Granatkastare i fredens tjänst
studie av faktorer som har påverkat funktionen indirekt eld vid internationella operationer
Försvarsmakten deltar i allt större utsträckning i operationer utomlands. Hittills har dock inte artilleriförband deltagit men möjligheten att tungt understöd kan komma att behövas verkar inte minska. Syftet med min forskning är att försöka belysa och ta tillvara de slutsatser som dragits av svenska förband inom funktionen indirekt eld vid internationella operationer. På detta vis hoppas jag kunna bidra till att begränsa de problem som hittills har funnits och ta tillvara vad som har fungerat bra. Problemformuleringen lyder: Vilka faktorer samt hur har dessa påverkat användandet av funktionen indirekt eld vid svenska internationella insatser? Jag har genomfört en fallstudie på det indirekta eldsystemets nyttjande i Kongo och Kosovo. För inhämtning av information har jag använt mig av tekniken enkätundersökning samt intervju.Några av de viktigaste resultat jag erhållit är att personalen inom funktionen indirekt eld måste ha djup förståelse och en bred kunskapsbank inom artilleritjänsten för att kunna lösa problem som kan uppkomma vid internationell tjänst. Lika självklart är att de också måste kunna fungera som en skyttepluton. Allt är beroende inom vilken konfliktnivå artilleriet kommer att verka. Vidare har det utifrån resultatet även framkommit att för att få verka inom Rules of Engagement måste det fastställas vilka krav som gäller på de underrättelser som eldledningsgrupperna presenterar. Detta för att ge ett bra beslutsunderlag så att processen från upptäckt till verkan går snabbare.