Bakgrund: UrinvÀgsinfektion Àr den vanligast förekommande vÄrdrelaterade infektionen och innebÀr förekomst av bakterier i urinen med eller utan symtom. Det finns ett flertal faktorer som gör att Àldre Àr en riskgrupp för att drabbas av urinvÀgsinfektion bland annat samsjuklighet och funktionsnedsÀttningar. UrinvÀgsinfektioner leder till lidande hos den Àldre individen och stora kostnader för samhÀllet. Sjuksköterskan har ett ansvar att förebygga sjukdom och minska lidande.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans omvÄrdnadsÄtgÀrder, upplevda effekter samt effekter av dessa, för att förebygga uppkomst av urinvÀgsinfektion hos Àldre samt att beskriva de inkluderade artiklarnas urvalsmetod och undersökningsgrupp.Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design. Studien baseras pÄ 14 vetenskapliga artiklar.

Detta arbete syftar till att studera hur den fysiska miljo?n kan sta?rka stadslivet i staden genom att koppla ihop tva? handelsomra?den med olika karakta?r. Under andra halvan av 1900-talet har lokalisering av handel mer och mer fokuserats till la?gen utanfo?r stadens centrum pa? grund av bilsamha?llets framva?xt samt tillga?ngen och priset pa? mark. Handelns lokaler har dessutom vuxit och blivit allt sto?rre och mer ytkra?vande, na?got som det sa?llan finns plats fo?r i centrala la?gen.

I Sverige drabbas Ärligen mÄnga mjölkkor av mastit, vilket medför stor kostnader för lantbrukaren och lidande för kon. Genom att först vÀlja ut vilka kor som Àr intressanta för provtagning och framodling av bakterier i mjölken kan man senare upprÀtta en mjölkordningslista och pÄ sÄ vis förebygga mastiter. MÄlet med detta examensarbete Àr att öka kunskapen om olika mastitbakterier och hur man sjÀlv kan förebygga sjukdomsfall av mastit. I litteraturstudien har fakta sammanstÀllts om de olika bakterierna, hur de tar sig in i juvret och hur de kan förebyggas. För var bakterie anges Àven en lista med konkreta ÄtgÀrder och vad man bör göra dÄ kon har insjuknat. Provtagningen har skett pÄ gÄrden LillegÄrd som har problem med mÄnga sjukdomsfall av mastit. Under tvÄ tillfÀllen har utvalda kor frÄn LillegÄrd CMT-testats och vid behov togs mjölkprov för framodling av bakterier.

Groddjur (amfibier) ?r viktiga indikatorarter i b?de akvatiska och terrestra ekosystem, men globalt hotas denna organismgrupp av habitatf?rlust, f?rs?mrad vattenkvalitet och klimatf?r?ndringar. Stadsmilj?f?rvaltningen i G?teborg jobbar st?ndigt med att bevara biodiversiteten i den urbana parken Slottsskogen och att gynna groddjursdiversiteten ?r en del av detta arbete. Denna studie unders?ker groddjursdiversiteten i Stora dammen i Slottsskogen med syfte att kartl?gga artdiversiteten, att bed?ma dammens l?mplighet som groddjurslokal och att ge ?tg?rdsf?rslag till Stadsmilj?f?rvaltningen f?r att gynna groddjuren i Stora dammen i framtida naturv?rdsarbete. Hypotesen var att f?rekomsten av vanlig groda (Rana temporaria), vanlig padda (Bufo bufo), st?rre vattensalamander (Triturus cristatus), mindre vattensalamander (Lissotriton vulgaris) och ?tlig groda (Pelophylax esculentus) skulle observeras. N?rvaro av amfibier indikerar p? h?lsosamma ekosystem och god biodiversitet vilket ing?r i Slottsskogens m?l.

Bakgrund ?ldre personer i v?rden utg?r en s?rbar grupp, med ?kad risk f?r b?de fysisk och psykisk oh?lsa d?r bland annat depression, ?ngest, ensamhet och minskad aktivitet inkluderas. Samtidigt finns ett behov av icke-farmakologiska ?tg?rder som kan st?dja b?de h?lsa och livskvalitet. Insatser med djurterapi har visat positiva effekter p? den ?ldre befolkningens fysiska och psykiska h?lsa i v?rden.

Detta arbete syftar till att studera hur den fysiska miljo?n kan sta?rka stadslivet i staden genom att koppla ihop tva? handelsomra?den med olika karakta?r. Under andra halvan av 1900-talet har lokalisering av handel mer och mer fokuserats till la?gen utanfo?r stadens centrum pa? grund av bilsamha?llets framva?xt samt tillga?ngen och priset pa? mark. Handelns lokaler har dessutom vuxit och blivit allt sto?rre och mer ytkra?vande, na?got som det sa?llan finns plats fo?r i centrala la?gen.

Bakgrund: En ?ldrande befolkning ?r ett globalt fenomen och n?stintill samtliga av v?rldens l?nder ser en ?kning av andelen ?ldre. Genom h?lsofr?mjande och sjukdomsf?rebyggande ?tg?rder kan ?ldre personer f? m?jlighet att bo kvar hemma i allt st?rre utstr?ckning och behovet av sjukhusv?rd eller v?rd- och omsorgsboende kan s?ledes minska. Den ?ldrande befolkningen st?ller ?ven h?gre krav p? h?lso- och sjukv?rdens kompetens eftersom v?rden blir allt med komplex i hemmet och antal sk?ra ?ldre ?kar.

Den strategiska planeringen har kommit att fa? allt sto?rre fa?ste inom den svenska planeringen, och den nya PBL fra?n 2011 betonar att o?versiktsplanen ska inta en mer strategisk roll. I detta har visionen som verktyg kommit att va?xa och bli ett allt vanligare element i o?versiktsplanerna. Begreppet vision kan tyckas ha blivit trendigt.

Syftet med denna studie har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt Svenska Röda Korset bidrog till uppbyggnaden av sjukvÄrden i Norrbotten mellan Ären 1922- 27. Undersökningen har omfattat de omrÄden, inom vilka Röda Korset bedrev sin verksamhet, den kontinuitet med vilken arbetsinsatserna genomfördes samt de tÀnkbara förklaringar som kan ligga till grund för Röda Korsarbetarnas engagemang. Vidare har samarbetet mellan Röda Korset, Norrbottens lÀns landsting och de berörda kommunerna granskats. Studien har Àgt rum genom en kvalitativ analys av de ÄrsberÀttelser som Norrbottensdistriktet av Svenska Röda Korset gav ut efter varje verksamhetsÄr. Vid undersökningen framtrÀdde sÀrskilt den verksamhet som Röda Korset bedrev i form av sjukhÀrbÀrgen pÄ mindre orter samt de initiativ som togs till förbÀttrade sjuktransporter, av vilka ambulansflyget blev det mest kÀnda.

Den tekniska utvecklingen i samha?llet ga?r fortare och fortare frama?t. Idag a?r det inte ovanligt att mobiltelefonerna anva?nds fo?r att go?ra banka?renden, hantera e-post och vara aktiv pa? sociala medier. Tekniker och lo?sningar som utvecklas ska vara kostnadseffektiva och anva?ndarva?nliga, men a?r detta pa? bekostnad av informationssa?kerheten? Fra?gesta?llningar som har besvarat handlar om vilka sa?rbarheter i tekniken som angripare kan utnyttja fo?r att ta sig in i en telefon, hur det uppta?cks och vilka proaktiva a?tga?rder som kan implementeras.

Studiens frÀmsta mÄlsÀttning har varit att ta reda pÄ om det förekommer aeroba mikroorganismer pÄ handtagen pÄ kundvagnar och kundkorgar som anvÀnds i dagligvarubutiker. Förutom detta har undersökningen syftat till att finna svar pÄ frÄgor som; om det förekommer aeroba mikroorganismer pÄ handtagen vilka typer, familjer och arter tillhör de? Finns skillnader mellan antalet cfu (kolonier) pÄ handtagen pÄ vagnar och korgar? Finns skillnader mellan antalet cfu pÄ handtagen frÄn morgon till kvÀll samt finns skillnader mellan antalet cfu pÄ handtagen pÄ vagnar mestadels förvarade utomhus och mestadels inomhus? Hur ofta rengörs vagnarna och korgarna och erhÄlls nÄgon skillnad i antalet cfu mellan en otvÀttad och en tvÀttad korg?Undersökningen har gjorts med hjÀlp av Hygicult TPC slides, vilka Àr avsedda för snabb kontroll av mikrobiologisk hygien pÄ olika typer av material som ytor och fasta och flytande material. Agarfilmen pÄ plattan Àr sÄ kallad Total Plate Count Agar och den gynnar snabb tillvÀxt av de vanligaste förekommande bakterier, jÀst- och mögelsvampar.PÄ 103 av 104 tryckplattsidor, kunde tillvÀxt av mikroorganismer observeras efter inkubering i 32oC i tvÄ dygn. Detta visar pÄ att det förekommer aeroba mikroorganismer pÄ handtagen pÄ kundvagnar och kundkorgar som anvÀnds i dagligvarubutiker.

Befolkningen i dagens samhÀlle blir allt Àldre. MÄnga individer drabbas av nÄgon typ av demens, exempelvis Alzheimers sjukdom, dÄ denna sjukdom Àr starkt knuten till hög Älder. En demenssjukdom för med sig mÄnga svÄrigheter, dÀribland drabbas minne, sprÄk samt kommunikation. I Sverige idag finns mÄnga yrkesgrupper representerade kring den som har insjuknat i demens men sÀllan finns nÄgon som har djupgÄende kunskaper om de sprÄkliga och kommunikativa svÄrigheter som en individ, till följd av sjukdomen fÄr. I början av Alzheimers sjukdom Àr de sprÄkliga förÀndringarna knappt mÀrkbara men med tiden tilltar de sprÄkliga svÄrigheterna.

BakgrundVa?rd av en patient inneba?r att skapa trygghet, mo?jliggo?ra social samvaro, skapa god kommunikation och empati, tillgodose basal hygien samt att motivera denne att fullfo?lja sin behandling. Omva?rdnad inneha?ller mentala, emotionella och fysiska komponenter. Omva?rdnad kra?ver da?rigenom emotionellt arbete som utfo?rs fo?r att reglera va?rdarens egna emotioner sa? att de blir la?mpliga fo?r en viss kontext eller i en viss situation.

Internationalisering inneba?r ett fo?retags engagemang pa? utla?ndska marknader, na?got som exempelvis kan ske genom export i allians med andra utla?ndska verksamheter. Export delas in i direkt och indirekt export. I och med att det har blivit enklare a?ven fo?r sma? och medelstora fo?retag att go?ra affa?rer o?ver gra?nserna har det i sin tur medfo?rt barria?rer som hindrar eller ha?mmar fo?retags mo?jligheter att exportera.

NÀr det gÀller vuxna patienter, visar studier att Davanloos Intensiv dynamisk korttidsterapi(ISTDP) Àr evidensbaserad och effektiv vid flera sjukdomstillstÄnd. Medan det finns fÄ bevisvarken för eller emot tillÀmpningen av ISTDP pÄ barn och ungdomar, har en artikel skriven avLinda Gilbert (2004) fÄtt författaren till föreliggande litteraturstudie att tro att det inte finns ettbÀttre val Àn att börja forska om tillÀmpningen av ISTDP tekniker pÄ barn och ungdomar ochför att visa hur dessa tekniker skiljer sig frÄn dem som anvÀnds med vuxna. Dennalitteraturstudie Àr ett teoretiskt förslag för att anvÀnda ISTDP med fokus pÄmentaliseringsteorin inom ramen för BUP. NÀr det gÀller KBT leder internationellaforskningsresultat till nödvÀndigheten att fÀsta blicken pÄ andra evidensbaserade metoderocksÄ nÀr det gÀller behandlingar för barn och ungdomar med psykiska och psykosocialaproblem. Davanloos ISTDP Àr en sÄdan evidensbaserad metod.