AsylrÀtten finns till för att hjÀlpa mÀnniskor i nöd som pÄ grund av förföljelse eller fara för sitt liv och hÀlsa tvingas söka uppehÀlle i annat land. TyvÀrr finns det mÀnniskor som utnyttjar denna rÀtt i kriminella syften. För att dessa mÀnniskors möjlighet att begÄ brott under oriktiga identiteter skall minska krÀvs ett nÀra samarbete mellan Migrationsverket, UtlÀnningsnÀmnden, polisen och Äklagarmyndigheterna samt ett grÀnsöverskridande samarbete över nationsgrÀnserna sÄvÀl inom som utom de lÀnder som ingÄr i Europeiska Unionen och Schengensamarbetet. Andelen mÀnniskor som söker asyl i Sverige utan giltiga identitetshandlingar har ökat drastiskt de senaste Ären och ligger idag pÄ över 90%. Avsaknaden av identitetshandlingar försvÄrar Migrationsverkets utredningsarbete och medför Àven svÄrigheter för polisen i lagföringsarbetet.

I framtidsprognoser förutspÄs det behövas vÀsentliga investeringar i ny elkraftsproduktion. Globalt sett behövs investeringar pÄ cirka 10 triljoner dollar fram till Är 2030, stora delar av dessa tros behövas pÄ den europeiska marknaden eftersom mÄnga kraftverk pÄ denna marknad Àr gamla och ineffektiva. Syftet med denna studie har varit att analysera och jÀmföra investeringskostnaderna för biobrÀnsleverk samt land- och havsbaserade vindkraftverk i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Livstidskostnadsmetoden Àr den metod som valts för att uppfylla syftet. Denna metod inkluderar alla kostnader som faller direkt inom företaget, alla externa kostnader som skatter pÄ vinst och miljöpÄverkan exkluderas frÄn modellen.

Fenomenet med nationella riskbedömningar Àr relativt nytt i Europa. Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap överlÀmnade den allra första nationella riskbedömningen till regeringen Är 2013. Syftet i uppsatsen Àr att undersöka om man genom ett policy transfer-perspektiv pÄ nationella riskbedömningar kan se nÄgra indikatorer som hindrar policy transfer inom riskomrÄdet. En första, översiktlig undersökning görs genom att jÀmföra de risker man lyfter fram i sju europeiska nationella riskbedömningar för att se om man kan tyda nÄgot mönster. Uppsatsen tog avstamp ur antagandet att geografisk nÀrhet och liknande interna förutsÀttningar kunde tÀnkas innebÀra att man Àven har en liknande syn pÄ risker som lÀnder i ens nÀromrÄde.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka diskursen om utrikespolitik ur ett svenskt perspektiv. I uppsatsen undersöker vi hur svenska politiker diskuterar dagens och framtidens svenska utrikespolitik. Studien bygger pÄ intervjuer med sju av ledamöterna i riksdagens utrikesutskott. I analysen av dessa ledamöters utsagor utgÄr vi frÄn ett diskursanalytiskt perspektiv och anvÀnder diskursteorin som verktyg. Svensk utrikespolitik har i historien ofta förknippats med neutralitetstÀnkande och frÀmjandet av vÀrderingar sÄsom mÀnskliga rÀttigheter och nedrustning.

Syftet med den undersökning som redovisas i detta examensarbete var att undersöka hur lÀro-böcker för kursen SamhÀllskunskap A i gymnasieskolan uppmuntrar elever till att inta ett kritiskt förhÄllningssÀtt. I syftet ingick ocksÄ att undersöka huruvida nÄgra ideologiska kopplingar kunde finnas i lÀrobokstexterna. Med en kvalitativ textanalys av 10 lÀroböckers texter om EU undersöktes i vilken utstrÀckning texterna hade en problematiserande framstÀllning, för att pÄ sÄ sÀtt uppmuntra eleverna till att reflektera kritiskt och formulera egna stÄndpunkter. I förekommande fall undersöktes framstÀllningens samband med de avgörande frÄgor kring EU-projektet som stÀlls inom ideologierna konservatism, liberalism, demokratisk socialism och ekologism. Resultatet av analysen visade att fyra av lÀroböckerna har en starkt problematiserande framstÀllning medan majoriteten av böckerna har en framstÀllning som Àr obetydligt eller svagt problematiserande.

Syftet med arbetet Àr att undersöka fenomenet Urban Sprawl för att se om det gÄr och fÄ svar pÄ varför Kungsbacka kommun ser ut som den gör idag. Kungsbacka har ett speciellt utseende med en vÀldigt liten centralort i förhÄllande till kommunens storlek. De flesta av invÄnarna i kommunen bor i utbredda villaomrÄden utanför staden. Arbetet inleds med en teoridel som börjar med att beskriva Urban Sprawl i ett internationellt perspektiv för att till sist gÄ in pÄ vad det har betytt för Sveriges och enskilda kommuners del. NÀr man talar om Urban Sprawl förs ofta tankarna till USA med dess breda motorvÀgar, stora köpcentrum och utbredda stÀder.

Michael Moore Àr en av vÀrldens allra mest berömda dokumentÀrfilmare. Med sin personliga stil och sitt tydligt politiska patos har han blivit bÄde hatad och Àlskad i USA. I sin senaste film Sicko, gick han till hÄrd attack mot det amerikanska sjukförsÀkringssystemet, och propagerade för att USA skulle ta efter de europeiska lÀnderna, det vill sÀga skapa ett system dÀr staten Ätminstone i teorin garanterar vÄrd för alla.Den hÀr uppsatsens syfte var att undersöka vad det Àr som gör Michael Moore sÄ kontroversiell. Vi ville se hur filmkritiker bedömde filmen och pÄ vilka grunder. Vi gjorde dÀrför en kvalitativ innehÄllsanalys dÀr vi noggrant lÀste igenom texterna för att se hur tendenserna sÄg ut.

Djurparker Àr idag stora attraktionsmoment samt arbetar ocksÄ med bevarandearbeten. För att lyckas med ett bevarandeprojekt krÀvs det att djuren bibehÄller sitt artspecifika beteende Àven i fÄngeskap vilket krÀver ett bra hÀgn med tydliga mÄl. Det europeiska lodjuret Àr ett relativt populÀrt djur i djurparker i denna del av vÀrlden, och Àr Àn sÄ lÀnge inte hotade. Dock gör minskade habitat, avskjutning samt förÀndringar i bytestillgÄng att lodjurspopulationen minskar. PÄ Skansen hÄlls tvÄ lodjur, en hona och en hane, i treÄrsÄldern tillsammans i ett hÀgn.

The Common Agricultural Policy (CAP) in the European Union (EU) is one of the oldest fields of cooperation within the European Union. During the past decades the different Commissioners have made several proposals about changes in the CAP and many of them have not been passed but renegotiated. The present Commission has however published a report in 2011, which emphasizes that the CAP has three alternative ways to go in the future. This study aims to predict which one of these three alternative ways it is most likely that the CAP will take according to the historical institutionalist theory. When to be able to predict this text analysis is used.

QUASI-projektet Àr ett tvÀrvetenskapligt forskningsprojekt som inkluderar universitet och högskolor i fem europeiska lÀnder. QUASI-samarbetet fokuserar pÄ forskning om jÀstceller. Projektet avslutades i maj 2007 och de vetenskapliga resultaten ska förklaras för allmÀnheten. Syftet med mitt examensarbete har varit att utforma lÀttbegripliga texter om QUASI-projektet för att informera allmÀnheten om projektet och resultaten. Texterna ska publiceras pÄ en webbsida.

BAKGRUND: Dagligen genomgÄr ett stort antal patienter datortomografiundersök-ningar med intravenöst (i.v.) kontrastmedel. Kontrastmedlet kan bidra till en stegring av S-kreatinin vÀrdet och orsaka njurskada = kontrastmedels nefropati (KMN). För att kunna bedöma och följa patientens njurfunktion tas S-kreatinin prov. SYFTE: Att be-lysa riskfaktorer för KMN pÄ polikliniska patienter som ska genomgÄ röntgenundersök-ningar med i.v. kontrastmedel.

Förevarande uppsats har för avsikt att redogöra för den nyligen upphÀvda förordning (EEG) nr 4056/86, vilken sedan 1987 reglerat konkurrensrÀttens tillÀmpning pÄ linjesjöfarten genom beviljandet av ett sÄ kallat gruppundantag för linjekonferenser, samt de förÀndringar pÄ omrÄdet som upphÀvandet inneburit och bakgrunden till dessa. Vidare syftar uppsatsen till att klargöra hur förÀndringarna pÄ omrÄdet kommer att pÄverka linjesjöfarten i framtiden. Sedan förordning (EEG) nr 4056/86 antogs har marknaden för linjesjöfarten förÀndrats avsevÀrt. Detta faktum utgjorde bakgrunden för en översyn av nÀmnda förordning, initierad av kommissionen. Resultatet av översynen renderade i en ny förordning vilken stipulerar att förordning (EEG) nr 4056/86 upphÀvs med verkan tvÄ Är frÄn publiceringsdagen, det vill sÀga i oktober 2008. Linjesjöfarten stÄr sÄledes inför en stor förÀndring pÄ konkurrensrÀttens omrÄde.

Uppsatsen heter Förskolebarns lÀrande ? en diskursanalys av förskolans reviderade lÀroplan. Studiens syfte Àr att tolka hur förestÀllningar om barns lÀrande formuleras i den omarbetade lÀroplanen för förskolan genom att göra en diskursanalys av olika policydokument. FrÄgestÀllningarna för studien Àr: Hur formuleras lÀrande i förskolans omarbetade lÀroplan? Hur har synen pÄ lÀrande influerats av svenska dokument som föregÄtt revideringen? Hur har synen pÄ lÀrande influerats av europeiska handlingsprogrammet livslÄngt lÀrande och internationella Konventionen om barnets rÀttigheter? Teoretisk och metodologisk inspiration hÀmtas ifrÄn Foucaults diskursanalys och Faicloughts lingvistiska diskursanalys.

Kor har hög motivation för att beta och om de gör det sÄ blir de rörligare i kroppen och antalet problemkor och dödsfall sjunker. Dessutom kan bete ge bra ekonomi eftersom foderÄtgÄngen inomhus blir lÀgre och korna hÄller sig friskare. Problemet Àr att mÄnga europeiska mjölkproducenter med mjölkrobot vÀljer att ha korna inne eftersom de inte litar pÄ att alla kor kommer in och mjölkar. Försenade mjölkningar leder till sÀnkt mjölkproduktion och högre celltal. Orsaken till att det blir problem Àr antagligen att motivationen för att mjölka Àr lÄg i jÀmförelse med att beta eller vara tillsammans med de andra korna i hagen.

Kalla krigets slut innebar helt förÀndrade sÀkerhetspolitiska förutsÀttningar för de flesta stater. DÄ var vÀrlden uppdelad i tvÄ tydliga block med tvÄ styrande supermakter i stÀndig dragkamp medan vi idag har en annan verklighet med mÄnga olika allianser och asymmetriska hot av olika slag. Denna sÀkerhetspoltiska omdaning har ocksÄ pÄverkat det vetenskapliga studiet av internationella relationer och framförallt under 90-talet deklarerade flera forskare det liberala perspektivets seger över realismen. Denna uppsats Àr en fallstudie som tittar nÀrmare pÄ Europeiska unionens första marina insats, EUNAVFOR - Operation Atalanta och sÀrskilt pÄ Sveriges deltagande i den samma. Syftet Àr att söka efter de motiv som lÀggs fram för insatsen i sÄvÀl FNs resolutioner som EUs och Sveriges riksdags beslut för att sedan analysera dessa utifrÄn de tvÄ grundlÀggande vetenskapliga perspektiven inom internationella relationer. Studien visar att sanningen ligger nÄgonstans mitt emellan dessa tvÄ motsatta perspektiv. BÄda förhÄllningsÀtten innebÀr ett antal antaganden och förenklingar vilka leder till blinda flÀckar i studien och först nÀr man stÀller dem emot varandra framkommer helheten. Sveriges deltagande i operation Atalanta kan alltsÄ förklaras av bÄde strikt nationella motiv och av ett delat ansvar inom vÀrldssamfundet..