Med en mer globaliserad va?rld och mer homogena marknader har betydelsen fo?r marknadsanpassning pa? utla?ndsk marknad blivit alltmer ifra?gasatt. Vissa svenska modefo?retag har olika uppfattningar anga?ende detta da?r vissa anser att anpassning inte alls beho?vs da? modet a?r globalt medan andra anser att anpassning a?r ett ma?ste fo?r att na? framga?ng pa? den utla?ndska marknaden.Studien syftar till att studera i vilken ma?n anpassningens betydelse har i svenska modefo?retags marknadsstrategi da? va?rlden blivit mer globaliserad och marknader mer homogena. Fo?r att genomfo?ra studien har en kvalitativ studie genomga?tt i from av en flerfallsstudie med de svenska modefo?retagen; Odd Molly, Bjo?rn Borg och Hunky Dory.

PÄ sistone har debatten om högskoleutbildningars koppling till nÀringslivet - i samband med frÀmst Bolognaprocessen och Lissabonstrategin - intensifierats i europeiska lÀnder. Medan arbetslösheten bland nyutexaminerade akademiker tilltar uttrycker exempelvis företagare behovet av mer nÀringslivsrelevanta utbildningar dÀr studenterna ges bÀttre förutsÀttningar att komma ut pÄ arbetsmarknaden.Föreliggande uppsats behandlar dÀrför universitet / högskolors samverkan med nÀringslivet utifrÄn Bolognaprocessen och Lissabonstrategins mÄl om att skapa ett europeiskt, konkurrenskraftigt kunskapsomrÄde. Hur anpassas högre utbildningar till arbetsmarknaden i lÀnder som Sverige, Frankrike och Tyskland? Syftet bestÄr av tre dimensioner: att undersöka arbetsgivarorganisationers krav och förvÀntningar gÀllande upplÀgg och genomförande av utbildningar, jÀmföra utbildningars struktur dÀr samverkan mellan nÀringsliv och akademi fokuseras samt analysera om och i sÄ fall varför det brister i kopplingen mellan nÀringsliv och akademi i Sverige, Frankrike och Tyskland.Data i uppsatsen baseras pÄ sekundÀra kÀllor, enkÀtsvar frÄn och i viss mÄn telefonintervjuer med respektive lands centrala nÀringslivsorganisationer och sammanlagt nio lÀrosÀten (tre universitet / högskolor i Sverige, Frankrike och Tyskland). Ingenjörsutbildningen ?bioteknik? valdes för djupare analys och undersöks utifrÄn bland annat upplÀgg och syfte samt nÀringslivsanknytning.

Bakgrund: Delaktighet i samhÀllet Àr avgörande för den psykiska hÀlsan och Àr viktigt utifrÄn sÄvÀl ett individuellt som ett samhÀlleligt perspektiv. Tidigare studier har undersökt delaktighet i relation till funktionsnedsatta personer, och denna studie fördjupar och utreder frÄgan vidare. MÄlet med undersökningen, utförd i Göteborg, Àr att studera frÄgor som rör delaktighet i samhÀllet enligt de funktionsnedsattas egna upplevelser och erfarenheter.Metod: Kvalitativ metod har anvÀnts för att undersöka hur tjugo funktionsnedsatta personer tÀnker och resonerar kring sin egen delaktighet i samhÀllet. Detta gjordes genom semistrukturerade personliga intervjuer. Resultat: UtifrÄn ett socialkonstruktivistiskt perspektiv ses funktionshindret som en orsak av de hindrande faktorer som den funktionsnedsatta möter ute i samhÀllet.

Fokusera pÄ det du Àr bra pÄ och ordna med hjÀlp med det du Àr mindre bra pÄ. Det Àr ett genom-gÄende tema i de svar jag fÄtt pÄ frÄgan om hur man som individ kan lyckas i karriÀren nÀr man har koncentrationssvÄrigheter.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur man med koncentrationssvÄrigheter kan komma in pÄ arbetsmarknaden, stanna kvar dÀr och ha en framgÄngsrik karriÀr enligt sin egen vÀrdering. FrÄgestÀllningarna vad kan individen göra sjÀlv och vad kan omgivningen göra har varit uppsatsens fokus som har ett tolkande synsÀtt och narrativ metod. BerÀttelserna frÄn mÀnniskor som antingen sjÀlva har koncentrationssvÄrigheter eller arbetar med mÀnniskor som det har analyserats med hjÀlp av teorier om motivation, stÀmpling och normalisering.En slutsats frÄn berÀttelserna Àr att positiva stimuli Àr viktiga för mÀnniskor med koncentrationssvÄrigheter sÄ att de jobbar med sÄdant som de tycker Àr stimulerande plus att man anpassar miljön och omgivningen efter deras individuella behov. En annan slutsats Àr att normen i samhÀllet behöver Àndras sÄ att mÀnniskor med koncentrationssvÄrigheter accepteras som de Àr istÀllet för att stÀmplas.

Steget frÄn Universitet ut pÄ arbetsmarknaden som nyexaminerad kvinnlig socialarbetare Àr stort. Hur Àr det egentligen som kvinnlig socionom att komma ut pÄ arbetsmarknaden och Àr personen i frÄga medveten om och förberedd pÄ det som krÀvs av henne? Syftet med denna studie var att undersöka hur nyutexaminerade kvinnliga socialsekreterare anser sig ha blivit förberedda pÄ och erhÄllit kunskap om hur de ska kunna hantera stress och upptÀcka symptom av utbrÀnning i sin kommande yrkesroll. Studien utgÄr frÄn fyra stycken intervjuer. Sammanfattningsvis visar resultatet att samtliga intervjupersoner anser att de inte har fÄtt verktyg eller kunskap under utbildningen i hur de ska hantera och bemöta stress i sin yrkesroll.

Syftet med vÄr uppsats Àr att genom en kvalitativ studie undersöka och analysera hur fallföretaget anvÀnder sin efterföljarstrategi och hur den pÄverkas av marknadskunskap. FrÄgestÀllningen som vi vill besvara Àr "Hur pÄverkas företaget Teleoptis anvÀndning av efterföljarstrategi av marknadskunskap vid etablering i Dubai?". Undersökningen bygger pÄ intervjuer med personer frÄn företaget. Teorin sammanfattas i en konkluderande modell.

Syftet med uppsatsen Àr att identifiera aspekter som kan vÀgleda gestaltare i valet av vÀxter sÄ dessa anpassas till rÄdande skötselförutsÀttningar. Arbetet har sin grund i en litteraturstudie dÀr forskning och rön kring vÀxter och deras etablering och utveckling undersöks och presenteras. Resultatet av detta Àr en checklista med aspekter att ta hÀnsyn till vid gestaltning för att gynna vÀxters etablering och tillvÀxt. Enligt checklistan ska gestaltaren förhÄlla sig till följande aspekter: befintligt vÀxtmaterial och indikatorvÀxter, markförutsÀttningar pÄ platsen, vÀxtzon, klimat, vÀderstreck i anlÀggningen, skötselutförare och sociala aspekter, skötselkontinuitet, inhemskt vÀxtmaterial samt estetiska kvaliteter. I uppsatsen appliceras checklistan i ett bostadsomrÄde i Knivsta.

Den svenska arbetsmarknaden Àr under förÀndring och blir mer individualiserad och flexibel. Lagen om anstÀllningsskydd blir mer ifrÄgasatt och det finns diskussioner om att förÀndra denna lag. Uppsatsen behandlar vilka strategier HandelsanstÀlldas förbund Avd 3 har för att möta individualisering och flexibilitet.Syftet med föreliggande uppsats Àr att med utgÄngspunkt i aktuella teorier om individualisering och flexibilitet, det vill sÀga förÀndringsprocesser, i arbetslivet undersöka dels hur en fackförening (Handels) upplever nÀmnda förÀndringsprocesser samt dels om och hur fackföreningens agerande pÄverkas av förÀndringsprocesserna.De teorier som ligger till grund för denna uppsats behandlar individualisering, flexibilitet samt arbetsrÀtt.Vi har gjort 4 stycken semistrukturerade intervjuer med fackligt aktiva medlemmar inom HandelsanstÀlldas förbund Avd 3 i Halmstad.Resultatet Àr uppdelat i fyra olika teman: Facklig verksamhet, individualisering, flexibilitet samt arbetsrÀtt. Strategier som Handels anvÀnder sig av för att möta individualisering, gÄr ut pÄ att trÀffa ungdomar tidigt.Om ungdomar Àr mer individualiserade i dagens samhÀlle Àn gÄrdagens samhÀlle innebÀr det att Handels pÄ sikt kan fÄ problem. Med problemet menas att de ungdomar som vÀljer bort ett medlemskap utifrÄn ett individuellt val, kan leda till att Handels förlorar medlemsantal och dÀrmed deras förhandlingsstyrka pÄ arbetsmarknaden..

Det hÀnder mycket inom modebranschen just nu. Konkurrensen Àr hÄrd och för att överleva Àr det viktigt som modeföretag att nischa sig pÄ marknaden.Det Àr viktigt att företagen lyssnar pÄ sina kunder sÄ att de förstÄr vilka behov konsumenten har och vad de egentligen efterfrÄgar. Handeln har blivit mer koncentrerad till de befolkningstÀta regionerna. De stora kedjorna Äterfinns mÄnga gÄnger pÄ samma platser vilket gör att det ur ett konsumentperspektiv kan bli vÀldigt enformigt att handla dÄ kedjebutikernas utbud mÄnga gÄnger pÄminner mycket om varandra. Syftet med uppsatsen har varit att ur ett företagsperspektiv undersöka och jÀmföra hur kedjeföretagens strategiska arbete ser ut gÀllande etablering och positionering.

Min uppsats intresserar sig för svenska företag i Argentina. Möjligheten till god vinst gör det attraktivt för företag att operera pÄ den latinamerikanska marknaden varför Argentina blir intressant. Svenska företag har sedan sekelskiftet haft stora affÀrer i Argentina - ett land som relativt nyligen lidit en svÄr ekonomisk och politisk kris. Fördjupad kunskap om regionen har blivit allt viktigare. Idag ser den ekonomiska situationen bÀttre ut för Argentina, situationen Àr positivare Àn vad prognoserna förutspÄtt och Äterigen lockas företag att etablera sig i landet.Uppsatsen problematiserar över hur svenska företag resonerar vid etableringsbeslutet, hur de etablerar sig och hur det sedermera har gÄtt för dem i Argentina.

  SammanfattningArbetsmarknaden förÀndras hela tiden, vilket innebÀr en omstÀllning för alla som har ett arbete och en sysselsÀttning. Det stÀlls högre krav pÄ arbetstagarna vilket, medför Ànnu svÄrare förutsÀttningar för de som redan nu stÄr utanför arbetsmarknaden.Vi har i denna studie valt att se pÄ hur sociala arbetskooperativ kan fungera som alternativ sysselsÀttning. Vi har valt att titta pÄ detta, tÀnkt för mÀnniskor som har nÄgon typ av psykisk nedsÀttning och utifrÄn deras behov.Vi har genom att titta pÄ denna specifika grupps behov i arbetslivet, undersökt om dessa behov kan tillgodoses genom ett socialt brukarkooperativ.Detta för att fÄ ökade kunskaper om sociala arbetskooperativs plats som en alternativ sysselsÀttning/arbete för mÀnniskor med sÀrskilda behov.Vi genomförde studien med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med ovan nÀmnd mÄlgrupp samt personal som arbetat med kooperativa verksamheter. VÄrt resultat baseras dels pÄ dessa intervjuer dels, pÄ jÀmförelser med relevant insamlad data i form av tidigare studier och litteratur.Resultatet visar att respondenternas behov mycket vÀl kan tillgodoses i ett socialt brukarkooperativ. Vidare framgÄr av resultatet att det i stor utstrÀckning finns bÄde ekonomiska och sociala vinster att utvinna genom dessa..

Denna uppsats handlar om hur organisationen/systemet och samarbetet mellan gymnasiesĂ€rskolan, arbetsförmedlingen och kommunen ser ut nĂ€r det gĂ€ller att förbereda eleverna inför arbetslivet. Jag har valt att jĂ€mföra Stockholm, som arbetar traditionellt gentemot arbetsförmedlingen i Göteborg som arbetar via ett EU-projekt och Östersunds arbetsmodell som arbetar via en kommunal daglig verksamhet. Syftet med studien Ă€r att finna nĂ„gra möjliga orsaker till varför 50% av gymnasiesĂ€rskoleeleverna gĂ„r direkt över till daglig verksamhet och pension inom sin hemkommun och inte till den öppna arbetsmarknaden med lönebidrag enligt Föreningen Utvecklingsstörda Barn och ungdomar (FUB) undersökning 1998. Studien Ă€r gjord i form av en explorativ undersökning i ett försök att generera frĂ„gestĂ€llningar och formuleringar av hypoteser för att dessa sedan skall kunna ligga till grund för senare mer ingĂ„ende undersökningar. Uppsatsen bygger pĂ„ litteratur, undersökningar, tidigare forskning och olika utredningar och betĂ€nkanden som omfattar Ă€mnet arbete för personer med utvecklingsstörning samt en egen undersökning.

Syftet med denna uppsats Àr dels att studera hur man personer med funktionsnedsÀttningar konstrueras och framstÀlls i Regeringens strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken 2011-2016 med fokus pÄ arbetsmarknadspolitiken, dels att studera hur representanter pÄ ett antal berörda myndigheter tolkar och uppfattar strategin. En diskussion kommer ocksÄ att föras om vilka konsekvenser dessa diskurser kan fÄ i förlÀngningen. Detta kommer att göras frÄn ett perspektiv som Àr grundat i Michael Foucaults diskursteori. Min utgÄngspunkt har varit att allt vi tar för givet att vara sanning, bygger pÄ socialt skapade antaganden. Dessa antaganden, som kallas för diskurser, speglar vÄra ideologier, vÀrderingar och vÀrden.I studien framtrÀder de förestÀllningar regeringen har om mÄlgruppens identiteter och egenskaper samt om vilka brister eller hinder som prÀglar deras tillvaro pÄ arbetsmarknaden.

I jakten pÄ nya affÀrsmöjligheter ser allt fler svenska företag Kina som en potentiell marknad. Flera faktorer gör det svÄrt för utlÀndska företag att etablera sig pÄ den kinesiska marknaden, det tar tid, krÀver hÄrt arbete och ett vÀl utvecklat kontaktnÀt. Guanxi Àr ett begrepp som beskriver hur kineser skapar och underhÄller sociala relationer, bÄde privat och i affÀrslivet. Det Àr nödvÀndigt för utlÀndska företag att anskaffa kunskap om hur de utvecklar guanxi med lokala kinesiska aktörer för att framgÄngsrikt etablera sig i Kina.För att exemplifiera problematiken har vi genomfört en kvalitativ undersökning pÄ Alfa Laval och ExportrÄdet Kina. Syftet med denna uppsats Àr att med utgÄngspunkt i Blankenburgs nÀtverksmodell för utlandsetableringar undersöka hur Alfa Lavals etableringsprocess pÄ den kinesiska marknaden och utvecklandet av lokala nÀtverk genomförts med hÀnsyn till guanxi.

I Sverige Àr jÀmstÀlldhet ett ?hurraord? och visst, Àr vi jÀmstÀllda i lagar och förordningar, regler och allt somkan fÀstas pÄ papper. Sverige har i teorin kommit lÀngst i vÀrlden i frÄga om jÀmstÀlldhet och den officiellaideologi nÀr det gÀller relation mellan könen prÀglas av jÀmstÀlldhet, men i praktiken ser det annorlunda ut,under ytan döljer sig en betydligt mindre jÀmstÀlld bild av Sverige. Den svenska arbetsmarknaden Àr segregeradbÄde horisontellt och vertikalt, och kvinnor och mÀn har inte samma möjligheter att etablera sig pÄ denarbetsmarknaden. Kvinnor har det svÄrare att etablera sig pÄ arbetsmarknaden eftersom deras kompetensnedvÀrderas, förminskas och nonchaleras och dÀrför befinner sig de flesta kvinnor pÄ lÀgre befattningar Àn mÀn.MÀns kompetens betraktas som mer lÀmpade för högre poster, deras framgÄngar och bidrag förstÀrks medanderas begrÀnsningar och misslyckanden förminskas.Men trots detta, ser vi gÀrna den rÄdande könsordningen pÄ arbetsmarknaden som det rÀtta, det naturliga, ochofta som det bÀsta.