Relationen mellan bi och mÀnniska Àr sÄ pass gammal att man inte helt sÀkert kan sÀga nÀr den uppkom, men man vet sÀkert att honungsbin varit tÀmjda av mÀnniskan i minst 4000 Är. Under hösten 2006 och vÄren 2007 skedde dramatiska förluster av honungsbin i USA och Kanada. Colony Collapse Disorder, (CCD) kallades syndromet och snart kom det Àven oroande rapporter frÄn europeiska lÀnder om ovanligt stora vinterförluster. Kontentan Àr att förlusten av biologisk mÄngfald Àr nÄgot som borde oroa hela samhÀllet och nÀr pollinerande insekter försvinner Àr det sÀrskilt orovÀckande, dÄ detta i sin tur kan ha en negativ inverkan pÄ vÀxters reproduktion.Detta projekt utgÄr frÄn frÄgestÀllningen: Hur kan jag som designer inbjuda till en kroppslig upplevelse av problematiken kring bidöden? Projektets ledord Àr skörhet och ?det stora i det lilla? och artefaktens primÀra funktion Àr att synliggöra och undervisa i kÀnslan av vad bidöden kan medföra, snarare Àn att vara kommersiellt gÄngbar eller förhÄlla sig till en tydlig mÄlgrupp.

VÄrt syfte Àr att redogöra för ett antal intressenters uppfattning om slopandet av revisionsplikten för smÄ aktiebolag samt identifiera tÀnkbara konsekvenser av slopad revisionsplikt. VÄrt empiriska underlag bestÄr av svaren frÄn vÄra 18 respondenter. Underlaget analyserar vi med hjÀlp av vÄrt litteraturkapitel. Detta bestÄr av tre teoretiska förklaringsmodeller, fakta om revision samt en beskrivning av utvecklingen efter avskaffandet i tre europeiska lÀnder. Vi har kommit fram till att en övervÀgande del av vÄra respondenter Àr negativa till ett slopande, framförallt gÀller detta banker och finansbolag.

Historiskt sett har miljöfrÄgor inte varit av nÄgon större vikt inom politiken och har dÀrför inte heller varit sÀrskilt aktuella pÄ den politiska agendan. I de fall dÀr miljöfrÄgor har diskuterats och varit en del av den politiska agendan har det frÀmst handlat om hur miljöresuser skulle kunna utnyttjas bÀttre i syfte att maximera den ekonomiska vinningen. Sedan ungefÀr tre Ärtionden tillbaka har detta dock kommit att förÀndras. I takt med globaliseringen och den tekniska utveckligen har insikten om den nÀra kopplingen mellan ekonomiska, sociala och miljöfrÄgor fÄtt större genomslag och blivit allt mer framtrÀdande pÄ den politiska dagordningen. Denna koppling fick sitt stora genombrott med Brundtlandrapporten dÀr uttrycket hÄllbar utveckling myntades.

PÄ grund av dagens hÄrdare företagsklimat Àr det viktigt för företag att styra sina affÀrsprocesser sÄ effektivt som möjligt. För att detta ska vara möjligt krÀvs det att företaget har ett effektivt ekonomiarbete. En viktig del av detta ekonomiarbete Àr hantering av likvida medel, det vill sÀga cash management (CM). I internationella företag Àr det viktigt att styrningen av CM-arbetet sker effektivt mellan företagets enheter för att de ska kunna arbeta med CM pÄ det mest effektiva sÀttet för företaget. Uppsatsens syfte Àr dÀrför att beskriva de skillnader och likheter som kan finnas mellan sÀljenheter i en internationell koncerns sÀtt att styra CM samt att förklara hur dessa skillnader och likheter kan ha uppstÄtt.

Sverige har likt mÄnga andra europeiska nationer brottats med hög ungdomsarbetslöshet under de senaste 20 Ären. I ett försök att underlÀtta ungdomars intrÀde pÄ arbetsmarknaden valde regeringen att i tvÄ steg sÀnka arbetsgivaravgiften för ungdomar. De bÄda sÀnkningarna innebar sedermera en dryg halvering av det samlade uttaget för arbetsgivaravgiften frÄn 31 till 15 procent. Tidigare forskning pÄvisar försumbara sysselsÀttningseffekter. Detta till följd av att skattesÀnkningen pÄ lÀngre sikt övervÀltras till löntagaren i form av högre lön.

Uppsatsen Àr en kvalitativ studie som syftar till att se vilka vÀrden Europeiska Unionen vill bygga pÄ och uppmÀrksamma kvinnors underrepresentation i politiken i EU, och utifrÄn det diskutera betydelsen av social representation för att inkludera kvinnor. Vidare att se till för- och nackdelar med strategier som betonar individen eller gruppen.Uppsatsen utgÄr frÄn kritisk, postmodern och feministisk teori och arbetar med metoden textanalys. Först studerar den EU-konstitutionen och jÀmstÀlldhetsdokument för att ta reda pÄ vÀrdena och hur EU uppfattar kvinnors underrepresentation. Sedan diskuterar den social representation, Anne Phillips teori om nÀrvarons politik och Iris Marion Youngs förslag om grupprepresentation som betonar gruppen och paritet som betonar individen. De tvÄ första riskerar att se kvinnor som ett homogent kollektiv och hamna i essentialism medan den sista riskerar att dölja förtryck, vilket Youngs teori om genus som serialitet hanterar.Sammantaget prioriterar dokumenten demokrati, jÀmlikhet och jÀmstÀlldhet och ser kvinnors underrepresentation som ett stort problem och en frÄga om demokrati, utan att föreslÄ nÄgra aktiva ÄtgÀrder.

Fattigdom, underutvecklat jordbruk, infrastruktur och dÄliga politiska strukturer Àt idag vardag inom vÀrldens fattigaste lÀnder. MÄnga bilder vi ser frÄn vÀrldens fattiga lÀnder idag speglar ofta ett sÄdant samhÀlle. Det finns flera orsaker till detta och de Àr ibland mÄnga och komplicerade, frÀmst beror det pÄ fattigdom, brist pÄ utbildning, hÀlsovÄrd för barn, torka och översvÀmningar löper om vartannat, inhemska politiska konflikter, brist pÄ rent vatten samt sjukdomar som HIV/AIDS. LÀndernas behov av import, export och bistÄnd Àr en viktig faktor som inte fÄr lÀmnas Ät sidan och detta arbete kommer att handla mycket om just det. Ett av de stora problemen som lÀnderna har Àr de exportproblem med sina egna producerade livsmedel som de inte fÄr ut pÄ USA: s och den europeiska marknaden.VÀrlden blir mer globaliserad och lÀnder integreras genom handel med varor och tjÀnster, genom migration, finansiella flöden och genom utbyte av idéer och kunskap.

Som en följd av Sveriges medlemskap i EU ska unionsrÀtten tillÀmpas i Sverige och de svenska konkurrensrÀttsliga reglerna har till stor del influerats av EU:s konkurrensregler. Tanken Àr att den nationella konkurrenslagstiftningen ska ge utrymme för att unionsrÀtten fÄr en viss genomslagskraft. EU:s mÄl om en sund konkurrens nÄs frÀmst genom att de nationella domstolarna begÀr förhandsavgöranden frÄn Europeiska unionens domstol enligt artikel 267 FEUF. De högsta instanserna har en skyldighet att inhÀmta förhandsavgöranden frÄn EU-domstolen medan de lÀgre instanserna har möjligheten att göra detsamma avseende tolkningen och tillÀmpningen av unionsrÀtten.Skyldigheten att begÀra förhandsavgöranden har till syfte att sÀkerstÀlla att unionsrÀtten tillÀmpas korrekt och tolkas enhetligt i alla medlemsstater. Den Àr dessutom en del av samarbetet mellan EU-domstolen och de nationella domstolarna som ska tillÀmpa unionsrÀtten.Bakgrunden till uppsatsens uppslag har varit den kritik som framförts mot domstolarna i Sverige avseende deras obenÀgenhet att inhÀmta förhandsavgöranden frÄn EU-domstolen.

Den hÀr uppsatsen har behandlat religionsfrihet utifrÄn Regeringsformen (1974:152) 2 kap, och den Europeiska konventionen om skydd för de mÀnskliga rÀttigheterna och de grundlÀggande friheterna (EKMR) artikel 9(1-2). Religionsfriheten definieras enligt EKMR artikel 9 som en frihet att fÄ att ?utöva sin religion eller tro genom gudstjÀnst, undervisning, andaktsutövningar och iakttagande av religiösa sedvÀnjor?Religion och religionsutövning Àr mycket mer begrÀnsad Àn vad lagtexterna kan ge uttryck för. Vissa religiösa tecken som kan anses som sjÀlvklara rÀttigheter, som exempelvis slöjan och korset Àr inte alls garanterade skyddet enligt EKMR Artikel 9, tvÀrtom Àr det Àven fritt för staterna att begrÀnsa och förbjuda dessa. Syftet med uppsatsen har varit att klargöra för lagens syn pÄ den muslimska slöjan angÄende religionsfrihet samt att reda ut eventuella missförhÄllanden om den.BÀrandet av slöja Àr en form av religionsutövning.

En stor del av befolkningen har en hörselnedsÀttning men lÄngt ifrÄn alla som skulle kunna dra nytta av hörselhjÀlpmedel söker vÄrd i tid. Det finns ett behov av att kunna göra ett snabbt och enkelt screening-test hemifrÄn och i flera andra europeiska lÀnder har det för det ÀndamÄlet tagits fram telefon- och Internetbaserade hörseltest av tresiffertyp. Dessa tester spelar upp tre inlÀsta siffror samtidigt som ett störande brus-ljud och en adaptiv metod anvÀnds för att automatiskt uppskatta testpersonens genomsnittliga, uppfattbara signal-brus-förhÄllande. Studier har visat att förmÄgan att urskilja tal i brus försÀmras för personer med hörselnedsÀttning och att den absoluta uppspelningsvolymen inte spelar vÀsentlig roll sÄ lÀnge ljudet Àr klart hörbart. Ett svenskt talmaterial för ett sÄdant test har tagits fram inom EU-projektet HearCom. Syftet med examensarbetet var att implementera och validera en funktionell och prisvÀrd lösning i samarbete med en aktör inom telekommunikationsbranschen. Efter en upphandlingsprocess valdes ett Linux-baserat system med den öppna telefonserver-programvaran Asterisk. En normalstudie genomfördes dÀr resultaten pekar pÄ att det utvecklade testet Àr jÀmförbart med liknande test i andra lÀnder.

Uppsatsen heter Förskolebarns lÀrande ? en diskursanalys av förskolans reviderade lÀroplan. Studiens syfte Àr att tolka hur förestÀllningar om barns lÀrande formuleras i den omarbetade lÀroplanen för förskolan genom att göra en diskursanalys av olika policydokument. FrÄgestÀllningarna för studien Àr: Hur formuleras lÀrande i förskolans omarbetade lÀroplan? Hur har synen pÄ lÀrande influerats av svenska dokument som föregÄtt revideringen? Hur har synen pÄ lÀrande influerats av europeiska handlingsprogrammet livslÄngt lÀrande och internationella Konventionen om barnets rÀttigheter? Teoretisk och metodologisk inspiration hÀmtas ifrÄn Foucaults diskursanalys och Faicloughts lingvistiska diskursanalys.

För att minska utslÀppen av koldioxid har lÀnderna inom den europeiska unionen enats om att införa ett system för handel med utslÀppsrÀtter. Handelssystemet infördes 2005 och skall i sin första period pÄgÄ fram till 2007. Genom att systemet Àr marknadsbaserat sÄ bestÀms priset pÄ utslÀppsrÀtter genom utbud och efterfrÄgan pÄ marknaden. Företag som inte innehar tillrÀckligt med utslÀppsrÀtter mÄste sÄledes köpa utslÀppsrÀtter av andra företag som sÀljer utslÀppsrÀtter pÄ marknaden. I en tidigare studie anses miljökrav likt handel med utslÀppsrÀtter vara av strategisk natur för företag.

Problem Etiketterna i dina plagg avslöjar sÀkerligen att de flesta av dina klÀder har producerats i Asien. En region dÀr flertalet företag outsourcar sina mest arbetsintensiva delar för att göra kostnadsbesparingar. Inom en snar framtid kan dock fler europeiska lÀnder komma att synas pÄ etiketterna. Textilföretagens intresse för omlokalisering av produktion ökar och lokaliseringsbeslut har blivit ett alltmer strategiskt val. MÄnga lokaliseringsbeslut börjar dÀremot i fel Ànde med leverantörsutvÀrderingar, vilket leder till att företag förbiser en del problem som kan uppstÄ vid outsourcing av produktion.

Studien fokuserar pÄ elevers val av tyska pÄ gymnasiet, deras tillgÄngar och investeringar samt attityder till Tyskland och det tyska sprÄket. UtgÄngspunkt för studien Àr Bourdieus utbildningssociologi. Som grund till studien ligger en enkÀtundersökning dÀr sammanlagt 132 elever frÄn sex gymnasieskolor i VÀsterÄs deltog. Resultatet visar att det frÀmst handlar om elever, vars förÀldrar har en hög utbildningsnivÄ och social klasstillhörighet. Det finns Àven en myckenhet av Àrvt sprÄkkapital i hemmet, vilket blir tydligt genom att det förutom de stora europeiska sprÄken Àven talas 30 olika sprÄk i denna grupp, antingen av eleverna sjÀlva eller minst en av förÀldrarna.

Sebastian Beverloo: "Damn Pinkerton, and all such as he! ? Om orientalism i Madame Butterfly." Exa- mensarbete pa? kandidatniva? i musikvetenskap, Institutionen för musik- och teatervetenskap, Stockholms universitet, ht 2014.Orientalism Àr teorin att VÀst, genom representation i konsten, har förmedlat en ofördelaktig bild av Ori- entens folk, seder och bruk. Begreppet förklarar de estetiska strömningar som följde med den ostindiska handeln och den europeiska kolonialismen. Problemen som teorin om kulturell orientalism sÀtter fingret pÄ innefattar olika aspekter av representation; hur orientalerna (redan det ett problematiskt begrepp i sig) har gestaltats i konsten. Ett av de centrala problemen Àr att etnicitet lyfts fram före individualitet: en orien- talisk man Àr i första hand orientalisk, och bara i andra hand man.