Syfte och frĂ„gestĂ€llningarI takt med att fetmaepidemin ökar i Sverige ökar sjukvĂ„rdskostnaderna för behandling av individer som lider av denna folksjukdom. Ökad kunskap inom barns överviktproblematik sĂ„vĂ€l som vĂ€l utformade förebyggande och behandlande Ă„tgĂ€rder krĂ€vs för att minska sjukantalet. Syftet med föreliggande studie var dĂ€rför att klargöra hur förebyggande och behandlande Ă„tgĂ€rder tillĂ€mpas idag, och hur dem kan utvecklas för att uppnĂ„ sĂ„vĂ€l bĂ€ttre resultat som att minska sjukvĂ„rdskostnaderna.Vilka faktorer anser informanterna Ă€r orsaken till att barnfetma ökar i Sverige?PĂ„ vilket sĂ€tt tillĂ€mpas förebyggande och behandlande Ă„tgĂ€rder mot barnfetma?Hur kan förebyggande och behandlande Ă„tgĂ€rder inom barnfetma utvecklas för att uppnĂ„ bĂ€ttre resultat i framtiden?MetodFöreliggande studie utgĂ„r frĂ„n fem informanter frĂ„n olika delar av Sverige som intervjuades utifrĂ„n Grounded Theory. Svaren tolkades utifrĂ„n en induktiv innehĂ„llsanalys.ResultatInom sjukvĂ„rden sker behandlande Ă„tgĂ€rder genom samtal mellan familj och lĂ€kare, psykolog, dietist och sjukgymnast.

Det hÀr examensarbetet Àr ett tjÀnstedesignprojekt, i samarbete med CTMH, som har utförts pÄ urologiska kliniken pÄ Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Projektet syftar till att öka medvetenheten hos besökare och patienter, och uppmÀrksamma om föreliggande risker för smittspridning under en sjukhusvistelse. Detta genom att utveckla tjÀnster som uppmanar besökare och patienter att följa hygienrutiner. Projektet har initierats till följd av ett förbÀttringsarbete pÄ urologiska kliniken för att minska antal vÄrdrelaterade infektioner. En minskning av vÄrdrelaterade infektioner skulle innebÀra en ekonomisk vinning för Karolinska universitetssjukhuset samt resultera i minskat lidande för patienter.Examensarbetet har fokuserat pÄ att, genom ett anvÀndarorienterat arbetssÀtt, utveckla tjÀnstekoncept som uppmanar patienter och besökare att följa hygienrutiner.

 Bakgrund: Forskning, tillgÄng till lÀkemedel och ökad kunskap om t ex hygien hos befolkningen har lett till att mÀnniskor lever lÀngre Àn tidigare. Möjligheten för mÀnniskor att röra sig mellan lÀnder och kontinenter har ökat och det leder till en ökad invandring. Syfte: att utifrÄn vetenskapliga artiklar belysa vÄrdpersonals erfarenheter ur möten med invandrare. Metod: Systematisk litteraturstudie baserad pÄ nio vetenskapliga artiklar, var av sju kvalitativa och tvÄ kvantitativa. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed, PsycINFO , Science Citation Index Expanded och ELIN.

Inneklimatet pa? Skoklosters slott a?r pa? vissa ha?ll problematiskt. Mögelangrepp förekommer i somliga rum, frÀmst sÄdana som a?r bela?gna i norrla?ge och da?rmed lite kallare a?n o?vriga rum. Fo?r att finna en lo?sning pa? mo?gelproblemen inleddes va?ren 2013 ett trea?rigt experiment vars syfte var att utro?na om mo?gelproblemen skulle kunna undvikas med aktiv klimatstyrning, vilket inte funnits innan experimentet.

20-30 % av alla som opereras drabbas av PONV (post operative nausea and vomiting). Behandlingen av PONV Àr idag fokuserad pÄ lÀkemedelsbehandling som t ex antiemetika. De omvÄrdnadsÄtgÀrder som utförs Àr inte evidensbaserade i samma utstrÀckning som den medicinska behandlingen. Det som Àr ?naturligt? för en sjuksköterska att utföra som omvÄrdnadsÄtgÀrd, Àr inte alltid naturligt för en annan. Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att belysa de omvÄrdnadsÄtgÀrder som vidtas för att förebygga eller behandla postoperativt illamÄende och krÀkningar, samt vilken effekt dessa ÄtgÀrder har ur ett omvÄrdnadsperspektiv.

Nosokomiala infektioner förekommer vĂ€rlden över och Ă€r en stor orsak till sjukdomar och dödlighet. Även i Sverige Ă€r nosokomiala infektioner ett problem, bĂ„de pĂ„ sjukhus och i andra vĂ„rdformer. Basala hygienrutiner Ă€r den viktigaste Ă„tgĂ€rden för att förebygga uppkomst av infektionssjukdomar.  Syftet med denna studie var att undersöka och jĂ€mföra hemtjĂ€nstens undersköterskor och vĂ„rdbitrĂ€den, gĂ€llande deras kunskaper och följsamhet till basala hygienrutiner, samt deras kunskaper angĂ„ende den vanligaste smittvĂ€gen inom vĂ„rden. Datainsamlingen gjordes med en enkĂ€t som innehöll 22 frĂ„gor. Fyra hemtjĂ€nstgrupper ingick i studien, dĂ€r totalt 66 vĂ„rdbitrĂ€den och 30 undersköterskor inkluderades.

Denna studie undersöker tvÄ företag inom samma snabbmatskedja, av ungefÀr samma storlek, personalmÀngd, och Älders- och könsfördelning. Syftet med studien Àr att avgöra om Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) Àr en faktor som pÄverkar medarbetarnas upplevda hÀlsa. Tre frÄgestÀllningar stÀlls: "Hur fungerar det Systematiska arbetsmiljöarbetet pÄ respektive företag?" "Hur upplever medarbetarna arbetsmiljön?" och "Hur upplever medarbetarna sin hÀlsa?". Genom att besvara och diskutera dessa försöker vi uppfylla studiens syfte.

Syfte: Denna uppsats riktar ljus p? anv?ndningen av AI i Sveriges kommuner. Uppsatsen ?mnar att unders?ka hur kommuner tolkar anv?ndningen av AI och dess etiska aspekter. Till f?ljd syftar uppsatsen att belysa hur kommuner hanterar AI och dess etiska aspekter f?r att synligg?ra utmaningar och m?jligheter som kommuner upplever vid inf?randet. Teori: Studien ?r f?rankrad i ?vers?ttningsteorin med hj?lp av studiens analysverktyg som avser id?modellen.

Det Àr vÀl kÀnt att hygien har stor betydelse för att minimera risker för posto-perativa infektioner och i förlÀngningen minska lidande och öka patientsÀkerheten. Risker för utvecklandet av postoperativa infektioner Àr flera och en ensam förklaring gÄr oftast inte att finna. PersonalmÀssiga faktorer Àr dock en del av problemet. Följsamhet till hygienrutiner bland personalen visar sig ofta bristande i kÀnd forskning och dess förklaring Àr komplex. Operations-sjuksköterskors omvÄrdnadsarbete och ansvar syftar till skydda patienten ge-nom att förebygga postoperativa infektioner men deras handlande och erfaren-heter nÀr det gÀller följsamheten till hygienrutiner Àr studerat i mycket liten omfattning.

Bakgrund: Felaktiga torrvikter a?r ett problem inom hemodialysva?rden. Det kan orsaka va?rdskada i form av komplikationer och lidande, med symtom som tro?tthet, blodtrycksfall och sendrag fo?r dialyspatienter. Det finns ett behov av implementering av evidensbaserade metoder som minskar risken fo?r fel i torrviktsbesta?mning.

ProblemstÀllning och syfte: Bromerade flamskyddsmedel (BFR) anvÀnds i mÄnga varor och produkter. Polybromerade difenyletrar (PBDEs) Àr en av dessa och deras kemiska struktur liknar den i miljögiftet PCB och kan pÄ samma sÀtt lagras upp i miljön samt skada mÀnniskor och djur. PÄ arbetsplatser dÀr BFR förekommer riskerar medarbetarna att exponeras. I den hÀr studien har olika BFR undersökts i samband med servicearbete pÄ flygplan. MÄlet har varit att jÀmföra förekomsten i damm och luft, samt blod (serum) med resultat frÄn tidi­gare studier.Metod: Damm- och luftprovtagning har genomförts vid olika faser av service­arbetet.

Syfte: KartlĂ€gga aktivitetsförmĂ„ga, sjĂ€lvskattad hĂ€lsa och livskvalitet hos patienter med höftfraktur.Metod: För att besvara syfte och frĂ„gestĂ€llningar genomfördes granskning av ett redan insamlat material frĂ„n ett forskningsprojekt genomfört pĂ„ Örebro Universitetssjukhus gĂ€llande personer som drabbats av höftfraktur. Denna studie bygger pĂ„ 103 svarande av 137 deltagare.Data hĂ€mtades frĂ„n insamlat material frĂ„n ADL-Taxonomin, EQ-5D-3L samt en VAS-skala gĂ€llande livskvalitet, som samlades in vid flera tidpunkter. Följande delar av instrumenten anvĂ€ndes: ADL-Taxonomin: förflyttning, pĂ„-avklĂ€dning, personlig hygien. AktivitetsförmĂ„ga med ADL-Taxonomin skattades för tre tidpunkter, innan fraktur, 10 dagar postop och 4 mĂ„nader postop.EQ-5D-3L dimensoner: rörlighet, oro/nedstĂ€mdhet, smĂ€rta/besvĂ€r, VAS-skala för hĂ€lsa, samt en VAS-skala för sjĂ€lvskattad livskvalitet utöver EQ-5D-3L. AktivitetsförmĂ„gan utifrĂ„n begreppet kan beskrivs frĂ„n före och efter fraktur.

Syfte: KartlĂ€gga aktivitetsförmĂ„ga, sjĂ€lvskattad hĂ€lsa och livskvalitet hos patienter med höftfraktur.Metod: För att besvara syfte och frĂ„gestĂ€llningar genomfördes granskning av ett redan insamlat material frĂ„n ett forskningsprojekt genomfört pĂ„ Örebro Universitetssjukhus gĂ€llande personer som drabbats av höftfraktur. Denna studie bygger pĂ„ 103 svarande av 137 deltagare.Data hĂ€mtades frĂ„n insamlat material frĂ„n ADL-Taxonomin, EQ-5D-3L samt en VAS-skala gĂ€llande livskvalitet, som samlades in vid flera tidpunkter. Följande delar av instrumenten anvĂ€ndes: ADL-Taxonomin: förflyttning, pĂ„-avklĂ€dning, personlig hygien. AktivitetsförmĂ„ga med ADL-Taxonomin skattades för tre tidpunkter, innan fraktur, 10 dagar postop och 4 mĂ„nader postop.EQ-5D-3L dimensoner: rörlighet, oro/nedstĂ€mdhet, smĂ€rta/besvĂ€r, VAS-skala för hĂ€lsa, samt en VAS-skala för sjĂ€lvskattad livskvalitet utöver EQ-5D-3L. AktivitetsförmĂ„gan utifrĂ„n begreppet kan beskrivs frĂ„n före och efter fraktur.

Vi som a?r fo?rfattare a?r ba?da fo?dda och uppvuxna i eller runt omkring Falkenberg. Vi har pa? sa? vis av erfarenhet sett och under va?ra a?r pa? studie- och yrkesva?gledarutbildningen analyserat Falkenbergs ungdomars kulturella upplevelser och fo?rha?llningssa?tt gentemot att flytta ifra?n hemstaden fo?r sa?va?l studier som arbete. Fo?r ett a?r sedan skrev vi va?r B-uppsats med fokus pa? ungdomar i Falkenbergs tankar om ett liv utanfo?r hemstaden.

Det hÀr Àr en studie i syfte att analysera den moçambikiska lÀroplanens vÀrdegrundspolicy utifrÄn dess kapitel ?vision och uppdrag?. Genom denna analys undersöks vilka egenskaper samhÀllet efterstrÀvar hos sina samhÀllsmedborgare och belyser hur eventuella diskurser i lÀroplanen kan ses ge mening till den goda samhÀllsmedborgaren.  LÀroplanen interpreteras Àven ur ett socio-historiskt perspektiv.Genom att göra en diskursanalytisk studie pÄ den moçambikiska lÀroplanstextens kapitel ?vision och uppdrag? utkristalliseras underelement, nodalpunkter och diskurser som bÄde ger svar pÄ vad som efterfrÄgas hos en god samhÀllsmedborgare och beskriver generella regelbundenheter som kÀnnetecknar texten. Avslutningsvis appliceras svensk lÀroplansforskning pÄ lÀroplanstexten för att undersöka om man utifrÄn det kan sÀga nÄgot om det moçambikiska samhÀllet.En god samhÀllsmedborgare i Moçambique kÀnnetecknas till stor del i lÀroplanen som nÄgon som bidrar till att lyfta landet ur fattigdom, bÄde individens och samhÀllets i stort, samt bidrar till att bevara freden i landet.