
Sökresultat:
456 Uppsatser om Executive searchföretag - Sida 29 av 31
Effekterna av CSRD-direktivet p? h?llbarhetsintegration och ekonomistyrning i en organisation
Bakgrund & problemdiskussion : Tidigare litteratur har belyst utmaningar som kan uppst?
kring och vid integrationen av h?llbarhet i en organisations ekonomistyrning. Det ?r s?ledes
av intresse att unders?ka hur CSRD-direktivet p?verkar integrationen av h?llbarhet i
organisationernas ekonomistyrning som omfattas av regelverket. Till f?ljd av att CSRD ?r
ett nytt direktiv finns det f? studier p? omr?det.
Lika barn leka bÀst ? hur vidareutbildningar skapar likformiga chefer
Det finns en skillnad mellan ledarskap och chefskap, det senare kan ofta ses ur ett mer
byrÄkratiskt perspektiv och Àr alltid en utsedd roll. Ledarskap dÀremot kan vara en informell roll
dÀr fokus kan ligga pÄ att motivera och leda medarbetare. Dock Àr bÄda i starkt behov av
varandra för att nÄ framgÄng. Den organisatoriska vÀrlden har under de senaste Ären haft en
stark press pÄ sina chefer och ledare dÀr höga krav pÄ kompetens och kvalitet har bidragit till att
yrkesrollerna hamnat under en stor press. Som ett resultat har en större efterfrÄgan av
vidareutbildningar för chefer och ledare skapats.
LÀr si - sedan gör sÄ: VÀgen frÄn en individtÀnkande skola till en kollektivtÀnkande arbetsmarknad
Vi som a?r fo?rfattare a?r ba?da fo?dda och uppvuxna i eller runt omkring Falkenberg. Vi har pa? sa? vis av erfarenhet sett och under va?ra a?r pa? studie- och yrkesva?gledarutbildningen analyserat Falkenbergs ungdomars kulturella upplevelser och fo?rha?llningssa?tt gentemot att flytta ifra?n hemstaden fo?r sa?va?l studier som arbete. Fo?r ett a?r sedan skrev vi va?r B-uppsats med fokus pa? ungdomar i Falkenbergs tankar om ett liv utanfo?r hemstaden.
Paketering av vÀredepÄsar : Automatisering av en manuell process
Detta examensarbete syfta pa? att automatisera en paketeringsprocess av mynt som idag utfo?rs manuellt av personalen pa? fo?retaget Loomis. Det automatiserade konceptet som kommer presenteras fo?r fo?retaget skall kortfattat klara av att paketera deras va?rdepa?sar med myntenheter.Projektet startar med att skapa en fo?rsta?else fo?r vad som skall utfo?ras pa? fo?retaget och vilka problem som finns idag. I arbetets fo?rsta fas utfo?rs samtal med beho?rig personal da?r noggrann dokumentation och granskning om hur arbetsmetodiken utfo?rs fo?r tillfa?llet.Efter att tillra?ckligt med fakta hade samlats bo?rjade na?sta fas med informationsinsamling.
Vem ska kartlÀgga Sverige? : En fallstudie av Lantma?teriets strategier fo?r ett sta?rkt arbetsgivarvaruma?rke
Tidigare forskning visar att bristen pa? ingenjo?rer tvingar fo?retag och organisationer att utforma nya strategier fo?r att sa?rskilja sig som arbetsgivare. Syftet med strategierna a?r att attrahera kompetent personal. Ett sa?tt att attrahera personal a?r att kartla?gga ansta?lldas och potentiella arbetstagares motivationsfaktorer fo?r att utforma ett medarbetarlo?fte.
HÄllbarhetsredovisning - En studie om vÀsentlighet och vÀrdeskapande
I kölvattnet av den ökande medvetenheten för klimatet och en hÄllbar utveckling i sam-hÀllet har bÀsta praxis mer och mer blivit att tillhandahÄlla en hÄllbarhetsredovisning. I detta har Agenda 21 och Bruntlandkommisionen spelat en stor roll, vilka understryker behovet att sÀkerstÀlla möjligheterna för kommande generationer. Detta har bland annat bidragit till bildandet av GRI, som Àr ett globalt nÀtverk för hÄllbar utveckling och riktlin-jer för upprÀttandet av hÄllbarhetsredovisning. FAR SRS ser ocksÄ att företagen börjat visa mer och mer samhÀllsintresse och ansvar genom detta arbete. FrÄgan Àr bara hur en god hÄllbarhetsredovisning kan bli en vÀsentlig rapportering som tjÀnar ett syfte mot in-tressenterna och skapar vÀrde för det enskilda företaget.FrÄgestÀllningen i detta arbete Àr uppdelat i tvÄ delar och Àmnar besvara; vad som bidrar till vÀsentlighet i ett börsnoterat företags hÄllbarhetsredovisning samt pÄ vilket sÀtt en god hÄllbarhetsredovisning kan ge mervÀrde Ät ett företag.
Framtidens distributionslogistik : - Effekter av en ökad centralisering hos ABB i VÀsterÄs
Executive SummaryThis final thesis has examined the effects of an increased centralization and better coordÂinÂation of the distribution logistics at ABB in VĂ€sterĂ„s. The company is today strongly decentÂralized and there is a minimum of collaboration between the 20 business units. This is why the questions were raised; how could the business units coordinate outbound logistic activities and what effects would that provide. The objÂectÂive of this final thesis is to provide basic data for a future decision-making which descÂrÂibe these effects.The report has mapped out the factors that are important to ABB in an evaluation of their logistic activities and how the outbound logistics work today. The four factors are cost efficiency, delivery service, environmental impact and logistics capability.
Björnkram eller björntjÀnst? Möjligheter för personer med neuropsykiatriska funktionshinder att kÀnna och uttrycka inflytande i insatser med avsikt att bidra till deras delaktighet i samhÀllet.
In Sweden there are laws and recommendations from The National Board of Health and Welfare about the importance of a user's involvement in and possibility of influencing services directed at them. Even with such good intentions the same board reports that it is hard to know if people experience that they do. The purpose of my study was to examine how professionals can use their knowledge to help users increase their sense of influence in services that they use. My focus has been on adults with neuropsychiatric disabilities within the autistic spectra, such as Asperger syndrome, and on the professionals working with them. The specific problem among people with neuropsychiatric disabilities is a lack of social skills.
Risker och osa?kerheter med solcellsinvesteringar : Risks and uncertainties with photovoltaic investments
Syftet med rapporten a?r att beskriva hur fastighetsbolaget, Varbergs Fastighets AB och energibolaget, Halmstad Energi och Miljo? hanterar de risk-, och osa?kerhetsfaktorer som fo?rekommer vid solcellsinvesteringar.Fo?r att energisamha?llet skall na? en ha?llbar framtid kra?vs att elproduktionen kommer ifra?n fo?rnybara energika?llor. Sedan a?r 2008 har installationstakten fo?r solceller i Sverige o?kat. A?r 2012 installerades 8,3 MW solceller och a?r 2013 mer a?n fo?rdubblades den installerade effekten till 19 MW (Lindahl, 2014).
D?lig st?mning i kyldisken? Konsumentens uppfattning av Oatlys marknadsf?ring
Inledning: Som svar p? den l?nga traditionen av mejerikonsumtion producerar varum?rket Oatly
alternativa produkter framst?llda p? havre (Oatly, u.?). I ett samh?lle som k?nnetecknas med h?rd
konkurrens mellan f?retag och ett marknadsf?ringsklimat med medvetna och kr?vande konsumenter ?r
det sv?rt att sticka ut och positionera sig (Hamzah et al, 2014). Oatly anser sig vara en drivande akt?r
(Oatly, u.?) i debatten kring mejeriprodukters klimatp?verkan och har en m?ls?ttning att f?r?ndra
beteenden i syfte att minska konsumtion av dessa produkter.
Ekonomistyrning i PostNord AB Region VÀxjö : Budget i kombination med prestationsmÀtning och dess styreffekter i organisationen
Bakgrund: I en konkurrenskraftig miljo? med fo?ra?nderliga villkor kra?vs en tilla?mpning av sofistikerade styrverktyg inom ett fo?retags ekonomistyrsystem. Verksamheten PostNord AB har i och med en bolagisering och avreglering genomga?tt en strukturomvandling men har fortfarande ett statligt uppdrag samtidigt som de konkurrerar med helt kommersiella fo?retag.Problemdiskussion: PostNord AB fa?r i dagsla?get inte o?nskad effekt pa? styrning i verksamheten da? det brister i fo?rha?llning till budgeten. Detta har utmynnat i en diskussion kring relationen mellan budget och prestationsma?tning och dess styreffekter i organisationen.Syfte: Studiens syfte a?r att kartla?gga PostNord ABs ekonomistyrsystem med sa?rskilt fokus pa? budget och prestationsma?tningar och dess styreffekter i organisationen.
HĂ LLBARHETSREDOVISNING : En studie om vilken legitimitet konsumenterna finner i och med konfektionsindustrins arbete och hantering av ma?nskliga ra?ttigheter.
Kandidatuppsats i fo?retagsekonomi inom ramen fo?r Ekonomprogrammet med redovisningsin- riktning vid Ho?gskolan i Sko?vde.Fo?rfattare: Emelie Henstro?m och Jessica LindbergTitel: En studie om vilken legitimitet konsumenterna finner i och med konfektionsindustrins arbete och hantering av ma?nskliga ra?ttigheter.Syfte: Syftet med underso?kningen a?r att o?ka fo?rsta?elsen fo?r vilken legitimitet konsumenter finner i konfektionsindustrins ha?llbarhetsredovisningar inom den sociala dimensionen, ma?nskliga ra?ttigheter. Det granskas eftersom att fo?rfattarna vill beskriva fo?r la?saren vad en konsument, som inte a?r insatt i a?rs- och ha?llbarhetsredovisningar, har fo?r fo?rfo?rsta?else innan och efter en granskning av ha?llbarhetsredovisningarna och vad konsumenterna da?rmed anser skapar legitimitet.Metod: Denna studie grundade sig i ett kvalitativt metodval med en induktiv ansats. Datain- samlingen har genomfo?rts genom intervjuer konstruerade i tre fokusgrupper, varav en be- na?mns kontrollgrupp.
Formulering och formatering : om medarbetarkommunikation pa? digitala plattformar och generation Y:s inta?g pa? arbetsmarknaden
De kommunikationsfo?ra?ndringar som kommit med den tekniska utvecklingen har fo?r organisationer inneburit en o?kad komplexitet och decentralisering som sta?ller ho?gre krav pa? den enskilde medarbetaren. Det har a?ven fo?ra?ndrat hur medarbetarna tar till sig, fo?rmedlar och bearbetar den information som ges. Fo?rutom att inneha?llet i det som kommuniceras bo?r fo?rega?s av relevans sta?ller det ocksa? krav pa? fo?retagsledningar och enskilda avdelningsansvarigas kommunikationsinsatser.
Kommuner och sociala medier : en studie om kommuners anvÀndning av Facebook
Denna studie handlar om kommuners anva?ndning av sociala medier i allma?nhet och Facebook i synnerhet. Fenomenet sociala medier har vuxit sig allt starkare under de senaste a?ren och nu fo?r tiden anva?nds de inte bara av privatpersoner, utan ocksa? av fo?retag, organisationer och nu a?ven myndigheter, som bo?rjat se nyttan med dem. Arbetet bygger vidare pa? en studie som har genomfo?rts av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), som har tagit fram riktlinjer fo?r hur kommuner skall fo?rha?lla sig till medborgare na?r det ga?ller anva?ndning av sociala medier.
Kapitalstruktur och finansiell stabilitet i fastighetsbranschen En djupg?ende analys av kapitalstruktur, skuldhantering och r?ntep?verkan p? stora svenska b?rsnoterade fastighetsbolag
De senaste tv? ?ren har medf?rt betydande f?r?ndringar i den makroekonomiska milj?n, b?de globalt
och i Sverige. En l?ng period av gynnsamma styrr?ntor gav f?rdelar ?t fastighetsbolag, men den ?kade
inflationen under den senaste perioden har lett till markant h?jning av styrr?ntan. I en tid av ?kad
f?rsiktighet fr?n banker vid utl?ning och h?g efterfr?gan p? kapital, har stora svenska fastighetsbolag
v?nt sig till kreditmarknaden genom f?retagsobligationer.