Webbapplikationer har o?kat i antal och anva?ndning i synnerhet de senaste a?ren sen tillkomsten av HTML5 som simplifierat processen. Ma?nga desktopapplikationer idag a?r la?mplig fo?r en o?verga?ng till webb. Sa? a?r fallet hos Ida Infront, ett fo?retag med en produkt, iipax, utvecklad i Java som de har fo?r o?nskan att migrera till webbmiljo?.

Under a?ren pa? la?rarutbildningen har vi via personliga iakttagelser kunnat sko?nja en diskrepans mellan vad la?rare anser sig sa?nda ut fo?r feedback och hur de beskriver sin feedback. Luke och Sinclair (1991) menar att det a?r la?rarens beteende som a?r den starkaste faktorn till hur elever uppfattar Idrott och ha?lsa i skolan. I relation till det som Hattie och Timperley (2007) samt Stensmo (2008) skriver om hur felaktig feedback kan ge omva?nd effekt riskerar feedback att motarbeta Skolverkets (2011) ambition att fra?mja varje elevs utveckling.

Den 1 januari 1999 kom det ut en ny lag som ålägger externa revisorer i svenska aktiebolag en anmälningsskyldighet vid misstanke om brott. Lagen regleras i ABL Kap 9 §§ 42-44. Lagen ska fungera som brottsförebyggande åtgärd vid bekämpning av ekonomiska brott.Syftet med denna uppsats är att beskriva hur revisorn ser på anmälningsplikten och undersöka om lagen fungerar i praktiken. Vi har intervjuat personal på Skatteverket, Skattebrottsenheten om deras åsikter om anmälningsplikten. Metoden som vi använt är den hermeneutiska metoden som innebär att vi skrivit ned våra egna upplevelser och erfarenheter för att kunna analysera och tolka dem.

Den 1 januari 1999 kom det ut en ny lag som ålägger externa revisorer i svenska aktiebolag en anmälningsskyldighet vid misstanke om brott. Lagen regleras i ABL Kap 9 §§ 42-44. Lagen ska fungera som brottsförebyggande åtgärd vid bekämpning av ekonomiska brott.Syftet med denna uppsats är att beskriva hur revisorn ser på anmälningsplikten och undersöka om lagen fungerar i praktiken. Vi har intervjuat personal på Skatteverket, Skattebrottsenheten om deras åsikter om anmälningsplikten. Metoden som vi använt är den hermeneutiska metoden som innebär att vi skrivit ned våra egna upplevelser och erfarenheter för att kunna analysera och tolka dem.

Studiens syfte har varit att unders?ka och tolka hur l?rare i fritidshem behandlar digitala medier i sin verksamhet. Vad har eleverna tillg?ng till, p? vilka s?tt f?r de anv?ndas och n?r? Intresset f?r ?mnet uppstod genom den politiska debatt som r?der med det tidstypiska uttrycket ?fr?n sk?rm till p?rm? som myntades i en presstr?ff med bland andra skolminister Lotta Edholm (L). Regeringen presenterade ?ven i september 2024 Folkh?lsomyndighetens rekommendationer f?r barn och ungas sk?rmanv?ndning p? sin fritid (Folkh?lsomyndigheten, 2024).

In a press release from the Swedish church it says that the pressure from people who are in need is increasing on the deacons in Sweden and that it?s getting higher each year. This study contains the search of knowledge about the deacons of the Swedish church, if they actually feel an increasing pressure and in what way, how they are handling the possible pressure from people in need, if that pressure is too high and if the deacons feel that they can assist the people seeking their help. The study also aim to provide more knowledge about the deacons experiences of the opportunities and boundaries (or obstacles) they meet in their line of work and how they handle the boundaries when/if they can?t provide the help that the people need.

En rad aktualiteter i dagens media under de senaste åren inom bank- och finansvärlden tyder på att bankerna ses som en kategori av tjänsteföretag som i dagsläget har ökat krav av transparens. Den lagstadgade finansiella redovisningen förbiser sådana faktorer som kan vara av betydelse för att skapa ett transparent och legitimt företag vilket gör att företagen tar till sig möjligheten och kompletterar årsredovisningar med tilläggsupplysningar. Företagsöverlevnad beror till en stor del på legitimitet som erhållas från aktieägare och investerare, givet att tjänsteföretags handlingar måste överensstämma med aktieägares och investerares förväntningar och krav på verksamheten. Redovisning av intellektuell kapital via årsredovisningar kan bidra till en bättre insyn i organisationen och dess beteende för aktieägare och investerare.Syftet med denna uppsats är att skapa förståelse för hur tjänsteföretag genom extern redovisning av intellektuellt kapital kan eftersträva transparens och skapa legitimitet. För att besvara studiens syfte genomfördes en fallstudie på de fyra svenska storbankerna med utgångspunkt i aktörssynsätt.

Bakgrund Kommunikation ?r en viktig komponent i omv?rdnaden och ?r betydande f?r att skapa en f?rst?else mellan patient och sjuksk?terska. Sjuksk?terskor har ansvar att anpassa kommunikationen utifr?n patientens f?ruts?ttningar och behov. N?r patienten har begr?nsade kunskaper i det gemensamma spr?ket blir anv?ndning av olika typer av spr?ktolk en resurs f?r att s?kerst?lla att information f?rmedlas och att patienten har m?jlighet att vara delaktig i sin v?rd.

Dancewalks är ett platsspecifikt danskonstverk skapat och uppfört i olika semioffentliga rum. Den här kvalitativa studien undersöker resultatet och effekterna av en Dancewalks i Malmö där 30 arkitekter och stadsplanerare deltog. Dancewalks är i sig själv ett performance vilket påverkar studien och därför också undersökningsprocessen. Det teoretiska ramverket utgår från Non representative theory och teorier om hur människor interagerar i rum. Tillvägagångssättet för studien är en triangulering av observation, fokusgrupp och semistrukturerade intervjuer.

Olika typer av sta?rkelse a?r mycket viktiga ra?varor i livsmedelstillverkning, inte bara som energirik kolhydrat utan a?ven som en tillsats fo?r att reglera livsmedels textur och viskosi- tet. Modifierad sta?rkelse kan tillverkas med hja?lp av en rad olika kemiska, enzymatiska och fysikaliska metoder. Denna studie syftar till att ge en o?versikt o?ver de kemiska modifi- eringar som anva?nds fo?r livsmedelstillverkning idag.

Denna studie anv?nder sig av korpusbaserade metoder f?r att analysera inl?rartexter skrivna av inl?rare i svenska med franska som modersm?l. Huvudsyftet ?r att ta reda p? i vilken grad dessa inl?rare anv?nder best?mdhet i svenska nominalfraser enligt m?lspr?ksnormen. Med kvantitativa metoder inringas de tendenser bland avvikelserna som finns i korpusen.

Uppsatsen behandlar sambandet mellan årsredovisningarnas språkmässiga innehåll och det finansiella resultat hos företag. De delar i årsredovisningen som förmedlas i berättande form är ett betydande komplement eller till och med ett alternativ till siffermaterialet. Många aktieägare har lättare att relatera till löpande text än till siffror och beräkningar som berör företagen. Tidigare undersökningar i amerikanska företag visar dock att ett mer svårläsligt och svårförståligt språkbruk används i samband med en sämre ekonomisk ställning. Resultaten av undersökningarna tyder på att företagen låter utformningen av de textmässiga delarna i årsredovisningarna påverkas av det egna vinstintresset och därmed inte i första hand att tillgodose aktieägarnas infomationsbehov.

Kursplanen f?r moderna spr?k ska erbjuda eleverna m?jligheter att utveckla en allsidig kommunikativ f?rm?ga. Trots detta har forskning identifierat markanta brister i elevernas muntliga kommunikationsf?rm?ga i spanska vid slutet av ?rskurs 9. Denna diskrepans mellan l?roplanens m?l och elevernas faktiska f?rdigheter v?cker fr?gor om effektiviteten i undervisningen.

Syftet är att analysera hur revisorers, företags och journalisters attityder och förväntningar avseende revision avviker från varandra. Studien visar att det finns ett förväntningsgap vad gäller revisorns ansvar att upptäcka bedrägerier. Både företag och journalister har på detta område högre förväntningar än vad revisorerna anser vara rimligt. Generellt sett har journalister låga förväntningar på att revisionen kan uppfylla sitt syfte. Företagen har en mer positiv bild av revision än journalisterna, men anser att revisorerna ofta brister i kompetens.

Ideella organisationer befinner sig i ett föränderligt klimat där de ständigt utsätts för nya utmaningar. För att bemöta dessa utmaningar samt anpassa sig efter den rådande utvecklingen har föreningar börjat anamma styrmedel och tankesätt från företagsvärlden, så kallad företagisering. Studien inriktar sig på hur en extern reglering kan påverka ideella fotbollsföreningars organisation. Genom kvalitativa intervjuer kommer studien fram till att denna reglering innebär flertalet organisatoriska effekter för berörda föreningar. Resultatet påvisar att fotbollsföreningar kan ses som en blandform av förening och företag där en företagisering både är påbörjad samt i nutid är en pågående process.