typer av förtroende. Vidare fortsätter vi med agentteorin, som sedan följs av teorier om missnöje.

Att som entreprenör utveckla en ny idé till en kommersiell och lönsam produkt är ingen lätt uppgift. Förutom de rent tekniska utmaningarna så måste expansionen av företaget och utvecklingen av produkten eller produktionsprocessen finansieras. Denna uppsats kommer att behandla frågan om det finns några framgångsfaktorer eller fällor som expanderande teknikföretag lätt hamnar i genom en kvalitativ studie av två case-företag. Målet med denna uppsats är att på djupet studera vad expanderande företag bör tänka på vid extern finansiering med kapital mot ägande, även kallat riskkapital. Utifrån teoriavsnittet kommer samband att kopplas till case-företagens genomförande av den externa finansieringen.