Sökresultat:
912 Uppsatser om Europeiska smćmćlsförordningen - Sida 35 av 61
Penningpolitik med prisstabilitet som primÀrt mÄl : en studie med fokus pÄ Bundesbank och ECB
Av flera anledningar har i mÄnga lÀnder mÄl för prisstabilitet ersatt den aktiva stabiliseringspolitiken dÀr mÄl för nationalprodukt och sysselsÀttning stÄtt i centrum. Centralbanker bedriver och har bedrivit penningpolitik för att uppnÄ prisstabilitet pÄ olika sÀtt och det Àrdenna frÄga som stÄr i fokus i denna uppsats. Detta aktualiseras ytterligare dÄ den europeiska centralbanken (ECB) Àr i ett startskede vad det gÀller att bedriva penningpolitik med prisstabilitet som primÀrt mÄl. I detta perspektiv Àr det av intresse att studera Bundesbank nÀrmare dÄ denna under relativt lÄng tid bedrivit penningpolitik inriktad pÄ prisstabilitet. För att belysa frÄgan om penningpolitik har, efter en teoretisk presentation, en empirisk studie av Bundesbank genomförts.
UpphovsrÀttsintrÄng pÄ Internet : IntrÄng genom tjÀnst som Àr uppkopplad frÄn tredje land
Harmoniseringen av upphovsrÀttsskyddet inom den europeiska unionen har lett till Àndringar i nationell rÀtt av flera medlemsstater. Vissa lÀnder har som effekt av olika direktiv infört bestÀmmelser som gör det möjligt för domstol att ÄlÀgga internetleverantörer att blockera sina kunders tillgÄng till tjÀnster eller webbsidor som anvÀnds för att begÄ upphovsrÀttsintrÄng. I Sverige tar detta sin form genom vitesförbud.HovrÀtten har i mÄl nr à 10146-09 och i mÄl nr à 7131-09 vid vite Älagt internetleverantörer att sluta tillhandahÄlla internetuppkoppling för tjÀnster som anvÀnds för att begÄ upphovsrÀttsintrÄng.Det torde vara lagenligt att genom förelÀggande om vitesförbud Àven ÄlÀgga internetleverantörer att neka sina anvÀndare tilltrÀde till en sÄdan tjÀnst. Detta torde vara fallet Àven om tjÀnsten i frÄga Àr belÀgen i ett tredje land. Ett sÄdant förelÀggande kan inte anses strida mot censurförbudet, Àven om tjÀnsten skulle vara grundlagsskyddad.
EN ANALYS AV HUR VĂLBELYSNINGSSTANDARD SS-EN 12464-1UPPFYLLER ARBETSMILJĂLAGEN
Genom vÄr utbildning till belysningsvetare vid avdelningen för BelysningslÀrapÄ Tekniska Högskolan Jönköping har vi kommit i kontakt med standard SSEN12464-1. En standard som specificerar belysning för offentligainomhusmiljöer. Det vi fÄtt lÀra oss under utbildningen stÀmmer inte överensmed vad standarden sÀger, vi har dÀrför formulerat följande frÄgestÀllningar isyfte att undersöka denna skillnad.· Hur vÀl uppfyller den europeiska belysningsstandarden den svenskaarbetsmiljölagens intentioner vad gÀller belysning?· Kan man uppnÄ arbetsmiljölagen intentioner med en standard?Genom litteraturstudier och intervjuer har vi undersökt omrÄdet kring dessafrÄgestÀllningar. En analys har genomförts dÀr vi genom jÀmförelser av intervjuutlÄtande och litteratur har fÄtt fram ett resultat.Vi har funnit att det finns meningsskiljaktigheter mellan belysningsteknikenoch belysningsvetenskapen om hur belysning skall planeras och hur man skallkontrollera den.
ĂR VĂGEN MĂ LET? : En ekonometrisk studie av transportinfrastrukturinvesteringars pĂ„verkan pĂ„ BNP-tillvĂ€xt i Europa mellan Ă„ren 1987 och 2005
Transportinfrastruktur Àr en grundförutsÀttning för en funktionsduglig ekonomi. FörbÀttringar av transportnÀtet kan resultera i minskade produktions- och transaktionskostnader, förenkla handel samt underlÀtta teknisk utveckling genom kunskapsöverföring företag emellan. Investeringar i transportinfrastruktur beskrivs ofta som en av de viktigaste förklaringsvariablerna till produktivitet och det senaste seklets höga tillvÀxttakt. Ett lands geografiska och demografiska förutsÀttningar kan komma pÄverka storleken pÄ investeringseffekten. I dagens Europa med högt moderna transportnÀt vÀcker detta frÄgan om vilken betydelse dessa nyinvesteringar har för BNP-tillvÀxt och om industrialiserade lÀnders transportinfrastruktur har passerat en optimal nivÄ.Genom att ekonometriskt undersöka ett datamaterial för fjorton europeiska lÀnder under Ären 1987 och 2005 har vi studerat investeringar i vÀg och jÀrnvÀg och dess pÄverkan pÄ BNP-tillvÀxten.
HĂ€gnutnyttjande och aktivitetsbudget hos Pallaskatt (Felis manul)
Flera av jordens kattdjur stÄr just nu inför hot om utrotning, och bevarandeprojekt bedrivs sÄvÀl in situ som ex situ för att förhindra detta. Pallaskatt (Felis manul) Àr för nÀrvarande listad som starkt hotad enligt CITES. Bevarandeprojekt pÄ arten bedrivs bland annat i europeiska djurparker, dÀr man genom forskning hoppas kunna öka katternas möjligheter till överlevnad. Denna studie utfördes pÄ tvÄ pallaskatter pÄ Parken Zoo i Eskilstuna, och fokuserade pÄ hur katterna utnyttjade hÀgnet, samt deras aktivitetsbudget. Studien hade Àven som ursprungligt syfte att undersöka bohÄlepreferens hos katterna, men dÄ de i hÀgnet utplacerade bohÄlorna besöktes vÀldigt sÀllan av katterna, kunde studien inte visa pÄ nÄgot resultat hÀr.
Tillit och förvÀntningar inom bemanningsföretag : En studie om den interna personalens och konsulternas upplevelser
Som följd av revisionsreformen ABL (2010:834) vilken trÀdde i kraft den 1 november 2010 i Sverige upphÀvs kravet pÄ revision för approximativt 230 000 aktiebolag. Denna studies syfte Àr att undersöka attityden gentemot frivillig revision hos företagsledare inom mikroaktiebolag, vilka delvis med kontemporÀr lagstiftning, och givet det stora initiativet att minska administrationskostnaderna för mindre aktiebolag inom Europeiska unionen, sannolikt helt kommer omfattas av revisionslagstiftningsuppluckringar i framtiden. Genom att göra en serie enkla samt multipla regressionsanalyser mellan företagsledares vilja att behÄlla respektive avstÄ frÄn att köpa revisionstjÀnster studerar vi ifall det finns nÄgot samband mellan attityd gentemot revision och ekonomisk storlek, vilken vi mÀter genom företagets nettoomsÀttning, antal anstÀllda och balansomslutning, samt ifall konsumtionen av övriga konsulttjÀnster tenderar att ha nÄgon inverkan pÄ attityden. Resultaten pekar pÄ att det inte finns nÄgot statistiskt urskiljbart samband mellan viljan att fortsÀtta alternativt avstÄ frÄn att köpa revisionstjÀnster i relation till företagets ekonomiska storlek i vÄrt urval; dock finner vi ett svagt statistiskt signifikant samband mellan konsumtion av övriga konsulttjÀnster och viljan att fortsÀtta köpa revisionstjÀnster.  .
ĂvergĂ„ngen till Eurokod 2 : En konsekvensanalys
FrĂ„n och med den 1 januari 2011 kommer Sverige att gĂ„ över frĂ„n Boverkets konstruktionsregler (BKR) till de, för den europeiska gemenskapen, gemensamma berĂ€kningsreglerna Eurokoderna. De kommer att vara obligatoriska för alla bĂ€rande konstruktioner. ĂvergĂ„ngen kommer att innebĂ€ra stora förĂ€ndringar frĂ€mst i konstruktörens vardag men man kommer Ă€ven att se spĂ„r av den inom bland annat prefab-industrin. Rapportens tyngdpunkt ligger i att se pĂ„ de faktorer som direkt berör betongelementindustrin. För att bĂ€ttre förstĂ„ vilka förĂ€ndringar övergĂ„ngen kommer att medföra för dels betongkonstruktören men ocksĂ„ de konkreta förĂ€ndringarna vad gĂ€ller armeringsmĂ€ngd, sprickbreddsberĂ€kningar och förankringslĂ€ngder har dels ett ingĂ„ende studium av de nya normerna samt en berĂ€kningsjĂ€mförelse normerna emellan utförts.Normerna skiljer sig Ă„t, men det Ă€r inte nĂ„gon revolutionerande förĂ€ndring dĂ„ de bĂ„da bygger pĂ„ samma dimensioneringsmetod.
Utmaningen för det svenska lantbruket : en studie om inkomsteffekter vid direktstödets avskaffande
Under 1957 lades grunden för den gemensamma jordbrukspolitik CAP som idag drivs inom EU. Lantbrukssektorn stÄr idag för en betydande del av EU?s totala budget om 133,8 miljarder euro. Lantbruket inom Europa erhÄller Ärligen stora summor i form av direktstöd. LÀnder utanför EU motsÀtter sig dessa stöd och anser att det skadar marknader utanför EU?s grÀnser och dÄ frÀmst i Afrika.
Livskvalitet efter levertransplantation för patienten med alkoholleversjukdom.
SAMMANFATTNING: Bakgrund: Alkoholleversjukdom (ALD) Àr en viktig indikation för levertransplantation. Den första levertransplantationen(LT) gjordes i Sverige 1984. Varje Är opereras ca 130 patienter för LT i Sverige men möjligheten till LT begrÀnsas av bristen pÄ donatorer. De europeiska lÀnderna har den högsta alkoholkonsumtionen i hela vÀrlden. Alkohol Àr en livshotande faktor för folkhÀlsan.
Sveriges bostadsmarknad i kris? : En kvalitativ fallstudie över Sveriges rÄdande situation pÄ bostadsmarknaden och dess pÄverkan pÄ finansiell stabilitet
Syfte: Att skapa förstÄelse för hur situationen pÄ en marknad kan pÄverka den finansiella stabiliteten. Med det som grund göra en samlad bedömning om vilka risker som finns pÄ Sveriges bostadsmarknad för att utvÀrdera hur och om de kan pÄverka finansiell stabilitet idag.Metod: För att ge oss en ökad förstÄelse om hur finansiell instabilitet uppstÄr pÄ en marknad har vi tagit hjÀlp av Hyman P. Minskys teoretiska modell ?The Financial Instability Hypothesis?. Teorin har vi sedan applicerat pÄ utvalda finansiella kriser för att studera vad som karaktÀriserat dem i sin utformning.
Resebarnvagn ett chassikoncept : Â
Syftet har varit att i en förstudie Ät BRIO ta fram ett koncept till en ny barnvagn. Detta konceptska ligga till grund för fortsatt utvecklingsarbete hos företaget. Den nya barnvagnen, sombenÀmns resebarnvagn, ska vara ett komplement till BRIO:s nuvarande sortiment ?To Go?.Vagnen ska vara enAllt i ett-vagn och ska sÄledes vara brukbar i flera skeden av ett barns förstauppvÀxtÄr. Barnvagnen ska vara konkurrenskraftig pÄ en internationell marknad och attraktiv fören mÄlgrupp som kallas "On The Go Parent".MÄlet för konstruktionen var att den skulle uppfylla krav pÄ minimal vikt (hela barnvagnenska vÀga under 8 kg), minimal volym (hopfÀllt lÀge ska vagnen ha dimensionerna 550 x 400 x200 mm) och fÀrre komponenter (fÀrre Àn 100 stycken).
Svenska tjÀnstemÀns uppfattning om organisatoriska stressförebyggande strategier : En kvalitativ studie
Psykosocial ohÀlsa Àr en av de största orsakerna till sjukfrÄnvaro bland tjÀnstemÀn. FÄ studier syftar till att undersöka förebyggande aktiviteter för stress pÄ organisationsnivÄ. Europeiska arbetsmiljöbyrÄn, EU-OSHA, erbjuder rÄd för att pÄ företag förebygga stress. Syftet med detta examensarbete var att beskriva hur tjÀnstemÀn upplevde EU-OSHA:s rÄd för organisatoriska stressförebyggande insatser. Undersökningen sökte svar pÄ om rÄden upplevdes genomförbara, om det fanns hinder som försvÄrade genomförandet och vilka förutsÀttningar som krÀvdes.
ByrÄkratins tidsÄlder: byrÄkratisering och fredsprocesser i den westfaliska vÀrldsordningen
Max Weber talade om byrÄkratiseringen av det vÀsterlÀndska samhÀllet som en process tÀtt sammanknippad med samhÀllsmoderniseringen och industrialiseringen. ByrÄkratiserings-processen inkluderar maximeringen av formell effektivitet, rationaliseringen av statligt styre och en betoning av institutionernas betydelse i historiska sammanhang, framför individuella egenskaper (karisma) hos hÀrskarna. Denna process Äterspeglas mycket tydligt i det normerande fredsskapande som tar vid efter krig. Freden i Nystad 1721 uppvisar hur stor vikt tillmÀts individerna som aktörer och hur den byrÄkratiska processen Ànnu var relativt outvecklad. Internationella maktstrukturer spelade stor roll för utkomsten av freden, som snarare hade karaktÀren av ett tillfÀlligt vapenstillestÄnd Àn ett institutionsbyggande internationellt fredsprojekt.
Urban Sprawl och Dagens Stadsbyggnadstrender - en fallstudie av Kungsbacka
Syftet med arbetet Àr att undersöka fenomenet Urban Sprawl för att se om det
gÄr och fÄ svar pÄ varför Kungsbacka kommun ser ut som den gör idag. Kungsbacka
har ett speciellt utseende med en vÀldigt liten centralort i förhÄllande till
kommunens storlek. De flesta av invÄnarna i kommunen bor i utbredda
villaomrÄden utanför staden. Arbetet inleds med en teoridel som börjar med att
beskriva Urban Sprawl i ett internationellt perspektiv för att till sist gÄ in
pÄ vad det har betytt för Sveriges och enskilda kommuners del. NÀr man talar om
Urban Sprawl förs ofta tankarna till USA med dess breda motorvÀgar, stora
köpcentrum och utbredda stÀder.
IAS 19 - en grund för agerande?
Ett företags Ă„rsredovisning Ă€r oftast intressenternas och framförallt Ă€garnas enda sĂ€tt att fĂ„ en uppfattning om företagets aktuella ekonomiska stĂ€llning och i viss mĂ„n av den framtida. DĂ€rför gĂ€ller det att den ger en sĂ„ rĂ€ttvisande bild som möjligt. Ett sĂ€tt att fĂ„ företagen att tydliggöra denna Ă€r införandet av den Europeiska standarden IFRS. Vi valde att studera hur införandet av IAS 19, kan medföra Ă€ndrat agerande hos företagsledning angĂ„ende redovisningen av ersĂ€ttningar till anstĂ€llda. IAS 19 har införts i Sverige dels genom Ă€ndringar i Ă
rsredovisningslagen, och dels genom RedovisningsrÄdets rekommendation 29.