Sökresultat:
1515 Uppsatser om Externa aktörer - Sida 15 av 101
Alternativa möjligheter att bedöma ryttarens sits
Den lodrÀta sitsen Àr inom den engelska ridkonsten grundpositionen till hÀst och denna har utvecklats genom Ärhundraden. För att prestera inom ridsport krÀver det att ryttaren lÀrt sig kommunicera med hÀsten. StrÀvan att nÄ en högre nivÄ i dressyr innebÀr krav pÄ en god kroppskontroll, balans och rytm för att kunna anvÀnda hjÀlperna pÄ ett optimalt sÀtt. Tidigare studier har visat att trÀning av hÄllning och kroppskontroll skapar grunden för utveckling av balans och rytmiska fÀrdigheter.
I ridningen rÀcker det inte med att bara ha kÀnnedom om vad den rÀtta sitsen Àr, vilket i dressyren ses som den lodrÀta sitsen. Alla ryttare har olika kroppar och kommer dÀrför att ha smÄ variationer i sitsen för att sitta pÄ det mest gynnsamma sÀttet för just dem.
Det primÀra syftet var att undersöka om en person med fördjupad kunskap inom posturologi (lÀran om kroppshÄllning) med ögat kunde se mÀtbara sitsavvikelser.
Aktivering av sjukskrivna personer med försörjningsstöd : -en studie av verksamheten Steget pÄ socialtjÀnsten i SkarpnÀck
SammanfattningSyftet med denna studie Àr att beskriva och förstÄ verksamheten Steget pÄ stadsdelsförvaltningen i SkarpnÀck. I detta ingÄr att ingÄende beskriva hur verksamheten Àr organiserad och strukturerad och vad man faktiskt gör. Vidare ingÄr att identifiera mÄlgruppen, interna och externa aktörer samt att förstÄ hur verksamheten implementerats i den befintliga organisationen.Stegets syfte Àr att stödja och hjÀlpa sjukskrivna personer med lÄngvarigt försörjningsstöd att bli sjÀlvförsörjande eller uppnÄ en högre grad av sjÀlvförsörjning. Man har ocksÄ som mÄl att upprÀtta samverkan med externa aktörer som berörs av mÄlgruppen. Som teoretiskt ramverk har ett implementeringsteoretiskt perspektiv anvÀnts.
Vad ska vi göra med all ADHD? : SocialtjÀnstens, skolans och neuropsykiatrins attityder och förstÄelse av ADHD hos barn i GÀvleborgs lÀn.
Personlig assistans Àr en insats som syftar till att ge funktionshindrade mÀnniskor möjlighet att leva ett sÄ sjÀlvstÀndigt liv som möjligt. NÀr personlig assistans ges till barn ska assistansen bÄde möjliggöra barnets sjÀlvbestÀmmande och frigörelse och ge förÀldrarna möjlighet till avlösning. Familjen ska ocksÄ kunna genomföra aktiviteter som barnet inte deltar i. I mÄnga fall vÀljer förÀldrarna att sjÀlva bli personlig assistent för sitt barn. I studien har fyra förÀldrar intervjuats om sin syn pÄ förÀldrarollen i förhÄllande till sin roll som personlig assistent till sitt barn. Studiens syfte Àr att undersöka hur förÀldrar som Àr personliga assistenter till sina barn sjÀlva uppfattar rollerna och hur de anvÀnder dem i familjens vardagsliv. Studien Àr kvalitativ med hermeneutisk ansats och i analysen anvÀnds Goffmans dramaturgiska rollperspektiv, Foucaults relationella maktbegrepp och begreppet empowerment. Resultatet visar att förÀldrarna inte avgrÀnsar rollerna utan upplever sig som en förÀlder som utför assistansuppgifter.
Skolsköterskans upplevelser av arbetet med övervikt och fetma i skolhÀlsovÄrden
Bakgrund Skolsköterskan arbetar i skolhÀlsovÄrden med uppdraget att bevara och förbÀttra barnens psykiska och fysiska hÀlsa samt verka för sunda levnadsvanor. Skolsköterskan ska vara delaktig i folkhÀlsoarbetet med bland annat fokus pÄ övervikt/fetma. Barn med övervikt och fetma kan riskera utveckla hÀlsoproblem och psykosociala konsekvenser senare i livet. Syftet med studien var att belysa skolsköterskans upplevelser i arbetet med övervikt och fetma hos barn frÄn 6 Är till och med 16 Är. Metoden var en kvalitativ intervjustudie med halvstrukturerade frÄgor av tio verksamma skolsköterskor i en utvald kommun i södra Sverige.
En friskare arbetsplats : Faktorer som pÄverkar vi friskvÄrdsarbete
Bakgrunden till undersökningen Àr att arbetsplatsen Àr en viktig arena att arbeta hÀlsofrÀmjande pÄ, eftersom en stor del av befolkningen nÄs via denna och olika hÀlsobeteenden kan pÄverkas innan ohÀlsa uppstÄr. En framgÄngsrik strategi för att skapa hÀlsosammare arbetsplatser Àr att arbeta med friskvÄrd. Om mÀnniskor ska kunna leva hÀlsosamt krÀvs att de fÄr möjlighet att göra det Àven pÄ arbetsplatsen, dÄ hÀlsa bör ses ur ett helhetsperspektiv. EduTainer har utarbetat en metod för att arbeta med friskvÄrd pÄ företag. Ett företag som arbetat efter denna metod, med gott resultat, Àr MÄleriproduktion AB.
Ett ekonomiskt perspektiv pÄ den svenska spelmarknaden - exemplet Svenska Spel AB
Uppsatsens syfte Àr att undersöka den svenska regleringen pÄ spelmarknaden inom Sveriges grÀnser. Dels vilket motiv som ligger bakom regleringen och vad det har fÄtt för effekter pÄ marknaden och samhÀllet. Detta jÀmförs med om man skulle ha haft en helt oreglerad marknad med hjÀlp av grundlÀggande nationalekonomisk mikroekonomisk teori. Uppsatsens slutsatser Àr att regleringen motiveras frÀmst av sociala skÀl frÄn statligt hÄll p g a av problemet med externa effekter, asymmetrisk information (konsumentsÀkerhet) och ur omfördelningssynpunkt. Ett oreglerat tillstÄnd av marknaden har ett osÀkert utfall vad gÀller de externa effekterna men de skulle sÀkerligen öka.
Dubbla nÀtverk i samma dator - Blanda rött och grönt
MÄnga företag och organisationer vill kunna skydda kÀnsligdata frÄn obehöriga. En lösning pÄ detta problem Àr attseparera intranÀt frÄn Internet. Ett sÀtt att Ästadkommaen sÄdan separering Àr genom att anvÀnda virtuella nÀtverk(VLAN). I denna rapport undersöks det om sÀkerheten hosVLAN Àr tillrÀckligt hög för att tvÄ virtuella nÀtverk skakunna ersÀtta tvÄ fysiskt separerade nÀtverk. För att undvika att anvÀnda en dator till vardera nÀtverk anvÀnds virtualisering, vilket gör det möjligt att ansluta en fysisk dator till tvÄ virtuella nÀtverk.
De svenska reglerna om budplikt. Fem Är efter genomförandet av Takeover-direktivet.
De svenska reglerna om budplikt - fem Är efter genomförandet av Takeover-direktivet Uppsatsen behandlar de svenska reglerna om budplikt och hur dessa förhÄller sig till Direktiv 2004/25/EG om uppköpserbjudanden (Takeover-direktivet). Budplikt uppkommer nÀr en aktieÀgare, ensam eller tillsammans med en nÀrstÄende, uppnÄr minst trettio procent av rösterna i ett börsbolag. AktieÀgaren mÄste i ett sÄdant fall lÀmna ett offentligt uppköpserbjudande avseende resterande aktier i bolaget till övriga aktieÀgare. Det finns regler om budplikt i den svenska takeover-regleringen. Dessa regler Àr Àven föremÄl för EU-rÀttslig reglering.
Webfarming : En studie av möjligheter och problem
För att företag skall kunna konkurrera pÄ stÀndigt förÀnderliga marknader krÀvs att de har kunskap om exempelvis kundbehov, konkurrenter och nya produkter. KÀllor till denna kunskap finns bÄde internt inom organisationer och externt i deras omgivning. BÄde de interna och externa kunskapskÀllorna Àr viktiga, men under de senaste Ären har ett allt större intresse riktats mot de externa kÀllorna, dÄ de har blivit allt viktigare för att organisationer effektivt skall kunna hantera sina affÀrsprocesser.En av de kunskapskÀllorna som ofta nÀmnts Àr Internet och den data som lagras pÄ hemsidor runt om i vÀrlden. Dock Àr det svÄrt att hitta relevant data pÄ Internet pÄ grund av dess omfattning och dynamiska karaktÀr. Det har dÀrför börjat uppkomma nya tekniker för att inhÀmta, strukturera och integrera data frÄn Internet.
En studie av lagersituationen pÄ Volvo Penta
Detta examensarbete har utförts pĂ„ Volvo Penta Distribution Center (VPDC) i Vara somligger i VĂ€stra Götalands lĂ€n och har funnits sedan 1975. AB Volvo Penta Ă€r ett företag inomVolvokoncernen som producerar bĂ„t motorer för fritidsbruk. MĂ„let med examensarbetet Ă€r attge förslag pĂ„ hur Volvo Penta skall optimera sitt lager, vilket i praktiken innebĂ€r att minskalager och lagerytor, samt att optimera inkommande material.För att kunna nĂ„ ovanstĂ„ende mĂ„l har dessa frĂ„gor tagits i beaktning:? Vad krĂ€vs för att VPDC inte skall behöva förvara material i externa lager?? Hur skulle en optimal materialhemtagning se ut?? Hur mĂ„nga dagars fĂ€rdigvarulager av Varamotorer Ă€r lĂ€mpligt att hĂ„lla?? Vilka besparingar finns att fĂ„, bĂ„de vad gĂ€ller minskat ytbehov och fĂ€rre transporter?? Behövs extern lageryta och hur mĂ„nga kvadratmeter skall det vara?För att kunna komma fram till förslag till dessa frĂ„gor har författarna intervjuat berördapersoner inom företaget, tagit del av och analyserat information berörande examensarbetetsamt studerat relevant litteratur. Ăven besök pĂ„ ett av de externa lagren har gjorts för att fĂ„ enbĂ€ttre helhets uppfattning.Arbetet utmynnar i rekommendationer pĂ„ hur VPDC skall arbetar med att minska sitt lager.Dessa rekommendationer innehĂ„ller Ă€ven förslag pĂ„ förĂ€ndrad anvĂ€ndning av prognoser,förslag till införande av nya rutiner samt riktlinjer för förbĂ€ttrad kommunikation..
Mer Àn bara en pappersdrake ? Betydelsen av företagskundens styrelse vid kreditgivning
Alla företag stöter nÄgon gÄng pÄ behov av nytt kapital. I Sverige Àr det vanligt att detfinansieras med hjÀlp av krediter. Banklagen och det formella sÀkerhetskravet bestÀmmer ihög grad kreditmarknadens struktur, hur kreditgivningen ser ut i Sverige och pÄverkar Àvenkreditvolymen. Under Är 2008 drabbades vÀrlden av en finanskris vilket medfördeförÀndringar pÄ marknaden. Bankerna drabbades av högre kreditrisker och kreditförlusternaökade.
Synen pÄ kommunikation. En kvalitativ innehÄllsanalys av femton kommunikationspolycier i offentlig förvaltning.
I en tid nÀr kommunikationens betydelse vÀxer blir det ocksÄ viktigare vilken syn pÄ kommunikation organisationer har, eftersom det pÄverkar hur man tÀnker och agerar i olika situationer. Det har blivit allt vanligare att myndigheter och organisationer i offentlig förvaltning har nÄgon form av skriven policy för sitt kommunikationsarbete. Men trots att alltmer praktiskt kommunikationsarbete i offentliga verksamheter utgÄr frÄn kommunikationspolicyer verkar det inte finnas sÄ mycket forskning gjord runt sjÀlva dokumenten. Den hÀr studien Àr en kvalitativ innehÄllsanalys av femton aktuella kommunikationspolicyer frÄn offentliga verksamheter pÄ fem olika förvaltningsnivÄer i Sverige. Syftet med studien Àr att beskriva vilken syn pÄ kommunikation som kan utlÀsas av policydokumenten.
Sex och samlevnad i periferin - sÄ ser olika aktörer pÄ sex- och samlevnadsundervisningen
Sex- och samlevnadsÀmnet har varit obligatoriskt i svenska skolor i mer Àn 50 Är men trots det
finns stora brister i hur det tas upp i undervisningen. Detta understryks av Skolverket som har
identifierat att det inte Àr sÀkert att alla elever fÄr nÄgon undervisning överhuvudtaget i frÄgor
som rör sex och samlevnad. Denna uppsats undersöker sex- och samlevnadsÀmnet utifrÄn tre
olika livsvÀrldar i fem olika kvalitativa intervjuer. Den första undersökningen utgörs av
intervjuer med Ungdomsmottagningen Triangeln och RFSU Malmö, tvÄ externa
sexualupplysare som ofta bistÄr skolan i sex- och samlevnadsundervisningen. DÄ bland annat
kritik mot lÀrarutbildning i sex och samlevnad framkom i den första undersökningen ledde vÄr
andra undersökning oss till att intervjua en lÀrarutbildare för att se pÄ Àmnet ur dennes ögon.
Den tredje undersökningen utgjordes av intervjuer med tvÄ verksamma lÀrare dÄ det Àr dessa
som ska bedriva sex- och samlevnadsundervisningen samt eventuellt tar hjÀlp ifrÄn de externa
aktörerna.
LivrÀddning i kommunikation - en retorisk analys av Safe at Seas externa kommunikation
Titel: LivrÀddning i kommunikationFörfattare: Maja Davidsson Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborg universitet Uppdragsgivare: Safe at SeaHandledare: Marie GrusellSidantal: 35 sidor exklusive bilagor Antal ord: 12 533 ordSyfte: Syftet Àr att analysera Safe at Seas externa kommunikation.Metod: Kvantitativ innehÄllsanalys och retorisk analysMaterial: Safe at Seas hemsida, Rescuerunnerns hemsida, informationsbroschyrer och pressmeddelanden.Huvudresultat: Resultatet visar att Safe at Sea har en tydlig informativ stil i innehÄllet i sina kommunikationskanaler. Ur en retorisk synvinkel anvÀnder företaget frÀmst det retoriska perspektivet logos vilket innebÀr att författaren anvÀnder sakliga argument och konkret fakta i sina texter om produkten Rescuerunner för att nÄ lÀsaren. InnehÄllet i kommunikationskanalerna förmedlar en stark bild av vad Rescuerunnern Àr och vilka anvÀndningsomrÄden den kan anvÀndas inom medan företaget som stÄr bakom produkten Rescuerunner hamnar lite i skym undan dÄ Rescuerunnern har ett starkt och mer etablerat varumÀrke Àn företaget Safe at Sea som producerar varan. Ordet trovÀrdighet Àr ocksÄ Äterkommande för Safe at Seas dÄ de arbetar mycket med expertutlÄtande för att skapa en tilltro hos mottagaren. Detta enligt retorikens ethos som representerar just trovÀrdighet som författaren tillskriver sig sjÀlv.
Skolsköterskans upplevelser av arbetet med övervikt och fetma i skolhÀlsovÄrden
Bakgrund Skolsköterskan arbetar i skolhÀlsovÄrden med uppdraget att bevara och
förbÀttra barnens psykiska och fysiska hÀlsa samt verka för sunda levnadsvanor.
Skolsköterskan ska vara delaktig i folkhÀlsoarbetet med bland annat fokus pÄ
övervikt/fetma. Barn med övervikt och fetma kan riskera utveckla hÀlsoproblem
och psykosociala konsekvenser senare i livet.
Syftet med studien var att belysa skolsköterskans upplevelser i arbetet med
övervikt och fetma hos barn frÄn 6 Är till och med 16 Är. Metoden var en
kvalitativ intervjustudie med halvstrukturerade frÄgor av tio verksamma
skolsköterskor i en utvald kommun i södra Sverige. Intervjutexten analyserades
med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys.
Resultatet utmynnade i tvÄ teman:
1) Skolsköterskans möjligheter och begrÀnsningar att skapa en bra relation med
överviktiga elever och deras förÀldrar och
2) Skolsköterskans möjligheter och begrÀnsningar att samarbeta med skolpersonal
och övriga externa aktörer kring övervikt och fetma.
Slutsats Genom samtalen hade skolsköterskan möjlighet att skapa nÀra relationer
och stödja familjens egna resurser.