Det här examensarbetet handlar om vilka olika estetiska uttrycksformer som fritidspedagoger använder sig av i sin yrkesutövning. Syftet med det här arbetet är att få syn på vilka uttrycksformer som är mer och mindre framträdande i arbetet på fritidshemmen. Följdfrågan blir således vilka är de uttrycksformer som inte får så stor plats och varför det är så. Jag har utfört kvalitativa intervjuer med fyra olika fritidspedagoger från fyra olika fritidshem. De teoretiska utgångspunkterna belyser fritidspedagogens yrkesroll samt hur det kreativa och estetiska arbetet kan se ut. Min slutsats är att bild och formskapande är den mest märkbara estetiska uttrycksformen i fritidspedagogernas yrkesutövning samtidigt som andra estetiska uttrycksformer behöver lyftas fram på ett helt annat sätt än hur det ser ut idag..

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka vilket värde och syfte estetiska uttryck eller aktiviteter har i fritidshemmets verksamhet idag. Jag har undersökt vad fritidspedagoger och forskare inom fältet anser att värdet med estetiska aktiviteter är, samt vilka estetiska aktiviteter som erbjuds eleverna. I mitt examensarbete har jag till stor del valt att utgå från det radikala estetiska begreppet. Jag har även diskuterat hur estetiska uttryck och aktiviteter kan ge tillgång till ett språk, och att man som yrkesverksam i fritidshem idag måste förhålla sig till ett utvidgat textbegrepp. Jag har i min undersökning kommit fram till att de respondenter jag har intervjuat har tydliga uppfattningar om hur det estetiska på olika sätt kan vara värdefullt för eleverna och varför man erbjuder estetiska aktiviteter på det sätt som de gör..

Syftet med vår studie var att undersöka KME-förskollärarens kompetenser i arbetet med de estetiska uttrycksformerna. Vi var intresserade av att undersöka om dessa kompetenser skiljde sig från förskollärare utan KME som huvudämne. Därför ställde vi oss frågorna om hur och varför KME-förskollärare, respektive förskollärare utan KME som huvudämne, arbetar med de estetiska uttrycksformerna. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med sex förskollärare, tre med och tre utan KME som huvudämne. Det empiriska materialet har vi analyserat utifrån följande teoretiska begrepp: Återskapande, omskapande och nyskapande, estetiska uttrycksformer utifrån intryck och uttryck, multimodalitet, estetiska uttrycksformer som ett sätt att uttrycka sig på samt estetiska uttrycksformer för att stärka individen.

Sammanfattning I detta arbete har vi utgått från ett elevperspektiv. Vi har intervjuat elever om deras möjligheter till estetiska erfarenheter i skolan och på fritiden. Eleverna går i femte klass och är 11-12 år gamla. Vi har undersökt om eleverna i skolan får möjligheter att ta till vara sina estetiska erfarenheter från fritiden och hur detta i så fall synliggörs. Vi har också undersökt om de ges tillfälle att använda sig av estetiska uttrycksformer vid redovisningar.

Syftet med studien är att utifrån två skolor lyfta lärares och elevers syn på betydelsen av estetiska uttrycksformer som hjälpmedel i undervisningen och hur lärare planerar sin undervisning. Den empiriska undersökningen genomfördes i två olika skolor genom kvalitativa intervjuer med lärare och elever. Resultatet av vår studie visade att lärare till viss del använder estetiska uttrycksformer i sin undervisning. Lärarna skulle vilja använda sig mer av estetiska uttrycksformer, men känner sig osäkra i sin egen förmåga och hur de kan ta in det estetiska i undervisningen. Resultatet av elevernas intervjuer visar att de upplever undervisningen i skolan som tråkig och de skulle vilja ha mer av estetiken i skolan.

Syftet med vår studie är att undersöka huruvida pedagoger anser att estetiska arbetssätt har någon inverkan på den tidiga skriftspråksinlärningen. Vi tittar även på olika formspråk och bakomliggande teorier som har koppling i de estetiska arbetssätten. För att få svar på syftet genomförde vi en intervjustudie bland fyra verksamma pedagoger. Det resultat vi har kommit fram till syftar på att estetiska arbetssätt har stor betydelse för lärandet men att de används i olika utsträckning..

Syftet med den här studien är att få inblick i pedagogers reflekterande kring estetiska uttrycksformer. Som frågeställningar har vi haft: Vad inkluderar pedagogen i begreppet estetiska uttrycksformer? Hur arbetar pedagoger med estetiska uttrycksformer? Vad vill pedagogerna uppnå för lärande hos barnen med användandet av estetiska uttrycksformer? Vår ambition har varit att synliggöra förskollärares olika sätt att se på användandet av estetiska uttrycksformer i förskolan. Till detta har vi valt en kvalitativ metod där vi använder semistrukturerad intervju för att samla in material. Genom intervjuer med sex förskollärare försökte vi synliggöra deras tankar och reflektioner kring arbetet med estetiska uttrycksformer i förskola.Resultatet visar att det finns olika sätt att se på estetiska uttrycksformer och dess användning i förskolan.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger på en kommunal skola arbetar med estetiska inslag i sin undervisning och varför de gör detta. Vidare var syftet att få reda på vilka resurser som behövs för ett vidgat användande av estetiska inslag i undervisningen. Genom kvalitativ forskning har jag intervjuat fyra pedagoger om deras användning av estetiska inslag. Resultatet visade hur de intervjuade använder sig av estetiska inslag i sin undervisning. Det visade också vilka motiv de har för att använda sig av dessa inslag.

Syftet med studien var att undersöka vad några verksamma lärare hade för syn på estetiska lärprocesser. Vi ville även få fram om det var något som lärarna själva använde sig av och i sådana fall varför eller varför inte. För att ta reda på hur olika lärares syn kan se ut när det gäller estetiska lärprocesser så valde vi att göra kvalitativa intervjuer med fyra olika lärare verksamma i de tidigare åren som har olika arbetssätt för sina elever. Forskning visar goda resultat för de skolor som använder sig av estetiska lärprocesser. Alla informanterna verkade positiva till det arbetssättet, men i vilken omfattning och hur de använder sig av det skiljer dem åt.

Syftet med detta arbete är att bidra till en fördjupad förståelse för vad estetiska lärprocesser är och hur de används i den pedagogiska verksamheten. Fokus ligger på varför man bör använda sig av estetiska lärprocesser i undervisningen och hur de kan användas och vad man gör ute i verksamheten. Med utgångspunkt i att estetiska lärprocesser är bra dels för att främja elevernas inlärningen och dels för den variation de ger, kan processerna ses som en hjälp för lärare att nå ut till fler elever med mera.    I rapporten intervjuas fyra verksamma grundskollärare från tre olika skolor. Två av intervjupersonerna kommer från en skola med estetisk profil och de andra två kommer från skolor utan estetisk profil. Litteraturundersökningar genomförs i områdena kring estetik, estetiska lärprocesser och lärande i allmänhet.

Den här uppsatsen handlar om vilka estetiska uttrycksformer och medier som pedagoger väljer att arbeta med och varför. Syftet med detta examensarbete är att belysa vilka estetiska uttrycksformer som är mer eller mindre framträdande i förskolan. Detta för att vi som pedagoger medvetet ska kunna skapa en verksamhet där barnen erbjuds möten med varierande estetiska uttrycksformer. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med nio pedagoger, från tre förskolor, för att ta reda på vilken betydelse de anser att arbete med estetiska uttrycksformer har för att stimulera barnens lärande och utveckling samt förmåga att kommunicera. Under analysen av empirin har vi sett på estetiska uttrycksformer ur ett socialisationsperspektiv och hantverkstradition, ett utvecklings-perspektiv och personlig uttryckstradition samt en erfarenhetstradition.

Syftet med vår undersökning är att ta fasta på hur lärare förhåller sig till estetiska uttrycksformer i sin undervisning. Våra intentioner är att undersöka vilken inställning verksamma lärare har till estetik och hur de i sitt dagliga arbete förhåller sig till olika uttrycksformer. Vi vill undersöka vilket syfte arbete med estetiska uttrycksformer har och hur lärarna arbetar med dessa. För att undersöka detta kommer vi genomföra kvalitativa intervjuer med fyra lärare. Vår slutsats är att alla medverkande lärare har visionen och viljan att integrera estetiska uttrycksformer i sin undervisning men att praktiska hinder och bristande kunskap om estetiska uttrycksformer begränsar fantasin.

Vårt syfte var att undersöka vad de Estetiska verktygen har att erbjuda eleverna. För att komma fram till resultaten av det utvecklingsarbete vi genomfört har vi använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod som innefattade observationer, videofilmning, utvärderingssamtal samt våra egna loggböcker. Våra undersökningar genomfördes i en klass där det fanns elever från sex till tio år. Resultaten av våra undersökningar visade att de estetiska ämnena erbjuder barnen möjlighet att använda sina egna ursprungliga inlärningsmetoder. Det vi främst funnit är att de leker, imiterar, använder sig av rytm, sång och rörelse på ett spontant och naturligt sätt för att bearbeta och lära in nya färdigheter.

Syftet med den här studien är att få inblick i pedagogers reflekterande kring estetiska uttrycksformer. Som frågeställningar har vi haft: Vad inkluderar pedagogen i begreppet estetiska uttrycksformer? Hur arbetar pedagoger med estetiska uttrycksformer? Vad vill pedagogerna uppnå för lärande hos barnen med användandet av estetiska uttrycksformer? Vår ambition har varit att synliggöra förskollärares olika sätt att se på användandet av estetiska uttrycksformer i förskolan. Till detta har vi valt en kvalitativ metod där vi använder semistrukturerad intervju för att samla in material. Genom intervjuer med sex förskollärare försökte vi synliggöra deras tankar och reflektioner kring arbetet med estetiska uttrycksformer i förskola.Resultatet visar att det finns olika sätt att se på estetiska uttrycksformer och dess användning i förskolan.

Syftet med denna studie är att genom kvalitativa intervjuer ta del av hur elever i årskurs 9 upplever de praktiska/estetiska ämnenas motivationshöjande möjligheter. Detta för att få en fördjupad kunskap om de praktiska/estetiska ämnenas betydelse för elevernas motivation till lärande. Resultatet grundar sig på nio stycken intervjuer med elever i årskurs 9. Sammanfattningsvis kan sägas att ämnena inte påverkar elevers motivation i lika stor utsträckning som vad läraren i sig gör. De praktiska/estetiska ämnena påverkar elevers inlärning genom att de skapar intressanta och lärorika pauser i det mer teoretiska arbetet.