Nosokomiala infektioner förekommer vĂ€rlden över och Ă€r en stor orsak till sjukdomar och dödlighet. Även i Sverige Ă€r nosokomiala infektioner ett problem, bĂ„de pĂ„ sjukhus och i andra vĂ„rdformer. Basala hygienrutiner Ă€r den viktigaste Ă„tgĂ€rden för att förebygga uppkomst av infektionssjukdomar.  Syftet med denna studie var att undersöka och jĂ€mföra hemtjĂ€nstens undersköterskor och vĂ„rdbitrĂ€den, gĂ€llande deras kunskaper och följsamhet till basala hygienrutiner, samt deras kunskaper angĂ„ende den vanligaste smittvĂ€gen inom vĂ„rden. Datainsamlingen gjordes med en enkĂ€t som innehöll 22 frĂ„gor. Fyra hemtjĂ€nstgrupper ingick i studien, dĂ€r totalt 66 vĂ„rdbitrĂ€den och 30 undersköterskor inkluderades.

Denna studie undersöker tvÄ företag inom samma snabbmatskedja, av ungefÀr samma storlek, personalmÀngd, och Älders- och könsfördelning. Syftet med studien Àr att avgöra om Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) Àr en faktor som pÄverkar medarbetarnas upplevda hÀlsa. Tre frÄgestÀllningar stÀlls: "Hur fungerar det Systematiska arbetsmiljöarbetet pÄ respektive företag?" "Hur upplever medarbetarna arbetsmiljön?" och "Hur upplever medarbetarna sin hÀlsa?". Genom att besvara och diskutera dessa försöker vi uppfylla studiens syfte.

Syfte: Denna uppsats riktar ljus p? anv?ndningen av AI i Sveriges kommuner. Uppsatsen ?mnar att unders?ka hur kommuner tolkar anv?ndningen av AI och dess etiska aspekter. Till f?ljd syftar uppsatsen att belysa hur kommuner hanterar AI och dess etiska aspekter f?r att synligg?ra utmaningar och m?jligheter som kommuner upplever vid inf?randet. Teori: Studien ?r f?rankrad i ?vers?ttningsteorin med hj?lp av studiens analysverktyg som avser id?modellen.

Det Àr vÀl kÀnt att hygien har stor betydelse för att minimera risker för posto-perativa infektioner och i förlÀngningen minska lidande och öka patientsÀkerheten. Risker för utvecklandet av postoperativa infektioner Àr flera och en ensam förklaring gÄr oftast inte att finna. PersonalmÀssiga faktorer Àr dock en del av problemet. Följsamhet till hygienrutiner bland personalen visar sig ofta bristande i kÀnd forskning och dess förklaring Àr komplex. Operations-sjuksköterskors omvÄrdnadsarbete och ansvar syftar till skydda patienten ge-nom att förebygga postoperativa infektioner men deras handlande och erfaren-heter nÀr det gÀller följsamheten till hygienrutiner Àr studerat i mycket liten omfattning.

Bakgrund: Felaktiga torrvikter a?r ett problem inom hemodialysva?rden. Det kan orsaka va?rdskada i form av komplikationer och lidande, med symtom som tro?tthet, blodtrycksfall och sendrag fo?r dialyspatienter. Det finns ett behov av implementering av evidensbaserade metoder som minskar risken fo?r fel i torrviktsbesta?mning.

Vi som a?r fo?rfattare a?r ba?da fo?dda och uppvuxna i eller runt omkring Falkenberg. Vi har pa? sa? vis av erfarenhet sett och under va?ra a?r pa? studie- och yrkesva?gledarutbildningen analyserat Falkenbergs ungdomars kulturella upplevelser och fo?rha?llningssa?tt gentemot att flytta ifra?n hemstaden fo?r sa?va?l studier som arbete. Fo?r ett a?r sedan skrev vi va?r B-uppsats med fokus pa? ungdomar i Falkenbergs tankar om ett liv utanfo?r hemstaden.

ProblemstÀllning och syfte: Bromerade flamskyddsmedel (BFR) anvÀnds i mÄnga varor och produkter. Polybromerade difenyletrar (PBDEs) Àr en av dessa och deras kemiska struktur liknar den i miljögiftet PCB och kan pÄ samma sÀtt lagras upp i miljön samt skada mÀnniskor och djur. PÄ arbetsplatser dÀr BFR förekommer riskerar medarbetarna att exponeras. I den hÀr studien har olika BFR undersökts i samband med servicearbete pÄ flygplan. MÄlet har varit att jÀmföra förekomsten i damm och luft, samt blod (serum) med resultat frÄn tidi­gare studier.Metod: Damm- och luftprovtagning har genomförts vid olika faser av service­arbetet.

Bakgrund: Etiska dilemman ?r en del av barnmorskans vardag inom f?rlossningsv?rd. Ett etiskt dilemma uppst?r n?r motstridiga v?rden kolliderar och det f?religger en sv?righet att bed?ma vilket v?rde som b?r ges f?retr?de. Barnmorskans etiska kod ?r v?gledande i beslutet men i slut?ndan ?r det barnmorskan sj?lv som avg?r. Att tvingas kompromissa med barnmorskeprofessionens v?rdegrund kan f?ranleda moralisk stress och oh?lsa. Litteratur?versiktens teoretiska referensram utg?rs av kvinnocentrerad v?rd och teorier om st?d. Syfte: Att beskriva barnmorskors och barnmorskestudenters erfarenheter av etiska dilemman inom f?rlossningsv?rd. Metod: Systematisk litteratur?versikt med kvalitativa studier.

Syfte: KartlĂ€gga aktivitetsförmĂ„ga, sjĂ€lvskattad hĂ€lsa och livskvalitet hos patienter med höftfraktur.Metod: För att besvara syfte och frĂ„gestĂ€llningar genomfördes granskning av ett redan insamlat material frĂ„n ett forskningsprojekt genomfört pĂ„ Örebro Universitetssjukhus gĂ€llande personer som drabbats av höftfraktur. Denna studie bygger pĂ„ 103 svarande av 137 deltagare.Data hĂ€mtades frĂ„n insamlat material frĂ„n ADL-Taxonomin, EQ-5D-3L samt en VAS-skala gĂ€llande livskvalitet, som samlades in vid flera tidpunkter. Följande delar av instrumenten anvĂ€ndes: ADL-Taxonomin: förflyttning, pĂ„-avklĂ€dning, personlig hygien. AktivitetsförmĂ„ga med ADL-Taxonomin skattades för tre tidpunkter, innan fraktur, 10 dagar postop och 4 mĂ„nader postop.EQ-5D-3L dimensoner: rörlighet, oro/nedstĂ€mdhet, smĂ€rta/besvĂ€r, VAS-skala för hĂ€lsa, samt en VAS-skala för sjĂ€lvskattad livskvalitet utöver EQ-5D-3L. AktivitetsförmĂ„gan utifrĂ„n begreppet kan beskrivs frĂ„n före och efter fraktur.

Syfte: KartlĂ€gga aktivitetsförmĂ„ga, sjĂ€lvskattad hĂ€lsa och livskvalitet hos patienter med höftfraktur.Metod: För att besvara syfte och frĂ„gestĂ€llningar genomfördes granskning av ett redan insamlat material frĂ„n ett forskningsprojekt genomfört pĂ„ Örebro Universitetssjukhus gĂ€llande personer som drabbats av höftfraktur. Denna studie bygger pĂ„ 103 svarande av 137 deltagare.Data hĂ€mtades frĂ„n insamlat material frĂ„n ADL-Taxonomin, EQ-5D-3L samt en VAS-skala gĂ€llande livskvalitet, som samlades in vid flera tidpunkter. Följande delar av instrumenten anvĂ€ndes: ADL-Taxonomin: förflyttning, pĂ„-avklĂ€dning, personlig hygien. AktivitetsförmĂ„ga med ADL-Taxonomin skattades för tre tidpunkter, innan fraktur, 10 dagar postop och 4 mĂ„nader postop.EQ-5D-3L dimensoner: rörlighet, oro/nedstĂ€mdhet, smĂ€rta/besvĂ€r, VAS-skala för hĂ€lsa, samt en VAS-skala för sjĂ€lvskattad livskvalitet utöver EQ-5D-3L. AktivitetsförmĂ„gan utifrĂ„n begreppet kan beskrivs frĂ„n före och efter fraktur.

Det hÀr Àr en studie i syfte att analysera den moçambikiska lÀroplanens vÀrdegrundspolicy utifrÄn dess kapitel ?vision och uppdrag?. Genom denna analys undersöks vilka egenskaper samhÀllet efterstrÀvar hos sina samhÀllsmedborgare och belyser hur eventuella diskurser i lÀroplanen kan ses ge mening till den goda samhÀllsmedborgaren.  LÀroplanen interpreteras Àven ur ett socio-historiskt perspektiv.Genom att göra en diskursanalytisk studie pÄ den moçambikiska lÀroplanstextens kapitel ?vision och uppdrag? utkristalliseras underelement, nodalpunkter och diskurser som bÄde ger svar pÄ vad som efterfrÄgas hos en god samhÀllsmedborgare och beskriver generella regelbundenheter som kÀnnetecknar texten. Avslutningsvis appliceras svensk lÀroplansforskning pÄ lÀroplanstexten för att undersöka om man utifrÄn det kan sÀga nÄgot om det moçambikiska samhÀllet.En god samhÀllsmedborgare i Moçambique kÀnnetecknas till stor del i lÀroplanen som nÄgon som bidrar till att lyfta landet ur fattigdom, bÄde individens och samhÀllets i stort, samt bidrar till att bevara freden i landet.

Bakgrund: Patienter inom intensivvÄrden sviktar oftast i flera organsystem. Miljön inom intensivvÄrden Àr stressfull, högteknologisk och intensivvÄrdssjuksköterskan mÄste alltid finnas tillgÀnglig. Inom intensivvÄrdssjuksköterskans ansvarsomrÄde ligger lÀkemedelshantering. Tidigare forskning har visat att frekvensen av feladministrerade lÀkemedel Àr högre inom intensivvÄrden Àn övrig sjukvÄrd, dock saknas det tidigare forskning om lÀkemedelshantering pÄ vÄrdsal inom intensivvÄrden.Syfte: Syftet med denna studie Àr att belysa intensivvÄrdssjuksköterskors erfarenheter av fördelar och risker med lÀkemedelshantering pÄ vÄrdsal.Metod: En fokusgruppsintervju genomfördes pÄ en intensivvÄrdsavdelning i Mellansverige och en kvalitativ innehÄllsanalys, inspirerad av Graneheim och Lundman, anvÀndes för att analysera materialet.Resultat: Distraktion, trÀngsel, bristande hygien och ett behov av att visa hÀnsyn till patienten gjorde att arbetsmiljön inte var optimal. Trots detta var intensivvÄrdssjuksköterskorna positiva till lÀkemedelshantering pÄ vÄrdsal.

Bakgrund: Ametropi, som Àven kallas refraktionsfel, Àr vanligt förekommande runt om i vÀrlden och mÄnga mÀnniskor Àr i behov av att bli korrigerade med hjÀlp av glasögon. Ametropi delas in i tre kategorier myopi, hyperopi och astigmatism.Syfte: Syftet med den hÀr studien Àr att under en resa med hjÀlporganisationen Vision for All (VFA) till Guatemala undersöka prevalensen av refraktionsfel bland de hjÀlpsökande och jÀmföra resultatet med tidigare prevalensstudier frÄn andra delar av vÀrlden.Material och metod: Studien genomfördes i april 2014 under en resa med Vision for All till Guatemala. Under resan besöktes sju orter, tre orter runt staden Antigua Guatemala och fyra orter i regionen Petén. Befolkningen sökte sjÀlvmant till undersökningsstationerna dÀr synscreening utfördes med hjÀlp av flipprar, provlÄdor, provbÄgar och syntavlor med optotyper och Snellen E-hake. Undersökningarna utfördes av sex optikerstudenter och en legitimerad optiker.

Bakgrund: Patients?kerhet ?r en central del av h?lso- och sjukv?rden och en viktig del av operationssjuksk?terskans yrkesroll. Stress i operationssalen ?r en betydande faktor som kan p?verka b?de individen och v?rdkvaliteten. Den kan fungera som en drivkraft men ?ven leda till utmattning och h?lsoproblem.

Bakgrund: Att f? ett cancerbesked kan v?cka k?nslor s?som oro, ?ngest och r?dsla. M?nga hamnar i en chock. Hj?rntum?r ?r en av de cancertyper som ger h?gst emotionell p?frestning. F?r att utf?ra maximal resektion av tum?ren vid k?nsliga omr?den s?som motorik, kognition och tal, kr?vs vaken kraniotomi, d?r patienten ?r medveten och kan medverka under delar av operationen.