Daglig verksamhet eller lönebidrag
övergången skola arbetsliv
Denna uppsats handlar om hur organisationen/systemet och samarbetet mellan gymnasiesärskolan, arbetsförmedlingen och kommunen ser ut när det gäller att förbereda eleverna inför arbetslivet. Jag har valt att jämföra Stockholm, som arbetar traditionellt gentemot arbetsförmedlingen i Göteborg som arbetar via ett EU-projekt och Östersunds arbetsmodell som arbetar via en kommunal daglig verksamhet. Syftet med studien är att finna några möjliga orsaker till varför 50% av gymnasiesärskoleeleverna går direkt över till daglig verksamhet och pension inom sin hemkommun och inte till den öppna arbetsmarknaden med lönebidrag enligt Föreningen Utvecklingsstörda Barn och ungdomar (FUB) undersökning 1998. Studien är gjord i form av en explorativ undersökning i ett försök att generera frågeställningar och formuleringar av hypoteser för att dessa sedan skall kunna ligga till grund för senare mer ingående undersökningar. Uppsatsen bygger på litteratur, undersökningar, tidigare forskning och olika utredningar och betänkanden som omfattar ämnet arbete för personer med utvecklingsstörning samt en egen undersökning. Jag intervjuade fyra yrkesvalslärare, en arbetsplatsförmedlare i Stockholm, en arbetsplatsförmedlare i Göteborg och en enhetschef i Östersund. Min undersökning är för liten för att några generella slutsatser ska kunna dras. Däremot kan man i resultatdelen se att de olika synsätten påverkat hur de olika aktörerna lyckas i att få eleven ut på arbetsmarknaden.