1 juli 2008 har nya regler i sjukförsÀkringen trÀtt i kraft. Enligt de nya reglerna Àr sjukpenningen begrÀnsad till ett Är. Samtidigt har den tidsbegrÀnsade sjukersÀttningen tagits bort. Media uppmÀrksammar att allt fler mÀnniskor blir nekade sjukpenning, andra fÄr sjukersÀttningen indragen. I början av januari 2009 förvÀntas det att ca 30 000 mÀnniskor bli utförsÀkrade.

Denna studie handlar om att kunskap om arbetsmarknaden konstrueras i en stÀndigt pÄgÄende retoriskt process och om att vissa konstruktioner under en tid accepteras som reella och dÀrför inte ifrÄgasÀtts i nÄgon egentlig utstrÀckning. Studien handlar vidare om den potentiella möjligheten att en diskursanalys med tillhörande dekonstruktion av de försanthÄllna konstruktionerna kan ge ökad kunskap. Syftet med studien har dÀrför mer konkret handlat om att skildra hur samhÀllsdialogen förklarar rÄdande kompetensbrist, tydliggöra förklaringarnas likheter och/eller olikheter samt ifrÄgasÀtta förklaringarnas sanningsansprÄk. Ett syfte som resulterat i en insikt i att kompetensbristen kan sÀgas handla om att individen antingen saknar rÀtt utbildning, rÀtt erfarenhet eller bÄde och, att kompetens Àr möjlig att lÀra, samt, att ansvaret för att arbetskraften rustas med kompetens, till övervÀgande del, anses Äligga samhÀllet. Resultatet har vidare pÄvisat att organisationernas uttalade kompetensbrist framstÄr som motsÀgelsefull dÄ Äsikten att rÀtt kompetens Àr synonymt med rÀtt erfarenhet inte alls Àr förenlig med den bild som förekommande forskningen ger av rÀtt kompetens och att studiens slutsats dÀrför blivit dels att den pÄtalade kompetensbristen snarare handlar om en medveten maktpositionering frÄn arbetsgivarnas sida Àn om en reell kompetensbrist, samt, att den positioneringen kommer att fortgÄ sÄ lÀnge den inte ifrÄgasÀtts..

Delaktigheten pÄ den öppna arbetsmarknaden Àr lÄg för personer med psykisk funktionsnedsÀttning. Metoden Supported employment (SE) har visat sig vara framgÄngsrik i att hjÀlpa denna mÄlgrupp att nÄ, fÄ och behÄlla ett arbete pÄ den reguljÀra arbetsmarknaden. Fokus har i forskning riktats mot metodens effektivitet men denna studie inriktar sig pÄ arbetskonsulentens stöd inom SE och syftet i studien Àr att utforska vad dennes stöd betyder för deltagaren i metoden. Kvalitativa intervjuer har genomförts med tre deltagare och en gruppintervju med tre arbetskonsulenter. Det skrÀddarsydda, det instrumentella och det emotionella stödet samverkar och leder till empowerment för tvÄ deltagare, som har nÄtt en praktikplats dÀr de trivs och kommer till sin rÀtt.

Trakékvalstret, Acarapis woodi, Àr en parasit som angriper honungsbiet, Apis mellifera. Kvalstret har hittills inte pÄtrÀffats hos bin i Sverige, men Àr spritt i stora delar av vÀrlden och Àr bland annat vanligt förekommande pÄ europeiska kontinenten. Reglerna kring införsel av bin har nyligen Àndrats, det tidigare kravet pÄ sÀrskilt tillstÄnd för införsel har tagits bort. Detta innebÀr att inga krav finns betrÀffande trakékvalstret vid införsel, utan den kontroll som sker Àr numera frivillig. Med detta som bakgrund Àr det av intresse att göra en landsomfattande undersökning för att utreda om trakékvalstret förekommer i den svenska bipopulationen, dÄ det pÄverkar vilka ÄtgÀrder som Àr lÀmpliga att vidta för att hindra etablering av kvalstret.Det finns inga exakta svar pÄ hur allvarlig trakékvalstrets skadeverkan Àr, men det Àr klarlagt att ett kraftigt angrepp har negativa effekter.

Energytower Àr en ny typ av vindkraftverk som har en för marknaden ny unik konstruktion. Syftet med denna rapport Àr identifiera skillnader mellan Energytowerverk och konventionell vindkraft vad gÀller miljörÀttsliga och ekonomiska aspekter.Vindkraft klassificeras enligt svensk miljörÀtt som miljöfarlig verksamhet. Det innebÀr att etableringar Àven krÀver framtagandet av en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) med tillhörande MKB-process. MKB ska vara ett underlag för beslut i tillstÄndshanteringen.En av grundförutsÀttningarna för etablering av vindkraft oavsett typ Àr att projektet Àr ekonomiskt bÀrkraftigt. Vindkraft Àr i detta avseende precis som vilken annan investering som helst.

Detta arbete handlar om lÄngtidssjukskrivna arbetsslösa som ska med hjÀlp av fördjupad samverkan, som Àr ett samarbete mellan försÀkringskassan och arbetsförmedlingen kunna ÄtergÄ till arbetsmarknaden. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur de lÄngtidssjukskrivna uppfattar sin tid inom fördjupad samverkan pÄ arbetsförmedlingen..

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur lokala politiker och tjÀnstemÀn arbetar med mark och bostadsfrÄgor för att bekÀmpa bostadssegregation i Göteborg. Vi ska Àven diskutera relationen mellan segregation pÄ bostadsmarknaden och segregation pÄ arbetsmarknaden samt inom skolsystemet. UtgÄngspunkten Àr följande frÄgestÀllningar: Hur beskriver lokala politiker och tjÀnstemÀn bostadssegregationen i Göteborg? Vilka faktorer anser lokala politiker och tjÀnstemÀn upprÀtthÄller bostadssegregationen i Göteborg? Vilka strategier anvÀnder lokala politiker och tjÀnstemÀn för att motverka bostadssegregering i Göteborg?PÄ vilket sÀtt anser lokala politiker och tjÀnstemÀn att segregation pÄ bostadsmarknaden i Göteborg kan relateras till segregation pÄ arbetsmarknaden och inom skolsystemet?Metodologiskt har vi anvÀnt en tematisk intervjuform med en förbestÀmd intervjuguide. Det har genomförts sex intervjuer som sedan har transkriberats och kodats inför analys och diskussion.

Den hÀr uppsatsen undersöker hur deltagandet i personalutbildning Àr fördelat över olika grupper av sysselsatta pÄ den svenska arbetsmarknaden. OcksÄ mÀngden utbildningstid för olika arbetstagare undersöks. Syftet Àr att testa i vilken utstrÀckning humankapitalteorins prediktioner om vilka som i första hand fÄr personalutbildning stÀmmer överens med den faktiska situationen pÄ svenska arbetsplatser. Som komplement till humankapitalteorin anvÀnds en teori med ofullstÀndig konkurrens samt tidigare studier om personalutbildning. För att testa humankapitalteorins antaganden om personalutbildning anvÀnds aggregerad data frÄn Statistiska CentralbyrÄn för olika Är.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ med vilka metoder coacher för mÀnniskor till önskade platser samt att se hur coacher ser pÄ coachning som begrepp. Denna metod fann jag mycket intressant och ville undersöka dess effekt nÀrmare. Det som undersöks i studien Àr hur coacherna arbetar med coachningen i mötet med klienten samt hur coacherna upplever att coachningen fungerar som ett redskap till att fÄr ut klienterna pÄ arbetsmarknaden. Slutligen uppmÀrksammas Àven den problematisering av coachning som begrepp som tycks finnas. De teoretiska utgÄngspunkterna jag har anvÀnt mig av Àr Whitmores syn pÄ coachning och Gjerdes coachningsrelation. Jag har anvÀnt mig av Antonovskys teori om KASAM och Berg och De Jongs lösningsfokuserade modell samt OŽConner och Lages Kalibrering och lyssnande.

Ökad globalisering och konkurrens pĂ„ arbetsmarknaden samt en förĂ€ndring av arbetsmarknaden har tillsammans med en stor generationsvĂ€xling försvĂ„rat rekrytering av ny arbetskraft för arbetsgivare. Stora pensionsavgĂ„ngar skapar ett behov av att anstĂ€lla nya medarbetare och för att fylla det gap som skapas i arbetskraften behöver organisationer arbeta med hur de ska attrahera och behĂ„lla unga medarbetare. Enligt forskning skiljer sig den yngre generationens vĂ€rderingar och krav gentemot tidigare generationer vilket ocksĂ„ innebĂ€r att det har skett ett skifte i vilka faktorer som motiverar och attraherar dessa. Dagens arbetsgivare stĂ„r inför svĂ„righeten att uppfatta och skaffa sig insikt om vad den nya generationen, som Ă€r pĂ„ vĂ€g in pĂ„ arbetsmarknaden, motiveras och attraheras av. Forskning kring dagens arbetsgivares insiktsnivĂ„ om vad som motiverar den yngre generationen Ă€r begrĂ€nsad dĂ„ dessa Ă€r relativt nya pĂ„ arbetsmarknaden.

Syftet med denna studie vara att undersöka om Sparbanken Nord, genom satsningar i ett eget program riktade till unga, frambringade förutsÀttningar för att skapa och behÄlla tillvÀxt och kompetens i regionen. Studien avgrÀnsades till att endast studera programmet för Äret 2005. Fokus lÄg pÄ deltagarnas subjektiva upplevelser av deltagandet i programmet. Detta var sÄle-des en kvalitativ studie dÀr datainsamlingsmetoden bestÄtt av intervjuer. Till hjÀlp fanns en halvstrukturerad intervjuguide med följande teman: bakgrund, betydelsen av KNUFF, karriÀr och arbetsmarknad samt nÀtverk.

SammanfattningSyftet med vÄr studie var att undersöka vilket stöd personer med funktionsnedsÀttningen Aspergers syndrom sjÀlva uppgav att de behövde samt deras egna upplevelser av delaktighet pÄ arbetsmarknaden. I studien har vi gjort nio kvalitativa intervjuer med personer som har Aspergers syndrom. FrÄgestÀllningarna har avsett att beskriva deras egen syn pÄ arbete och stöd i samband med detta samt svÄrigheter de upplevt. Flera uppgav att de har saknat ett naturligt stöd pÄ arbetsplatserna som kunde hjÀlpa dem att strukturera och begrÀnsa arbetsuppgifterna. Vi har i analysen anvÀnt teorin om supported employment.

Bakgrund:UtifrÄn aspekten att det Àr en hÄrd arbetsmarknad och uppfattningen om att behöva ha en utbildning som en vÀg in pÄ arbetsmarknaden vill vi undersöka vilken instÀllning studenter har till sina studier.Syfte:VÄrt syfte Àr att undersöka studenters instÀllning till studier samt undersöka om aspekter som extraarbete, utbildningsprogrammets storlek samt kontakten med studiekamrater, förelÀsare och feedback frÄn examinatorer kan pÄverka studenternas instÀllning.Metod:UtifrÄn en kvantitativ metod har vi genomfört en enkÀtundersökning.Resultat:Det som framkom i vÄr studie nÀr vi analyserade studenterna i allmÀnhet var att de mest framtrÀdande anledningarna till att studera var för att utöka sin kunskap, uppnÄ ett specifikt yrke och för att förbÀttra sina möjligheter pÄ arbetsmarknaden. Det som var minst framtrÀdande var att man studerade för att trÀffa nya vÀnner samt att ett aktivt studentliv var viktigare Àn studierna. Resultatet pÄvisar ocksÄ att de yngre studenterna var mer benÀgna att studera för att utöka sin kunskap. Dem yngre var dessutom mer benÀgna till att studera för att trÀffa nya vÀnner, de ansÄg Àven i högre utstrÀckning Àn de Àldre studenterna att ett aktivt studentliv var viktigare Àn studierna. Den största skillnaden i kön var att kvinnorna var mer benÀgna att studera för att uppnÄ ett specifikt yrke Àn vad mÀnnen var..

Sverige Àr ett mÄngkulturellt land men trots det Àr etnisk diskriminering en del av vardagen för mÄnga mÀnniskor idag. Enligt diskrimineringslagen ska alla mÀnniskor, oavsett etnisk tillhörighet, ha samma rÀttigheter och möjligheter. Men hur ser det ut för personer med annan etnisk tillhörighet Àn svensk pÄ arbetsmarknaden, har de samma möjligheter att söka och fÄ ett jobb?Lagstiftningen förbjuder diskriminering pÄ olika samhÀllsomrÄden i Sverige, och vissa grupper anses i lagen vara mer skyddsvÀrda. Diskrimineringsförbudet rÄder sÄledes Àven inom arbetslivet.

TrÀd har alltid varit en del av vÀrldens historia. För mÀnniskans vÀlbefinnande och för miljöns bÀsta Àr det viktigt att trÀden förblir en del av denna. I takt med att urbaniseringen ökar och naturomrÄdena krymper ombesörjs trÀdens fortlevnad bland annat av att mÄnga trÀd planteras. LÄngt ifrÄn alla trÀd lyckas dock etablera sig, varför det Àr sÄ Àr en komplex frÄga. TrÀden genomgÄr en lÄng resa frÄn att de Àr unga plantor tills att de stÄr som etablerade trÀd pÄ sin slutgiltiga vÀxtplats. Denna lÄnga resa, kallad distributionskedja, delas i föreliggande examensarbete in i nedanstÄende led: - Plantskola - Transport - Leverans - Mellanlagring - Plantering - Etableringsskötsel TrÀdens resa börjar i plantskolan som ung planta.