Sökresultat:
815 Uppsatser om Estetiskt lärande - Sida 41 av 55
Skönhetens vÀktare : om Axess och deras lÀngtan efter skönhet i konsten
Uppsatsen undersöker fyra artiklar ur den konservativa kulturtidsskriften Axess magasin, vilka orsakade tvÄ infekterade kulturdebatter Ären 2008 och 2009 i Sverige. Dessa artiklar menade att skönheten gÄtt förlorad i samtidskonsten och riktade sin kritik mot det rÄdande kulturetablissemanget. Axess menade att det modernistiska normbrytande idealet allt för lÀnge varit ett kriterium för god konst och de föresprÄkade dÀrför ett alternativ till denna norm. Detta alternativ blev sedan hÄrt kritiserat av kultursidorna i dagspressen och av kulturtidsskrifter generellt.Men vad var det som var sÄ provokativt med Axess alternativa konstideal? För att fÄ en förstÄelse för detta, krÀvs en ingÄende analys av dessa artiklar, vilket Àr vad denna uppsats gör.
Intensivv?rdssjuksk?terskan som omv?rdnadsexpert och coach
Bakgrund: Sjuksk?terskans utveckling till omv?rdnadsexpert inom intensivv?rd kr?ver b?de en avancerad p?byggnadsutbildning och l?ng och gedigen erfarenhet inom yrket. I denna process g?r sjuksk?terskan igenom olika stadier vilka f?rklaras genom Benners modell f?r professionsutveckling, fr?n nyb?rjare till expert. Specialistsjuksk?terskor kan i stort utg?ra en viktig del i st?ttandet och handledningen av mindre erfarna kollegor, vilket fr?mjar s?ker v?rd och professionell utveckling.
"Som sÀljare Àr det vÀl vedertaget att man mÄste ha ett munlÀder" : - En kvalitativ studie om kompetenser och egenskaper hos sÀljare i telekombranschen
Syfte: Undersökningens syfte Àr att ta reda pÄ vilka kompetenser och egenskaper arbetsgivare krÀver vid rekrytering av sÀljare i telekombranschen. De kompetensomrÄden vi avser att undersöka Àr formell kompetens, emotionell kompetens, estetisk kompetens och social kompetens.Teori: Warhurst et al. (2000) menar att det inom servicesektorn har skett ett tydligt skifte gÀllande vilka kompetenser organisationer söker hos anstÀllda. Nickson, Warhurst och Dutton (2005) menar att vid rekrytering inom serviceyrken vÀrdesÀtts sociala och estetiska egen- skaper snarare Àn formell kompetens. FÀrre arbetsgivare efterfrÄgar utbildning och vikten lÀggs vid hur personen Àr snarare Àn vad personen kan.
Undantag frÄn revisionsplikten i Norge och revisionens framtid i smÄ aktiebolag
I dagens samhÀlle blir vi som mÀnniskor dagligen erinrade om olika vÀgar till hur vi ska förÀndra och förnya oss. BÄde genom media och genom konsumtionssamhÀllet hÀvdas det att man som individ blir en bÀttre och lyckligare mÀnniska om man köper nytt och förÀndrar i sitt hem. Detta faktum har fÄngat mitt intresse. Jag stÀller frÄgan hur och vad det Àr i vÄra hem som vi som mÀnniskor vÀrderar och hur vi vÀrderar dem.Syftet med arbetet Àr att beskriva och förstÄ de vÀrden enskilda mÀnniskor tillskriver sina möbler. För att precisera syftet har följande frÄgestÀllningar anvÀnts: vilken möbel vÀljer den enskilda individen att ta med sig vid en hastig flytt? Vilken betydelse för valet har mÀnniskans Älder, kön, civilstÄnd och yrke i valet? Vilka motiv anges vid beskrivning av valet för möbeln?För att genomföra undersökningen har jag anvÀnt mig av studier frÄn antropologen Daniel Miller som skrivit om hem och des lagar och regler.
H?llbar Utveckling inom Modebranschen - En studie om modebranschens f?rb?ttringsm?jligheter ang?ende h?llbarhetsarbete
Inledning: Modebranschen har en g?ng i tiden betraktats som att vara h?llbar d? det exempelvis producerades plagg i sm? kvantiteter. Chinnaduraim (2023) konstaterar att modeindustrin har gjort betydande framsteg inom h?llbart mode, men hon p?pekar att det ?terst?r mycket arbete. Vilka ?tg?rder kan modef?retag vidta f?r att fr?mja h?llbar utveckling inom branschen? F?r att fr?mja h?llbar utveckling inom modebranschen ?r det avg?rande att modef?retag engagerar sig inom de centrala teman: Cirkul?r Fashion, Greenwashing och Grassroot Movement.
Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka hur modef?retag kan jobba med h?llbar utveckling inom modebranschen.
Metod: En kvalitativ metod har till?mpats d?r studiens datainsamling best?r av semi-strukturerade intervjuer samt offline observationer.
Slutsats: V?ra resultat tyder p? att modef?retag borde till?mpa CF-modellen d? den p?pekar hur modef?retag borde endast v?lja ett typ av material f?r att underl?tta kl?dernas demonteringsprocess.
Kommunikationen mellan hem och skola samt dess p?verkan p? h?gstadieelever ? Utifr?n l?rares perspektiv p? en m?ngkulturell skola
Syftet med denna studie ?r att unders?ka kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola och hur l?rarna uppfattar att detta p?verkar eleverna. Detta kommer att unders?kas utifr?n ?tta h?gstadiel?rares perspektiv som, i kontrast till v?rdnadshavare, kommunicerar och har kontakt med flera v?rdnadshavare samt har en bredare ?verblick ?ver eleverna.
Syftet konkretiseras genom f?ljande fr?gest?llningar:
1.
Vilka m?jligheter och hinder finns i kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola?
2.
Hur uppfattar l?rarna att detta p?verkar eleverna?
F?r att besvara fr?gest?llningen genomf?rdes en kvalitativ unders?kning d?r ?tta h?gstadiel?rare som arbetar p? en m?ngkulturell skola blev intervjuade individuellt. Dessa intervjuer spelades in, transkriberades och d?refter kategoriserades med hj?lp av en tematisk analysmetod som var i linje med studiens ?vergripande syfte.
Vetenskapliga grÀnsdragningar : En uppsats om diskurser i motstÄnd till genusvetenskaplig teori i den svenska pressen
I denna uppsats har jag diskuterat och analyserat hur unga tjejer upplever och fo?rha?ller sig till sin menstruation. Jag har insamlat materialet till denna uppsats genom en semi-strukturerad kvalitativ gruppintervju, i vilken fyra tjejer pa? gymnasiet deltog. Det insamlade materialet analyserade utifra?n den tolkande, fenomenologiska analysmetoden IPA (Interpretative Phenomenological Analysis), som syftar till att underso?ka individens levda erfarenhet och meningsskapandet kring sina upplevelser.
MELLAN TRAUMA OCH TRYGGHET: SJUKSK?TERSKANS OMV?RDNADS?TG?RDER I M?TET MED FLYKTINGBARN. En litteratur?versikt
Bakgrund: Barn som upplevt flykt m?ter komplexa psykologiska, fysiska och sociala
utmaningar. Flyktingbarn utg?r en s?rskilt s?rbar grupp, d?r sjuksk?terskan har en avg?rande
roll i att ge v?rd som fr?mjar trygghet, tillit och v?lbefinnande. Sjuksk?terskan har ett ansvar
att bedriva personcentrerad v?rd.
Upplevelser hos patienter med trycksÄr gÀllande uppkomst, förebyggande och pÄverkan pÄ det dagliga livet : En kvalitativ intervjustudie
Bakgrund: Studier visar att trycksa?r a?r ett stort problem eftersom det pa?verkar patienterna da? det inneba?r ett lidande och dessutom kostar det samha?llet mycket pengar. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser hos patienter med trycksa?r med avseende pa? trycksa?rets uppkomst, hur det dagliga livet pa?verkas samt deras syn pa? hur trycksa?ret skulle kunna ha fo?rebyggts.Metod: Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer anva?ndes. A?tta informanter med trycksa?rskategori 2-4 valdes ut genom ett bekva?mlighetsurval pa? ett universitetssjukhus i mellansverige under ho?sten 2013.
En ja?mfo?rande analys av styrdokument fo?r Svenska 3 och Svenska som andraspra?k 3 : Centralt inneha?ll, kunskapskrav och bedo?mningsmatrisen fo?r det nationella provet i kurserna Sve03 och Sva03
Uppsatsen handlar om hur styrdokumenten i form av centralt inneha?ll, kunskapskrav och bedo?mningsmatrisen fo?r det nationella provet ser ut i kurserna Svenska 3 (Sve03) respektive Svenska som andraspra?k 3 (Sva03). Syftet a?r att se eventuella likheter och skillnader samt hur va?l respektive kurs styrdokument o?verenssta?mmer med bedo?mningsmatrisen fo?r det nationella provet. Fokus ligger pa? att ja?mfo?ra kursernas styrdokument utifra?n begreppet likva?rdighet i bedo?mning som a?r ett tungt va?gande argument fo?r de nationella proven enligt Skolverket.
Projektering av kontorsbyggnader i tidigt skede : Med hÀnsyn till dagsljus, energi och inneklimat enligt certifiering med Miljöbyggnad
Miljöcertifiering av byggnader ökar i takt med efterfrÄgan hos bland annat fastighetsÀgare, potentiella kunder och hyresgÀster. Allt fler bestÀllare vÀljer dÀrmed att lÄta certifiera sina projekt med nÄgot av dagens miljöcertifieringssystem. För arkitekter innebÀr detta en stor utmaning, dÄ det stÀlls hÄrda krav pÄ byggnaden för att den ska uppnÄ den önskade certifieringen. Dessa certifieringskrav pÄverkar till stor del utformningen av byggnaden, och att dÄ som arkitekt uppnÄ ett estetiskt uttryck samtidigt som kraven mÄste uppfyllas Àr inte enkelt. Det Àr dessutom viktigt att projektera rÀtt redan frÄn början.Det hÀr projektet syftar till att utöka arkitekters kunskaper kring projektering i ett tidigt skede av lokalbyggnader som ska miljöcertifieras med miljöcertifieringssystemet Miljöbyggnad. Studierna genomförs med hÀnsyn till de gestaltningspÄverkande indikatorer betrÀffande omrÄdena dagsljus, energi och innemiljö som bedöms enligt Miljöbyggnad samt Àr viktiga att beakta i ett tidigt skede.
Geronimo eller Goyathlay? : Hur en apacheindian presenteras i sin sja?lvbiografi samt i annan litteratur.
Denna studie a?r en analys av Geronimos sja?lvbiografi samt annan litteratur ro?rande honom och apacheindianerna. Syftet a?r att underso?ka apacheindianens sja?lvbild och klargo?ra eventuell pa?verkan av den amerikanska kulturen efter kolonisationen och krigen. Vidare underso?ks hur da?tidens nybyggare uppfattade Geronimo och apacherna fo?r att fo?rsta? ba?da parters handlande.
Sprickminimering hos industrigolv utsatta för krympning : Ett förslag till ÄtgÀrdsprogram
I Sverige produceras varje Är grovt uppskattat ca. 1,5?2,0 miljoner m2 industrigolv av betong [1]. Resultaten Àr varierande och det vanligaste felet hos dessa golv Àr sprickor [2]. I sprickorna letar sig vatten och i vissa fall klorider ned och förorsakar armeringskorrosion.
"Mens Àr inte blod, mens Àr mens" : En uppsats om unga tjejers upplevelse av och fö?rhÄ?llningssÀ?tt till sin menstruation
I denna uppsats har jag diskuterat och analyserat hur unga tjejer upplever och fo?rha?ller sig till sin menstruation. Jag har insamlat materialet till denna uppsats genom en semi-strukturerad kvalitativ gruppintervju, i vilken fyra tjejer pa? gymnasiet deltog. Det insamlade materialet analyserade utifra?n den tolkande, fenomenologiska analysmetoden IPA (Interpretative Phenomenological Analysis), som syftar till att underso?ka individens levda erfarenhet och meningsskapandet kring sina upplevelser.
Det r?cker inte enbart med ?mneskunskaper
Detta examensarbete ?r en litteratur?versikt. Litteraturstudiens syfte ?r att unders?ka hur forskningen beskriver dansl?rares ledarskapskompetens och dess betydelse f?r det pedagogiska arbetet med att fr?mja elevers kunskapsutveckling och motivation f?r att n? kunskapsm?len. Studien behandlar ocks? vilka pedagogiska metoder som l?rare kan anv?nda f?r att fr?mja elevers kunskapsutveckling och motivation samtidigt som l?raren s?kerst?ller att kunskapsm?len uppn?s.