Sök:

Sökresultat:

815 Uppsatser om Estetiskt lärande - Sida 54 av 55

HÀr ligger en hund begraven : ett gestaltningsförslag över minneslunden för sÀllskapsdjur i Falun

Det hÀr examensarbetet handlar om minneslundar för sÀllskapsdjur. Arbetet syftar till att ge en ny, förbÀttrad gestaltning av en befintlig minneslund men ocksÄ till att ta reda pÄ vad som Àr viktigt att tÀnka pÄ vid gestaltning av liknande platser. Jag har genom en kunskapsinventering sammanstÀllt en rad viktiga punkter. Kunskapsinventeringen bygger pÄ litteraturstudier,samtal samt studiebesök.Den valda platsen för gestaltningsförslaget ligger i Falun. Jaghörde talas om den hÀr platsen och att den inte var helt uppskattad och det var dÀrför jag valde det hÀr Àmnet.

Uppspolning och klittererosion lÀngs Ystadkusten - Situation idag och framtida scenarier

Problemfomulering: Ystad, som Ă€r belĂ€get lĂ€ngs SkĂ„nes sydkust, har lĂ€nge varit utsatt för kusterosion. NĂ€r det blĂ„ser över Östersjön genereras vĂ„gor som orsakar uppspolning och direkt erosion av klitterna pĂ„ stranden. Ett av de mest utsatta omrĂ„dena Ă€r Ystads Sandskog, belĂ€get öster om Ystads centrum. HĂ€r karakteriseras strandprofilen av en relativt kort strand med klitter som skyddar den lĂ„glĂ€nta bakomliggande terrĂ€ngen. Vid en eventuell framtida klimatförĂ€ndring med högre vĂ„gor och vattenstĂ„nd riskerar den redan utsatta kuststrĂ€ckan att drabbas Ă€nnu hĂ„rdare.

KartlÀggning och visualisering av processer : Utveckling av styrsystem till drivlina

Detta examensarbete har utförts pÄ Scanias forskning och utvecklingsavdelning, i Söder-tÀlje, under hösten 2007. Dess huvudsakliga syfte Àr att kartlÀgga och visualisera arbets-processen hos avdelningen som utvecklar styrsystem för drivlinan, alltsÄ motor och vÀx-ellÄda. Anledningen till att en visualisering skulle tas fram var för att skapa en helhetsbild över arbetet att ha som utgÄngspunkt för fortsatta diskussioner om processen samt för-bÀttringar av den. Denna bild blir Àven ett sÀtt att samla det organisatoriska lÀrandet och underlÀtta kunskapsöverföring.KartlÀggningen har skett genom intervjuer med cheferna pÄ avdelningen samt genom en workshop. Information som erhölls under dessa tillfÀllen sammanstÀlldes till en nulÀgesbeskrivning av avdelningens arbete.

Omorganisation och psykosocial arbetsmiljö: En intervjustudie av sex manliga mellanchefer i ett svenskt företag

Revisorns roll har varit ett omdebatterat a?mne under en la?ngre tid betra?ffande hur va?l de genomfo?r sina fo?rpliktelser som revisor. I samband med de redovisningsskandaler som har uppma?rksammats de senaste decennierna har det framkommit att revisorn haft en passiv roll och medverkat till att utomsta?ende intressenter har erha?llit felaktig information.En revisor ska i samband med en granskning fo?rha?lla sig i enlighet med revisionsstandard ISA 570, som bero?r redovisningsprincipen fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift inneba?r att ett fo?retag anses fortsa?tta sin verksamhet under o?verska?dlig framtid.

Spykist javisst, men sen dÄ? ? En studie om musikesteters framtidsplaner

Title: Spykist ? of course, what then? - A study of the future plans of young music students in a Swedish high school. This study is dedicated to examine in what direction music students on a Swedish high school are planning to continue their education. The students, mainly 18-19 years old, are in different ways influenced in their specialised music studies by the arts program offered by their school. Will they aim for future higher musical studies or are they satisfied to have music only as a leisure pursuit? This study is based on a survey which included 99 students from grades 2 and 3 in a high school in the south of Sweden, called "Spyken".

System för minskad fimpnedskrÀpning

FimpnedskrÀpning Àr ett problem ur flera aspekter. Fimparnas filter har en lÄng nedbrytnings­tid och innehÄller tungmetallen kadmium, den lagras i allt organiskt. Med den största andelen av den totala mÀngden skrÀp har samhÀllet varken rÄd att lÄta fimparna ligga kvar i naturen eller att plocka upp alla frÄn densamma. Kemiskt och estetiskt sÄvÀl som ekonomiskt Àr fimp­ned­skrÀpningen ett dÄtida, ett nutida och ett framtida problem. Lösningsförslag handlar ofta om restriktioner, ökade investeringar i renhÄllning eller tillgÀnglighet.

Uppföljning av projekt Haparandabanans vattenanknutna Ätaganden, naturmiljöeffekter och miljömÄl

Haparandabanan, den ja?rnva?g fo?r godstrafik som ga?r mellan Boden och Haparanda, byggdes fo?r na?rmare 100 a?r sedan och stora delar av ja?rnva?gsstra?ckan a?r i da?ligt skick. Fo?r att klara morgon- dagens o?kande transportbehov rustas den befintliga ja?rnva?gen mellan Boden och Kalix upp samt byggs en helt ny ja?rnva?g mellan Kalix och Haparanda.Projekt Haparandabanan har i ja?rnva?gsplaner, tillsta?ndsanso?kningar om vattenverksamhet och anma?lningsa?renden ga?llande uppla?ggning av inert avfall utlovat att vidta en ma?ngd a?tga?rder och fo?rsiktighetsma?tt. Fo?r att dessa a?taganden inte ska fo?rbises och eventuellt orsaka negativa effekter pa? naturmiljo?n a?r det angela?get att fo?lja upp dem.Det o?vergripande syftet med det ha?r examensarbetet var att fo?lja upp a?tga?rder och fo?rsiktighets- ma?tt som projekt Haparandabanan a?tagit sig att vidta och som kan pa?verka ja?rnva?gsomra?dets yt- och grundvatten.

KolonitrÀdgÄrdens anvÀndning och uttryck : ett gestaltningsförslag till utstÀllningen Staden vÀxer ? Gröna kvarter pÄ WanÄs 2010

Detta examensarbete Àr en del av ett större projekt, som Àr upplagt som ett samarbete mellan SLU och Stiftelsen WanÄs utstÀllningar. Vi Àr sju stycken trÀdgÄrdsingenjörsstudenter som har fÄtt möjligheten att genomföra en utstÀllning pÄ temat experimentell kökstrÀdgÄrd med fokus pÄ den urbana miljön. Förutom jag sjÀlv deltar följande studenter i arbetet kring utstÀllningsprojektet: Clara Karlsson Cassland, Lisen Hendeberg, Maria Persson, Linda Wickström och Julia Zuber. Dessutom kommer en broschyr om projektet att sammanstÀllas av Erikka Chapman. Min del i Ärets utstÀllning handlar om kolonitrÀdgÄrden - och dess anvÀndning och uttryck ? men ocksÄ den sociala roll som kolonirörelsen har haft genom dess drygt hundraÄriga historia.

KundtillfredsstÀllelse : en studie om studentens nöjdhet

Idag finns det ett stort utbud av olika utbildningsalternativ, antalet alternativ har o?kat drama- tiskt sedan 1990-talet. Alla ho?gre utbildningar konkurrerar om att rekrytera nya studenter och att beha?lla sina nuvarande studenter (Broady, Bo?rjesson & Palme, 2002). Fo?retags intresse fo?r kundtillfredssta?llelse o?kar sta?ndigt enligt Gro?nroos (2008), da? det sa?gs att en no?jd kund a?r en lojal kund.

Allm?n kunskap om det allm?nt veterliga ? en paradox?

Av 35 kap. 2 ? f?rsta stycket r?tteg?ngsbalken framg?r att det inte kr?vs bevis f?r omsta?ndigheter som a?r allma?nt veterliga. Med allma?nt veterliga omsta?ndigheter a?syftas notorisk kunskap, det vill s?ga fakta och erfarenhetssatser som ?r allm?nt k?nda.

Hur vÀnder man ett omotiverat elevklimat till ett mer motiverat, sett ur elevens perspektiv?

Hur va?nder man ett omotiverat elevklimat till ett mer motiverat, sett ur elevens perspektiv? ?How do we change the students behavior from unmotivated to motivated, from their own point of view?? Problemomra?de Detta arbete a?r en underso?kande studie vilket inneba?r att jag har gjort fokusgruppsintervjuer fo?r att ta reda pa? vad skolan kan go?ra fo?r att o?ka motivationen hos elever som upplever skolan som tra?kig och icke meningsfull. Studien tar ett elevcentrerat perspektiv och resultatet bygger pa? elevernas egna utsagor. Problemomra?det baseras pa? skolans va?rdegrund som den beskrivs i ?Ny skollag i praktiken? (2010), i vilken det fastsla?s att skolan ska arbeta fo?r alla ma?nniskors lika va?rde och undervisningen skall anpassas till varje barn fo?rutsa?ttningar.

Creating Meaning in Schools: The Reception of Radical Aesthetics

Mot bakgrund av att mÄnga elever idag upplever skolan som meningslös har vi i detta arbete reflekterat över vad som skulle kunna öka möjligheterna för elever att uppleva skolan som meningsfull. Uppsatsen handlar om meningsskapande arbete i skolan, vilket inte Àr liktydigt med ?meningsfullt arbete? i skolan. Med meningsskapande arbete menar vi sÄdan pedagogisk verksamhet dÀr en syn pÄ barnet som kunskaps- och kulturskapare fÄr konsekvenser för hur arbetet blir, för hur pedagoger planerar uppgifter och för hur de pedagogiska mÄlen med ett arbete formuleras. Vi fokuserar pÄ sÄdant meningsskapande arbete som anvÀnder sig av estetiska uttrycksformer.

Den sanerade stadskÀrnan : frÄn maskin till museum?

KulturmiljövĂ„rden Ă€r en viktig del av den fysiska samhĂ€llsplaneringen. Även om planeringen i första hand handlar om utveckling och framtidsperspektiv, sĂ„ Ă€r de befintliga strukturerna och deras historia ett aldrig försumbart inslag i den planerade verkligheten. Hur dagens planering förhĂ„ller sig till den historiska miljön Ă€r till stor del en produkt av de rĂ„dande planeringsidealen och samhĂ€llsklimatet i övrigt. Kulturmiljöbegreppet har under de senaste decennierna vidgats, dels genom att fler typer av miljöer klassas som kulturhistoriskt intressanta, dels genom att det s.k. brukarperspektivet, d.v.s.

Upplevelsebaserat lÀrande i dagens gymnasieskola - en studie om filmmediet som hjÀlpmedel i musikundervisningen

Title: Experiential learning in the upper secondary school ? a study of film as a method in music education. Today the school competes foremost with TV and the computer regarding the spreading of knowledge. I believe that it is of great importance for the school to move with the developments of society in order to, to a greater extent, reach and motivate pupils. My degree thesis is about how you, as a teacher, can use experiential learning in music teaching in the upper secondary school.

Effektiv kollektivtrafik med buss: framtid och potential

Sveriges samhÀllsstruktur ger en geografisk spridning vilket krÀver goda kommunikatio-ner. Kollektivtrafiken behövs för att ge staden de resor och transporter som den behöver. VÄr kollektivtrafik svarar mot behov och krav gÀllande ett tillgÀngligt och konkurrenskraf-tigt resande, minskad mÀngd utslÀpp och ekonomiskt effektiva lösningar. Bussen har en nyckelroll i det svenska kollektivnÀtet. Idag Àr bussen en del av vÄr bland-trafik men möjligheten finns att skapa bussystem lika effektiva och attraktiva som vÄr spÄrbundna trafik.

<- FöregÄende sida 54 NÀsta sida ->