Första gÄngen som EU-domstolen hade att ta stÀllning till franchiseavtal var i mÄl 161/84 Pronuptia de Paris. Kommissionen har dÀrefter i nÄgra beslut faststÀllt riktlinjerna för hur franchiseavtal ska betraktas utifrÄn EU:s konkurrensrÀttsliga perspektiv. FrÄgestÀllningarna i uppsatsen behandlar franchisegivarens möjligheter att utveckla och skydda sitt affÀrskoncept; en enskild företagare och presumtiv franchisetagares risker och möjligheter med att ingÄ ett franchiseavtal samt pÄ vilket sÀtt konsumenten gynnas av distributionssÀttet franchising..

År 2005 inleddes förhandlingar med Turkiet gĂ€llande medlemskap i Europeiska Unionen, detta efter en synnerligen lĂ„ng process av anpassningar frĂ„n den turkiska sidan. I den svenska riksdagen jublades det frĂ„n höger till vĂ€nster dĂ„ man enligt egen utsago lĂ€nge varit en förkĂ€mpe för Turkiets inkorporering i den europeiska gemenskapen. Slutligen skulle Turkiet, detta stora muslimska land i öst en gĂ„ng ansett som ett av de största hoten mot VĂ€sterlandet bli en del av detsamma; men kan man i realiteten bli det? Ser VĂ€sterlandet i allmĂ€nhet och Sverige i synnerhet verkligen pĂ„ Turkiet som pĂ„ vilket annat land som helst, eller bĂ€r orden inom diskursen pĂ„ djupt rotade förestĂ€llningar om landet? Det Ă€r detta som studien utifrĂ„n ett teoretiskt ramverk bestĂ„ende av Edward Saids Orientalism och den postkoloniala teoribildningen Ă€mnar behandla; kan man i den svenska politiska diskursen kring Turkiet finna spĂ„r av förestĂ€llningar hemmahörande i kolonialismen och orientalismen?Turkiet har inte ett lika tydligt kolonialt förflutet som mĂ„nga andra lĂ€nder; inte heller har Sverige nĂ„gon djupt gĂ„ende historia av kolonialism pĂ„ det direkta viset. Att dĂ„ applicera teorier tydligt förknippade med och sprungna ur kolonialismen som maktfenomen pĂ„ dessa lĂ€nder kan te sig nĂ„got avigt; denna uppsats menar motsatsen.

Afrikansk svinpestvirus orsakar sjukdomen afrikansk svinpest hos domesticerade svin. Morbiditeten och mortaliteten vid utbrott Ă€r ofta hög, bĂ„de behandling och vaccin saknas. Afrikansk svinpest Ă€r vanligt i Afrika dĂ€r viruset cirkulerar mellan vilda svindjur och olika arter av mjuka fĂ€stingar. Via framförallt kontaminerat kött har sjukdomen spridits till andra vĂ€rldsdelar och viruset finns idag i Europa. Arbetet med att bli av med viruset efter ett utbrott Ă€r intensivt och involverar slakt av infekterade djur, noggrann sanering samt restriktioner avseende handel med köttprodukter.Även djur i europeiska faunan kan infekteras av afrikansk svinpestvirus och sprida det till domesticerade svin.

Rapportens mÄl Àr att undersöka i vilken utstrÀckning de ÄtgÀrder som verksamhetsutövare planerar efter en allvarlig olycka eller tillbud vid Sevesoverksamheter faktiskt genomförs. 1999 infördes EU:s direktiv 96/82/EG om ÄtgÀrder för att förebygga och begrÀnsa följderna av allvarliga olyckshÀndelser med farliga Àmnen. Detta direktiv benÀmns Sevesodirektivet och Àr implementerat i svensk lagstiftning. Verksamheter som innehar en viss mÀngd farliga Àmnen klassas som Sevesoverksamheter vilket innebÀr sÀrkskilda regler för verksamheterna. Om en verksamhet Àr klassad som Sevesoverksamhet ska den beslutas vara farlig verksamhet enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO).

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka med vilka grunder det direkta flygunderstödetunder ?Operation OVERLORD? genomfördes. Min undersökning studerar USAAF (UnitedStates Army Air Force) och dess flygunderstöd i den europeiska delen av andra vÀrldskriget.Detta innebÀr att uppsatsen avgrÀnsas till det direkta amerikanska flygunderstödet pÄ deneuropeiska arenan.Mitt intresse för Àmnet vÀcktes i somras nÀr det var exakt sextio Är sedan landstigningen vidNormandie genomfördes. Detta uppmÀrksammades stort med olika evenemang. Som flygareÀr det av naturliga skÀl sÀrskilt intressant vilken roll flygstridskrafterna spelat i olika insatser.NÀr landstigningen genomfördes under sommaren 1944 var andra vÀrldskriget inne pÄ sittfemte Är.

Den nationalstatliga ordningen har idag under ungefÀr 350 Är fungerat som en norm för hur stater skall organisera sig internt och externt. Idag hÄller dock denna norm pÄ att luckras upp pÄ grund av globaliseringen. Nationalstaterna möter de nya utmaningarna genom att offra en del av suverÀniteten till överstatliga organ som pÄ bÀttre sÀtt kan möta globaliseringens problem. Den Europeiska unionen Àr en av dessa överstatliga sammanslutningar. Uppsatsen syftar till att klarlÀgga hur nationalismen har utvecklats i tre nationalistiska partier.

Den nationalstatliga ordningen har idag under ungefÀr 350 Är fungerat som en norm för hur stater skall organisera sig internt och externt. Idag hÄller dock denna norm pÄ att luckras upp pÄ grund av globaliseringen. Nationalstaterna möter de nya utmaningarna genom att offra en del av suverÀniteten till överstatliga organ som pÄ bÀttre sÀtt kan möta globaliseringens problem. Den Europeiska unionen Àr en av dessa överstatliga sammanslutningar. Uppsatsen syftar till att klarlÀgga hur nationalismen har utvecklats i tre nationalistiska partier. Genom att analysera hur olika former av nationalism tar sig uttryck i traditionellt nationalistiska partier sÄ kan slutsatser dras om hur riktningen pÄ det europeiska samarbetet kommer att bli.

Teknik och data a?r nyckeln till att Bonnier Business Media (BBM) ska kunna na? sina ma?l och leverera ytterligare tillva?xt. Da?rfo?r vill man ligga i framkant na?r det ga?ller att underso?ka nya tekniker som kan fo?rba?ttra plattformarna och go?ra dem mer tidsenliga. BBM har bland annat velat ta fram ett rekommendationssystem som ska anva?ndas till att go?ra inneha?llet individanpassat pa? webbplatserna och pa? ett effektivt sa?tt presentera detta sa? att de olika ma?lgrupperna fa?r den information de fo?rva?ntar sig.

De svenska storbankernas vinster Àr höga, till och med provocerande höga enligt finansminister Anders Borg. I Sverige domineras marknaden av de fyra sÄ kallade storbankerna; Handelsbanken, Nordea, Skandinaviska Enskilda Banken och Swedbank. Storbankerna visar hög lönsamhet och i samband med offentliggörandet av 2011 Ärs bokslut har en debatt tagit fart i media om huruvida denna höga lönsamhet Àr legitim eller ej. Syftet med utredningen Àr att, genom att undersöka den svenska bankstrukturen, förklara hur graden av koncentration pÄ den svenska bankmarknaden pÄverkar konkurrensen och hur dessa faktorer i sin tur pÄverkar de svenska bankernas prissÀttning och höga lönsamhet. För att se om den ovan nÀmnda situationen pÄ den svenska bankmarknaden Àr avvikande kommer jÀmförelser med andra europeiska lÀnder att genomföras och eventuella likheter och skillnader dem emellan att diskuteras.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur företag i logistikkedjan, rederi ? hamn ? Äkeri, förberett sig inför de nya lÀnderna, Lettland, Litauen och Polens intrÀde i den Europeiska Unionen den 1 maj 2004. Vi har Àven valt att undersöka vilka omvÀrldsanalysmetoder företagen anvÀnder sig utav, hur de i sÄ fall tillÀmpar dessa och ge eventuella förslag pÄ omvÀrldsanalysmetoder..

Uppsatsen syftar till att öka förstÄelsen för nÀringsidkare att vÄrda, vÀrna och skydda sina varumÀrken mot degeneration i Sverige och inom EG-samarbetet genom att presentera, analysera och diskutera varumÀrkesrÀttens uppbyggnad, degenerationsfenomenet och olika skyddsmöjligheter mot detsamma. I svensk nationell lagstiftning och pÄ EG-rÀttslig nivÄ Àr kravet pÄ sÀrskiljningsförmÄga juridiskt grundlÀggande för varumÀrkesrÀttens uppbyggnad. Det finns skyddsmöjligheter antingen genom inarbetning eller registrering av varumÀrken bÄde i Sverige och inom EG-samarbetet. Namnvalets prÀgel pÄ sÀrskiljningsförmÄgan varierar beroende pÄ vilken kategori dÄ det kan finnas deskriptiva, suggestiva, slumpmÀssiga och fantasinamn som kategorier pÄ varumÀrkesnamn. VarumÀrkesdegeneration innebÀr att varumÀrkets sÀrkskiljningsförmÄga gÄr förlorad, vilket gör varumÀrket till en allmÀn generisk beteckning.

Den svenska Försvarsmakten (FM) har förÀndrats och gÄtt ifrÄn invasionsförsvar till insatsförsvar, detta har lett till att FM fokuserar pÄ insatser utomlands och hotet skiljer sig insatser emellan. De konflikter som Àr aktuella idag och dÀr de svenska styrkorna bidrar med resurser utspelar sig i lÀnder dÀr urban miljö med lÄgteknologisk motstÄndare förekommer. MotstÄndaren har med tiden lÀrt sig att hantera strider i urban miljö och upptrÀder i alla dimensioner. Man anser att strid i denna typ av miljö kommer att öka i framtiden. Stora nationer har stridit i urban miljö med framgÄng.

Den 1 januari 2004 trĂ€dde Lagen om skydd mot olyckor i kraft och ersatte dĂ€rmed den tidigare RĂ€ddningstjĂ€nstlagen. ÖvergĂ„ngen medförde Ă€ndringar pĂ„ ett flertal omrĂ„den som berör kommunernas arbete mot olyckor. Kravet pĂ„ en rĂ€ddningstjĂ€nstplan utgick och det bestĂ€mdes att varje kommun ska upprĂ€tta ett handlingsprogram för den olycksförebyggande verksamheten samt ett handlingsprogram för den kommunala rĂ€ddningstjĂ€nsten. Handlingsprogrammen som arbetssĂ€tt innebĂ€r en övergĂ„ng frĂ„n detaljstyrning till mĂ„lstyrning. De kommunala handlingsprogrammen revideras och antas av kommunfullmĂ€ktige varje mandatperiod.

VÀrldens mest utrotningshotade kattdjur just nu (2011) Àr det Spanska lodjuret. Arten har visats ha dÄlig spermiekvalitet och en liten genetisk pool vilket försvÄrar rÀddningsarbetet. Det enda vilda svenska kattdjuret, det europeiska lodjuret, Àr i nulÀget ingen utrotningshotad kattart, men kunskap om artens reproduktion Àr viktigt vid beslut om förvaltning av populationen. Det Europeiska lodjuret har dessutom anvÀnts som modelldjur för det hotade Spanska lodjuret. Vid basala studier av till exempel undersökningsmetoder kan det vara lÀmpligt att anvÀnda ett tamdjur som modelldjur för vilda djur varför tamkatten ofta anvÀnds som modelldjur för vilda kattdjur. Vid fertilitetsundersökningar hos olika djurslag undersöker man rutinmÀssigt spermiernas koncentration, morfologi och motilitet.

Syftet med denna uppsats Àr att studera vilka högtider som uppmÀrksammas i förskolemiljöer, varför just dessa lyfts fram samt att diskutera detta i förhÄllande till förskolans lÀroplan och Konventionen om barnets rÀttigheter. Uppsatsens empiri bestÄr av tjugo intervjuer med pedagoger verksamma i Stockholm med omnejd, vilka förmedlar att det Àr de sÄ kallade ?svenska högtiderna? som uppmÀrksammas och Àven firas. Andra religioners och kulturers högtider kommuniceras mest enskilt, med de barn som tillhör dessa. Den lÀroplan som förskolan sedan 1998 lyder under, talar om att överföra ett kulturarv till barnen.