Sök:

Sökresultat:

1516 Uppsatser om Extern pćverkan - Sida 56 av 102

Medlaren i fokus : Upplevelsen av att genomföra medling vid brott

Bakgrund: Forskning pa?visar pa? skolor som arbetsplats en o?kad stressniva? och minskat va?lbefinnande. Fokus i denna studie var utifra?n detta att underso?ka hur rektorn i sin ledarrollresonerade kring motivation och personalens va?lbefinnande pa? arbetsplatsen ur ett salutogent perspektiv samt att se om rektorns fo?rsta?else av dessa begrepp ansa?gs vara ett redskap i den kommunala grundskolan fo?r att utveckla sin personal.Syfte: Studien utforskade hur rektorer i kommunala grundskolan uppfattade att de motiverade sin personal och skapade va?lbefinnande pa? arbetsplatsen.Metod: Elva kvalitativa intervjuer med rektorer gjordes. Data analyserades genom en kvalitativ inneha?llsanalys.

Att översÀtta hÄllbar utveckling ? en fallstudie om miljöledning pÄ 8848 Altitude

Dagens modemarknad Àr prÀglad av hög omsÀttning och lÄga priser vilket möjliggörs genom outsourcing av produktion till lÄgkostnadslÀnder, samtidigt som hÄllbar utveckling fÄr ökat utrymme i samhÀllsdebatten. Modeföretag stÀlls dÀrför inför dilemmat att kombinera anvÀndningen av denna affÀrsstrategi, och simultant sÀkerstÀlla att de ökade krav pÄ ansvarstagande som stÀlls av samhÀllet uppfylls. SMEs har ett annat utgÄngslÀge för miljöledning i försörjningskedjan, i jÀmförelse med större verksamheter. DÄ SMEs har en avgörande roll i modebranschen Àr det av största vikt att studera deras förutsÀttningar nÀrmare. Vi Àmnar bidra till denna utforskning genom att studera hur miljöledning fungerar pÄ 8848 Altitude.

Prestationsm?tningens p?verkan p? urologmottagningen. Effektivitet, produktivitet och kvalitet

Denna studie unders?ker rollen och effekterna av prestationsm?tning inom h?lso- och sjukv?rden med fokus p? urologmottagningen p? Sahlgrenska universitetssjukhus. Genom att anv?nda en kvalitativ metod med intervjuer av medarbetaren p? mottagningen, lyfter studien fram hur prestationsm?tning p?verkar effektivitet, produktivitet och kvalitet. Resultatet fr?n studien visar att b?de finansiella och icke-finansiella m?tt ?r viktigt f?r att uppr?tth?lla ekonomisk stabilitet, f?rb?ttra patientn?jdheten samt medarbetartillfredsst?llelsen. Engagemanget samt produktiviteten hos medarbetarna har ?kat d? de har regelbundna m?ten och feedback, trots vissa utmaningar med arbetsmoral och motivationsbrist.

LÀrstilsmodeller : en jÀmförande litteraturstudie av Dunn och Dunns Learning Style Inventory och Vermunts Inventory of Learning Styles

Syftet med min studie har varit att belysa tvÄ olika lÀrstilsmodeller Dunn & Dunns Learning Style Inventory (LSI) och Vermunts Inventory of Learning Styles (ILS) för att urskilja deras olikheter.Detta arbete Àr en forskningskonsumerande uppsats som Àr baserad pÄ tidigare forskning inom Àmnet lÀrstilar. Vetenskapliga artiklar, översiktsgranskningar, rapporter och böcker har bearbetats och analyserats och kategorier har utformats för att jÀmföra och analysera lÀrstilsmodellerna i relation till varandra.I resultatet presenteras bÄda lÀrstilsmodellernas karaktÀriserande drag vilka Àr lÀrstilsförfattarnas definition av termen ?lÀrstil? samt den specifika lÀrstilens uppkomst. Sedan behandlas centrala begrepp och kategorier som anvÀnds inom lÀrstilen samt lÀrstilens pedagogiska innebörd. DÀrefter presenteras mÀtinstrumentets namn samt sjÀlva utformningen av mÀtinstrumentsformulÀret.

Nya frisörers utmaningar : - Ser nyexaminerade frisörer hÄret eller kunden i helhet som arbetsmaterial?

Frisörers arbete med preparat som pÄverkar hÄrets kemiska uppbyggnad ökar och dÀrmed Àven felbehandlingar pÄ salonger. Detta skapar frÄgor kring frÄn gymnasieutbildningen nyexaminerade frisörers kunskaper kring hur frisörers arbetsmaterial, det vill sÀga kunden, fungerar i samverkan med den kemiska behandling som utförs. Forskning kring hÄr finns dÄ produktionen av produkter Àr enorm, men frÄgan Àr om frisörerna som anvÀndare av produkterna sitter pÄ kunskapen kring hÄret och om de anvÀnder den kunskapen nÀr de arbetar med kunden.Fokus som anvÀnts i studien Àr grundade pÄ tre omrÄden. Dessa presenteras som: Kund som helhet eller bara hÄr? Undervisningens styrkor och svagheter samt Yrkesutövandets förutsÀttningar.Resultaten visar respondenters erfarenheter i arbetets fokusomrÄden utifrÄn utbildningens inriktning.

Formella e-möten: i rÀtt situation, pÄ rÀtt sÀtt

Idag Àr mÄnga organisationer och företag utspridda över ett stort geografiskt omrÄde, med kontor, kunder och samarbetspartners över hela vÀrlden. Detta innebÀr traditionellt sett att de anstÀllda tvingas resa en hel del för att hÄlla möten. Resorna kostar i sin tur en hel del pengar och medför tidsförluster dÄ mötesdeltagarna ofta har lÄng restid, dÄ inget produktivt arbete kan genomföras. Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ hur vÀl ett fysiskt möte kan överföras till ett e-möte, och dÀrmed hitta situationer dÀr e-möten Àr passande. Vi ville fÄ svar pÄ vÄr forskningsfrÄga: I vilka formella mötessituationer Àr det lÀmpligt att anvÀnda sig av e-möten? Vi har en deskriptiv ansats i vÄr undersökning som Àr icke-experimentell i och med att vi strÀvar efter beskrivning eller förklaring snarare Àn förutsÀgelser som Àr baserade pÄ orsak och verkan.

Homogenisering pÄ chefsnivÄer - ett hot mot mÄngfalden

Tes: Homogenisering Àr en uteslutningsmekanism som försvÄrar invandrarnas möjligheter att nÄ chefspositionerna i arbetslivet.Syfte: VÄrt syfte med denna uppsats Àr att öka förstÄelsen kring och skapa en medvetenhet om homogenisering som fenomen. Vi anser att man genom att skapa en medvetenhet och vÀcka tankar kring homogenisering som process ökar chanserna att motverka homogenisering.Metod: Vi valde att arbeta med Malmö kommun dÄ de som organisation har ett befolkningsansvar som innehÄller ett krav att pÄverka befolkningen i mÄngkulturell riktning genom olika insatser i exempelvis skola och föreningsliv, pÄ arbetsmarknaden i sin egen organisation och i sin egen service till medarbetarna. I val av informanter utgick vi frÄn att homogenisering pÄ chefsnivÄer bÀst kunde undersökas genom personliga intervjuer med chefer i de kommunala verksamheterna. Detta för att ta reda pÄ hur chefer ser pÄ mÄngfald, rekrytering, samt ta del av deras tankar och funderingar kring varför ledningsstrukturen ser ut som den gör och vad man eventuellt kan göra för att Àndra pÄ den.Slutsatser: Vi kunde konstatera att homogenisering Àr ett faktum pÄ chefsnivÄer hos de undersökta verksamheterna, detta trots omfattande mÄngfaldsinsatser inom kommunen. I vÄr undersökning kunde vi hitta visa möjligheter för att ÄtgÀrda homogenisering.

Pedagogers utsagor och resonemang om mötet med barn som Àr identifierade med sprÄkstörning.

En av skolans viktigaste uppgifter Àr att lÀra alla barn att lÀsa. Syftet med denna studieÀr att belysa och analysera pedagogers utsagor och resonemang om mötet med barn somhar identifierad sprÄkstörning. Vi vill fÄnga vad som uppfattas vara av betydelse för attstimulera dessa elevers lÀsutveckling i Ärskurs 1-3. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarnahar vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod med ostrukturerad intervju. I studien intervjuasfem pedagoger med erfarenhet av att arbeta med elever som har sprÄkstörning.Resultatet visar att respondenternas uppfattning om vad som Àr av betydelse för attkunna stimulera dessa elevers lÀsutveckling Àr relationen till eleven, möta eleven pÄdess nivÄ, flexibilitet i organisationen, mÀngden erfarenhet, extern hjÀlp och samarbetemed förÀldrar.

Förebilder inom mode : En studie om maktfördelningen mellan konsument och media

Dagens stilikoner har en odiskutabel maktposition inom modebranschen. Media bidrar till utvecklingen genom att förmedla budskap till konsumenten. Avsikten med den hĂ€r uppsatsen Ă€r att belysa medias roll i kommunikationen av stilikoner samtidigt som konsumentens förhĂ„llande till stilikoner ska granskas. Hur ser bilden av en stilikon ut frĂ„n mediernas respektive konsumentens synvinkel? Är det medierna som styr vad konsumenterna anser vara stilfullt, eller Ă€r det i sjĂ€lva verket konsumenterna som har makten? Uppsatsen Ă€r av kvalitativ karaktĂ€r och baseras pĂ„ djupintervjuer med konsumenter och modeÂŹexperter.

Granatkastare i fredens tjÀnst   : studie av faktorer som har pÄverkat funktionen indirekt eld vid internationella operationer

Försvarsmakten deltar i allt större utstrÀckning i operationer utomlands. Hittills har dock inte artilleriförband deltagit men möjligheten att tungt understöd kan komma att behövas verkar inte minska. Syftet med min forskning Àr att försöka belysa och ta tillvara de slutsatser som dragits av svenska förband inom funktionen indirekt eld vid internationella operationer. PÄ detta vis hoppas jag kunna bidra till att begrÀnsa de problem som hittills har funnits och ta tillvara vad som har fungerat bra. Problemformuleringen lyder: Vilka faktorer samt hur har dessa pÄverkat anvÀndandet av funktionen indirekt eld vid svenska internationella insatser? Jag har genomfört en fallstudie pÄ det indirekta eldsystemets nyttjande i Kongo och Kosovo. För inhÀmtning av information har jag anvÀnt mig av tekniken enkÀtundersökning samt intervju.NÄgra av de viktigaste resultat jag erhÄllit Àr att personalen inom funktionen indirekt eld mÄste ha djup förstÄelse och en bred kunskapsbank inom artilleritjÀnsten för att kunna lösa problem som kan uppkomma vid internationell tjÀnst.

Det osynliga svenskÀmnet pÄ International Baccalaureate-programmet (The International Baccalaureate Programme?s invisible subject of Swedish)

Denna kvalitativa fallstudie undersöker hur svenskÀmnet pÄ IB-programmet regleras i styrdokumenten, hur styrdokumenten kan omsÀttas till undervisningspraktik samt vilka fördelar och nackdelar lÀrare som undervisar i bÄde IB-svenskan och de nationella svenskkurserna Svenska A och Svenska B upplever med IB-svenskan. Fallstudiens metoder Àr en hermeneutisk styrdokumentsanalys av IB-svenskans styrdokument i relation till kursplanen för Svenska B, en halvstrukturerad observation av en lektion i IB-svenska och halvstrukturerade intervjuer med de tvÄ lÀrare som undervisar i IB-svenska pÄ den undersökta gymnasieskolan. Som analysverktyg nyttjas ramfaktor- samt frirumsmodellen. De slutsatser som kan dras utifrÄn fallstudien Àr att de yttre ramarna för IB-svenskan i form av styrdokumenten Àr snÀvare Àn för kursen Svenska B. Kursplanen, betygssystemet, ?Prescribed Book List?, den tillgÀngliga tiden, elevunderlaget och gruppstorleken utgör alla ramfaktorer som inskrÀnker lÀrarnas frirum, bÄde det upplevda och reella, i utformningen av och undervisningen i IB-svenska.

Budgetstyrning för positiva beteendeeffekter: En kvalitativt jÀmförande studie ur revisorers och chefers perspektiv

Budgetstyrning Àr ett vanligt styrverktyg som tillÀmpas utav de flesta organisationer. MÄnga tidigare studier visar pÄ fördelar och positiva beteendeeffekter med budgetstyrning men minst lika mÄnga visar pÄ nackdelar och negativa beteendeeffekter. Majoriteten av alla tidigare studier om budgetstyrning Àr gjorda utifrÄn ett internt perspektiv. Men eftersom ett externt perspektiv och en extern part ofta bidrar med nya idéer och en holistisk syn kan det bidra med nya infallsvinklar pÄ hur budgetstyrning ska ge positiva beteendeeffekter. Syftet med den hÀr fallstudien var dÀrför att skapa en förstÄelse för hur revisorer jÀmfört med chefer pÄ strategisk nivÄ anser att budgetstyrning kan tillÀmpas för positiva beteendeeffekter.

Att behÄlla rekryteringen internt - en studie om ett kunskapsföretags motiv

Uppsatsen syfte Àr att undersöka vilka motiv ett kunskapsföretag kan ha för att behÄlla hela sin rekryteringsprocess internt istÀllet för att outsourca den. I uppsatsen har vi utgÄtt frÄn en tolkande ansats och har dÀrför anvÀnt oss av den kvalitativa och abduktiva metoden samt genomfört semistrukturerade intervjuer. UtifrÄn vÄr analys av empirisk data och valda teorier har vi resonerat om att Nimetöns rekryteringsprocess inte kan kategoriseras som kÀrnkompetens. Eftersom Nimetön Àr ett kunskapsföretag Àr det dock troligt att rekryteringen Àr nÀra kopplad till human kapitalet, som Àr företagets kÀrnkompetens. DÀrmed anser vi att det skulle kunna vara en av anledningarna till att företaget valt att behÄlla rekryteringen internt.

Sk?rmtidens konsekvenser p? h?lsan hos barn 0?6 ?r

Bakgrund: Sk?rmtid hos barn har ?kat markant de senaste ?ren. Idag har b?de sp?dbarn och sm? barn tillg?ng till sk?rm och den anv?nds till s?v?l avledning, underh?llning och som avlastning till f?r?ldrar. Specialistsjuksk?terskan inom barnh?lsov?rden tr?ffar m?nga barn och f?r?ldrar och har genom sitt h?lsofr?mjande uppdrag m?jlighet att arbeta proaktivt och informera f?r?ldrar och ge kunskap om sk?rmtid.

Hur lösa ett Handelshinder inom EU? : Om SOLVIT och Problemlösning pÄ den inre marknaden

Uppsatsen handlar om att redogöra för vilka möjligheter en EU-medborgare som stöter pÄ etthandelshinder har, förklara vad dessa möjligheter innebÀr samt hur man gÄr till vÀga somklagande. Detta Àr ett problem eftersom det inom EU Àr tÀnkt att rÄda fri rörlighet för varor,tjÀnster personer och kapital. Uppsatsen har funnit en rad olika möjligheter vilka delats in itvÄ olika fack, formella respektive informella möjligheterKÀnnetecknande för den formella vÀgen Àr att den Àr svÄr för en medborgare att nÄ pÄ direktvÀg medan den Ä andra sidan har direkt rÀttslig verkan och ger möjligheter till sanktionergenom EU-domstolen. För att nÄ dit krÀvs en lÄng process som i regel tar flera Är innan ettbeslut kan tas och hindret kan elimineras.BetrÀffande informell problemlösning finns ett problemlösningsnÀtverk upprÀttat av EU kallatSOLVIT som kan tillÀmpas nÀr en medborgare hindras av en myndighets felaktigatillÀmpning av reglerna pÄ den inre marknaden. KÀnnetecknade för den informella Àr ettsnabbare förfarande med relativt hög andel lösta fall men som saknar egna sanktionsrÀttsligamöjligheter utan fÄr förlita sig pÄ att övertala och förhandla med de berörda myndigheterna.Uppsatsen har funnit att nuvarande system har en del ljuspunkter i form av SOLVIT:s snabbalösningar i kombination med en hög andel lösta fall men ocksÄ en del brister frÀmst genomsvÄrigheten för en medborgare att fÄ snabba lösningar som ocksÄ Àr rÀttsligt bindande.

<- FöregÄende sida 56 NÀsta sida ->