ÄR VÄGEN MÅLET?
En ekonometrisk studie av transportinfrastrukturinvesteringars påverkan på BNP-tillväxt i Europa mellan åren 1987 och 2005
Transportinfrastruktur är en grundförutsättning för en funktionsduglig ekonomi. Förbättringar av transportnätet kan resultera i minskade produktions- och transaktionskostnader, förenkla handel samt underlätta teknisk utveckling genom kunskapsöverföring företag emellan. Investeringar i transportinfrastruktur beskrivs ofta som en av de viktigaste förklaringsvariablerna till produktivitet och det senaste seklets höga tillväxttakt. Ett lands geografiska och demografiska förutsättningar kan komma påverka storleken på investeringseffekten. I dagens Europa med högt moderna transportnät väcker detta frågan om vilken betydelse dessa nyinvesteringar har för BNP-tillväxt och om industrialiserade länders transportinfrastruktur har passerat en optimal nivå.Genom att ekonometriskt undersöka ett datamaterial för fjorton europeiska länder under åren 1987 och 2005 har vi studerat investeringar i väg och järnväg och dess påverkan på BNP-tillväxten. Utgångspunkten har varit en produktionsfunktion, baserad på Robert Solows tillväxtmodell. Studien fastställer att investeringar i transportinfrastruktur har en positiv påverkan på BNP- tillväxt, med en elasticitet på 0,000019 på kort sikt och 0,000062 på lång sikt. Effekten är avsevärt mycket mindre än i tidigare, jämförbara studier. Vägdensitet och befolkningstäthet är faktorer som inte påverkar effekten av investeringarna. Geografisk yta har däremot betydelse, större länders investeringar tendrar att få mindre genomslag på BNP-tillväxten. Vi kan dra slutsatsen att Europas länder har nått en mättnadsnivå vad gäller transportinfrastruktur och att nyinvesteringar inte längre har stor betydelse för den ekonomiska tillväxten.