Sök:

Sökresultat:

2415 Uppsatser om Europeiska konventionen angćende skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna - Sida 36 av 161

"Att bli mÀnniska" : en grundad teori om musiklekens legitimitet i fo?rskolans toddlarverksamhet

Uppsatsen behandlar fra?gan om musiklekens betydelse fo?r de yngsta barnen (1-3 a?r) i fo?rskolan. I just denna ma?lgrupp a?r gra?nserna fo?r omsorg, lek och la?rande ta?mligen flytande. Den svenska fo?rskolan har en la?ng tradition av att anva?nda sig av musikaliska aktiviteter i verksamheten vilka kan uppfattas som tagna fo?r givna.

Vampyrer pÄ filmduken : En fallstudie av hur vampyrer skildrars genom tiderna

En c-uppsats dÀr det gjorts en fallstudie med sju filmer som visar upp vampyren med fyra olika analyspunkter;Utseende - Hur de ser ut, beter sig samt rörelsemönsterEgenskaper - vilka egenskaper som visas samt nyttan dessa tillförKonventioner - mÀnniskans skydd mot vampyren, vampyrens reaktion samt dess dödBettet och förvandlingen - förvandlingen frÄn mÀnniska till vampyr .

Dubbelbeskattning av elektroniska förmedlingstjÀnster : Förenligt med den fria rörligheten för tjÀnster?

Inom EU upprÀtthÄlls en inre marknad dÀr fri rörlighet för varor, personer, tjÀnster och kapital sÀkerstÀlls. Friheterna innebÀr att all diskriminering pÄ grund av nationalitet i med-lemsstaternas nationella lagstiftning ska avskaffas, vilket följer av EU-rÀttens företrÀde framför nationell lagstiftning nÀr regelverken kolliderar.Om en lagstiftning verkar begrÀnsande för nÄgon av dessa friheter mÄste reglerna rÀttfÀrdi-gas eller Àndras. RÀttfÀrdigande kan ske genom de fördragsstadgade undantagen eller ge-nom ett undantag som accepterats i EU-domstolens rule of reason-doktrin.De svenska reglerna för uttagsbeskattning har under de senaste Ären utvecklats efter EU-rÀttens praxis. Senast i november i fjol meddelade EU-domstolen ett avgörande som Ànd-rade förutsÀttningarna för rÀttfÀrdigandet av begrÀnsningar av etableringsfriheten. Den 1 januari i Är uppdaterades anstÄndsreglerna för inbetalningen av uttagsskatten.

Tungt reaktivt pansar : Hur ska Strv 122 möta hot dÀr pilprojektil inte fÄr genomslag?

Syftet med undersökningen Àr att genom en jÀmförande modellstudie ta fram ett eller flera sÀtt att nedkÀmpa en motstÄndare utrustad med tungt reaktivt pansar. Reaktivt pansar har tidigare endast anvÀnts för att hindra RSV-strÄlar att penetrera pansar. Men teknikutvecklingen har nu medfört att dagens reaktiva pansar utöver skydd mot RSV-strÄlar ocksÄ klarar av att reducera pilprojektilens förmÄga till penetration. Amerikanarna som tidigt upptÀckte att Ryssland hade tillgÄng till tekniken började direkt utveckla ny ammunition för att möta detta. Men vad har vi gjort i Sverige, sen detta uppdagades? Kan vÄr Stridsvagn 122 fortfarande lösa sin huvuduppgift: att slÄ ut andra stridsvagnar?I studien gör författaren antagandet att spÄrljuspansarprojektil 95 inte fÄr genomslag pÄ en stridsvagn utrustad med tungt reaktivt pansar, typ Kontakt-5.

InformationssÀkerhet i företag med Internetanslutning

I samband med att ett företag skaffar en uppkoppling mot Internet öppnar det samtidigt för risken att bli utsatt för nÄgot av de hot som en Internetuppkoppling medför. Hot som i vÀrsta fall kan medföra att ett företags informationstillgÄngar förstörs. Samtliga undersökta företag har infört ett grundlÀggande skydd i form av antivirusprogram, brandvÀgg och kontinuerlig backup av viktig information. I vissa fall kan dock detta medföra en kÀnsla av falsk sÀkerhet dÄ ÄtgÀrder i form av uppdateringar bitvis var bristfÀlliga..

Motivationsklimatet och hÀlsofaktorer : En studie pÄ innebandyspelare i den svenska Superligan

Det motivationsklimat som omger idrottare kan pa?verka sa?va?l deras prestation som deras va?lbefinnande. Med utga?ngspunkt i sja?lvbesta?mmandeteorin underso?ktes hur motivationsklimatet sa?g ut, vilka styrkor det hade och vilka eventuella ha?lsorisker det kunde skapa i en grupp innebandyspelare i Superligan. Enligt sja?lvbesta?mmandeteorin har ma?nniskor tre grundla?ggande behov (autonomi, kompetens och samho?righet).

SÀkerhetsskyddslagens tillÀmpning i Bodens kommun: en förstudie till sÀkerhetsanalysen.

SÀkerhet Àr nÄgot som involverar alltmer i vÄr vardag eftersom den tekniska utvecklingen gÄr framÄt i rask takt. Portkoder, kameraövervakning och avancerade betalningssystem via internet tillhör vÄr vardag och behovet ökar hela tiden. I landets kommuner har en liknande utveckling skett och det Àr i samband med detta som sÀkerhetsskyddslagen (1996:627) infördes. Lagen reglerar att det ska finnas ett sÀkerhetsskydd i varje kommun och att en sÀkerhetsanalys skall utföras för att lyfta fram de delar som skall bedömas skyddsvÀrda för att pÄ sÄ sÀtt höja sÀkerhetsskyddet i kommunen om det Àr undermÄligt. I Bodens kommun finns ingen sÀkerhetsanalys utförd och dÀrför syftar denna rapport att ta fram en grund till sÀkerhetsanalysen, vilket sker bland annat genom att inventera de skyddsvÀrda resurserna.

Den svenska uttagsbeskattningen : Hur förhÄller den sig till EU-rÀttens etableringsfrihet?

Inom EU upprÀtthÄlls en inre marknad dÀr fri rörlighet för varor, personer, tjÀnster och kapital sÀkerstÀlls. Friheterna innebÀr att all diskriminering pÄ grund av nationalitet i med-lemsstaternas nationella lagstiftning ska avskaffas, vilket följer av EU-rÀttens företrÀde framför nationell lagstiftning nÀr regelverken kolliderar.Om en lagstiftning verkar begrÀnsande för nÄgon av dessa friheter mÄste reglerna rÀttfÀrdi-gas eller Àndras. RÀttfÀrdigande kan ske genom de fördragsstadgade undantagen eller ge-nom ett undantag som accepterats i EU-domstolens rule of reason-doktrin.De svenska reglerna för uttagsbeskattning har under de senaste Ären utvecklats efter EU-rÀttens praxis. Senast i november i fjol meddelade EU-domstolen ett avgörande som Ànd-rade förutsÀttningarna för rÀttfÀrdigandet av begrÀnsningar av etableringsfriheten. Den 1 januari i Är uppdaterades anstÄndsreglerna för inbetalningen av uttagsskatten.

Med fri rörlighet mot europeisk tillvÀxt - Lissabonstrategins inverkan pÄ svenska utlandsskolor i Spanien

Vid EU:s toppmöte i Lissabon i mars Är 2000 enades de aktuella medlemslÀnderna om att unionen Är 2010 ska vara vÀrldens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hÄllbar ekonomisk tillvÀxt med fler och bÀttre arbetstillfÀllen och en högre grad av social sammanhÄllning. Den fria rörligheten framhÄlls av mÄnga ekonomer och samhÀllsdebattörer som en viktig faktor för regionens ökade tillvÀxt och utveckling. I denna studie behandlas Lissabonstrategins inverkan pÄ unga vuxna, i detta fall gymnasiestuderande, pÄ den europeiska utbildnings- och arbetsmarknaden. Studiens empiriska undersökning utreder vilka geografiska horisonter tio gymnasiestuderande pÄ tvÄ svenska utlandsskolor i Spanien har gÀllande sin framtida studie- och yrkessituation. Dessa redan ?internationaliserade? elever kan antas vara idealiska medborgare i en region som uppmuntrar fri rörlighet och ökade gemensamma lösningar över nationsgrÀnserna. Enligt Högskoleverket föreligger ett behov av en ökad internationalisering av sÄvÀl studie- och yrkesvÀgledarutbildningen som dessa yrkesverksamma.

Integration eller ÄtervÀndande? -TillÀmpningen av tidsbegrÀnsade uppehÄllstillstÄnd pÄ bosnienkroatiska asylsökande i Sverige

Uppsatsen behandlar det motsÀgelsefulla flyktingmottagandet den bosnienkroatiska flyktinggruppen fick 1995, vilket resulterade i 5 Ärs vÀntan pÄ permanent uppehÄllstillstÄnd. De omfattades av bÄde integration och ÄtervÀndande samtidigt och fokus har lagts i uppsatsen pÄ resultaten och upplevelse av integration idag. Till grund för uppsatsen ligger dessutom ett antal intervjuer med bosnienkroater och berörda tjÀnstemÀn..

FN-stadgan och EuroparÀtten : En studie av fallet Somaliasvenskarna och de mÀnskliga rÀttigheterna betrÀffande genomförandet i EU av sÀkerhetsrÄdets resolutioner om intelligenta sanktioner

Vilket rÀttssystem har enligt folkrÀtten företrÀde vid konflikt mellan folkrÀtten frÄn FN, Europakonventionen och gemen-skapsrÀtten, betrÀffande giltigheten av sÀkerhetsrÄdets resolutioner för bekÀmpande av den internationella terrorismen, i förhÄllande till mÀnskliga rÀttigheter?SÀkerhetsrÄdets resolutioner har Àndrat karaktÀr nÀr det gÀller att bekÀmpa vÀrldens terrorism. Genom sÄ kallade intelligenta sanktioner Àr sÀkerhetsrÄdets mÄl nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har nÄgon rÀtt till rÀttvis rÀttegÄng, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker pÄ mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrÀttens regler om jus cogens och sÀkerhetsrÄdet har förklarat att i kampen mot terrorismen Àr det nu tillÄtet att med alla medel slÄ tillbaka hot mot fred och sÀkerhet.MÀnskliga rÀttigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företrÀde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillÀmpning av principen lex posterior derogat priori.Dock har det tillskapats ett rÀttssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rÀtten, med ett starkare skydd för mÀnskliga rÀttigheter; i synnerhet egendomsrÀtten och rÀtten till rÀttvis domstolsprövning. Vid tillÀmpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företrÀde framför de generella reglerna frÄn FN.EG-domstolens förstainstansrÀtt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig sjÀlv och unionen som bunden av FN:s stadga och sÀkerhetsrÄdets resolutioner och dÀrmed Äsidosatt egendomsskyddet och rÀtten till rÀttvis rÀttegÄng för unionsmedborgare.I fallet gÄr rÀtten emot tidigare praxis frÄn EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rÄdet en kompetens som inte stÄr att utlÀsa i fördragen.En orovÀckande frÄga Àr vilka rÀttigheter som kommer att inskrÀnkas framledes.

Comeback eller avslut efter l?ngtidsskada

Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka vilka bakomliggande faktorer som p?verkar ?terg?ngen eller avslutet till idrott efter en l?ngtidsskada hos kvinnliga innebandyspelare i ?ldern 16?19 ?r. Metod: Studien ?r baserad p? en kvalitativ metod som grundar sig i sex semistrukturerade intervjuer. Deltagarna har tagits fram genom sn?bollsurval, bekv?mlighetsurval samt avsiktligt urval. Intervjuerna av de sex kvinnliga innebandyspelarna som haft en l?ngtidsskada transkriberades och genomgick b?de en tematisk analys samt en kvalitativ inneh?llsanalys.

Skyddet av arter: en jÀmförelse mellan amerikanska Endangered Species Act och den svenska fridlysningslagstiftningen

I dagens samhÀlle Àr skyddet av hotade och utrotningshotade arter vÀldigt aktuellt och kontroversiellt. Den problematik som uppstÄr nÀr man vill skydda arter Äterfinns i alla lÀnder, dÀrför Àr det intressant att se hur andra lÀnder valt att genomföra sitt skydd. Ett land med en omtalad och lÄngtgÄende lagstiftning i detta fall Àr USA. DÀrför valde jag att genomföra en jÀmförelse mellan USA:s Endagered Species Act (ESA) och den Svenska fridlysningslagstiftningen. Den svenska fridlysningslagstiftningen Àr ingen enhetlig lagstiftning sÄtillvida att den har samlats upp enbart i miljöbalken (MB).

FörĂ€ndrade fruktsamhetsmönster i Europa: Är kohortstorlek en förklaring? : En studie av Easterlinhypotesen, tillĂ€mpad pĂ„ Ă„tta Europeiska lĂ€nder

Tidigare forskning har Àgnat sig Ät att försöka förklara det sjunkande barnafödandet i Europa. En av dessa forskare, Richard Easterlin, har format en hypotes dÀr han menar att förklaringen ligger i ett samband mellan kohortstorlek och fruktsamhet. En annan forskare, Jean-Claude Chesnais, har pÄ senare tid testat denna hypotes pÄ sambandet mellan relativ kohortstorlek och nettoreproduktionstal pÄ 18 lÀnder i vÀrlden under Ären 1930 till 1980 och kommit fram till att detta samband inte existerar under denna tidsperiod i dessa lÀnder. Vi har, i vÄr undersökning, gjort en fortsÀttning pÄ Chesnais studie genom att testa sambandet mellan relativ kohortstorlek och summerad fruktsamhet i Ätta Europeiska lÀnder mellan 1980 och 2005. Resultatet blev det samma som Chesnais, det vill sÀga att det inte finns nÄgot synligt samband mellan dessa tvÄ faktorer.

Tall Tales : examensarbete tillsammans med Oskar Alex

"LÄtskrivande" handlar om mitt arbete som gick ut pÄ att fo?rso?ka hitta mitt egna musikaliska uttryck och att utveckla mitt la?tskrivande samt mig som artist. Detta skulle sedan komma att resultera i konsert besta?ende till allra sto?rsta del av eget material. Genom a?ren har jag breddat mig mycket musikaliskt men inte riktigt fokuserat pa? att helhja?rtat ga? in i vad jag som artist och la?tskrivare vill fo?rmedla och uttrycka.

<- FöregÄende sida 36 NÀsta sida ->