The study has shown that retailers in the mid-price segment differentiate their brand through developing a strong company identity around the brand. The personality involves store atmosphere, merchandise and advertising. Larger companies have chosen to lay the responsibility on management level, which facilitates on store level. By controlling the strategies on a central level the company can make sure that the stores are steered in the direction that the company wants them to be steered in, and also that they follow the positioning-concept. The company can also devote its efforts to working with its core value, which is service.

During the spring of 2013 we developed a visual identity for Jönköping Bandy, a bandy association in Jönköping, which was founded in 1947.Jönköping Bandy?s main problem was the low interest for the association by the local people. The association also had problems with the economy, which made it hard for them to merchandise themselves.In Jönköping, there were a lot of sport associations, and therefore, it was difficult to find sponsors. One way to help the association, was to create a good visual identity for them. A visual identity that would reflect on the proper values of the association.The intention was: ?Through graphical design, we want to convey Jönköping Bandy to a larger amount of people, and get increased knowledge in graphical idiom.? and was torn apart into these three questions:What core values does Jönköping Bandy have, and how can we convey them through the visual identity?Which visual materials does Jönköping Bandy need?How do other teams in Allsvenskan Södra merchandise themselves through their websites?The work began with a study of relevant theoretical literature, with focus on graphical design.

Uppsatsen behandlar några av de faktorer som påverkar högstadieelevers övergång frångrundskolan till gymnasieskolan. Undersökningen är genomförd med hjälp av intervjuer och med en enkät, intervjuerna riktades till elever och enkäten besvarades av dessas lärare. De studien undersökta ungdomarna trivs på sin skola på grund av den närhet de upplever till varandra och till sina lärare, den fysiska miljön spelar bara en underordnad roll, är en av de slutsatser uppsatsen mynnar ut i..

Studien syftar till att förklara hur vägledningssamtal praktiseras inom tre valda verksamheter ? gymnasieskolan, Arbetsförmedlingen samt Arenan (introduktionsprogram), utifrån verksamma studie- och yrkesvägledares upplevelser. Fokus ligger på (1) hur utformning i form av målsättning, målgrupp och yrkesbeskrivning påverkar samtalet, (2) hur sökandes behov påverkar samtalet samt (3) hur vägledarna motiverar val av vägledningsmetod.Intervjuer genomfördes med verksamma vägledare inom verksamheten och vald analysmetod för data var analys av meningsinnehåll. Teoretiska utgångspunkter för studien var ?samtalstyper? samt fem vägledningsmodeller vilka är välkända inom vägledningsområdet.Resultatet visade att på Arbetsförmedlingen påverkades samtalet starkt av målsättning.

Denna studie avser att ta reda på och skapa en bild av hur verksamma gymnasielärare i svenska kan tillämpa ett demokratimål. Frågeställningen blir således: Hur kan svensklärare uppfatta, tolka och tillämpa, att eleven "genom olika texter och medier blir förtrogen med grundläggande demokratiska [...] värden men också medveten om destruktiva krafter att reagera emot"?.

Examensarbetet undersöker problem och möjligheter med användning av färgat ljus i offentliga miljöer samt svenska belysningsplanerare och kommuners inställning till användning av färgat ljus. Undersökningen tar också upp vilka lagar, regler och riktlinjer som styr användningen av färgat ljus.Användning av färgat ljus är ett relativt nytt sätt att gestalta miljöer. Komplexiteten ligger i hur och varför färgat ljus skall användas då det inte finns mycket tillgänglig kunskap i området samtidigt som befintliga lagar, regler och riktlinjer är otydliga. Ljus är en viktig del i gestaltningen av staden och därför är det är viktigt med en övergripande strategi för ljussättning av staden. .

I gymnasieskolans styrdokument betonas skönlitteraturens sammanlänkande funktion, både över tid och i rummet. Skönlitteraturläsning ska få eleverna att reflektera över sin och andras situation i olika tider och kulturer. Litteraturteoretikern Louise M Rosenblatt talar om två slags läsning: efferent, en analyserande, litteratur-vetenskaplig läsning och estetisk vilket innebär en upplevelseläsning som i transaktion mellan text och läsare kan förändra läsaren i demokratisk riktning. Den efferenta läsningen är relativt lätt att åstadkomma och är därför vanlig i skolan, men hur kan man främja en estetisk läsning av skönlitteratur i gymnasieskolan? För att ta reda på detta, samt hur lärarens attityd till eleverna och läsningen påverkar hur skolläsningen och reflektionen gestaltar sig, har jag följt tre klassers boksamtal. Dessutom har jag fått ta del av två av klassernas läsloggar. Den danske litteraturvetaren Johan Fjord Jensen menar att i det postmoderna, fritidsinriktade samhället krävs en ny allmänhumanistisk kompetens.

I gymnasieskolans styrdokument betonas skönlitteraturens sammanlänkande funktion, både över tid och i rummet. Skönlitteraturläsning ska få eleverna att reflektera över sin och andras situation i olika tider och kulturer. Litteraturteoretikern Louise M Rosenblatt talar om två slags läsning: efferent, en analyserande, litteratur-vetenskaplig läsning och estetisk vilket innebär en upplevelseläsning som i transaktion mellan text och läsare kan förändra läsaren i demokratisk riktning. Den efferenta läsningen är relativt lätt att åstadkomma och är därför vanlig i skolan, men hur kan man främja en estetisk läsning av skönlitteratur i gymnasieskolan? För att ta reda på detta, samt hur lärarens attityd till eleverna och läsningen påverkar hur skolläsningen och reflektionen gestaltar sig, har jag följt tre klassers boksamtal.

Infärgning är en form av ämnesintegrering och avser samverkan mellan kärnämnet och karaktärsämnet inom gymnasieskolan. Vi vill se vilka möjligheter och hinder samt vilka lösningar denna yrkesgrupp har för arbetsformen infärgning. Resultatet av studien kan kort sammanfattas med att i möjligheterna såg lärarna att eleverna får en helhets syn och ökad motivation. De hinder lärarna upplever är tidsbrist och relevanta läromedel. Lärarnas lösningar beskrivs i första hand som schema lagd tid för samverkan och genomförande av projekt.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare i gymnasieskolan kan indentifiera läs- och skrivsvårigheter hos tvåspråkiga elever. Med en kvalitativ metod intervjuades tre specialpedagoger, en speciallärare och två modersmålslärare där samtliga gav sin syn på hur arbetet och samarbetet fungerade. Resultatet visar att det är svårt att avgöra vad svårigheter hos en tvåspråkig elev beror på eftersom man inte alltid vet hur det ser ut på modersmålet. Därför har modersmålsläraren en viktig roll. Det råder delade meningar om hur samarbetet fungerar men samtliga var eniga om att en förändring måste ske..

En diskursanalys på två av de mest frekvent använda historieböckerna på den svenska gymnasieskolan "Epos" och "Alla tiders historia A". Dessa läses med hjälp av en diskursanlys framtagen av Lennart Hellspong "Metoder för brukstextanalys". För att se om där finns spår av eurocentrism och om de motsvarar Lpf11s kursplan för ämnet historia. Resultatet visar på att de båda böckerna är allt för vinklade till Europas fördel och att de på egenhand inte motsvarar kursplanen..

Uppsatsens syfte är att kartlägga elevers intresse för läsning av skönlitteratur och förhållningssätt till och motiv för detta, samt sätta deras perspektiv i relation till deras svensklärare. Studien har gjorts genom elevenkäter bland avgångselever på både studie- och yrkesförberedande program i gymnasieskolan. Mot bakgrund i resultatet på elevenkäterna genomfördes sedan två svensklärarintervjuer. Jag har sökt tillträde till lärarnas medvetande för att kunna jämföra det med elevernas svar på enkäten.Det föreligger begränsningar i min studie gällande utformningen av elevenkäterna. Vid användning av orden skönlitteratur och böcker, utan vidare definiering, kan det av eleverna ha tolkats som att jag endast menar böcker i tryckt form, alltså inte e-böcker, vilket föranleder eventuella felmarginaler i resultatet.

Kommunen har varit skyldig sedan utbildningsreformen 1992 att bidra till finansieringen av friskolorna. Sedan dess har antalet friskolor ökat markant i Sverige. Kommunen sitter på två stolar när det gäller styrningen av gymnasieskolan. Dels utövare när det gäller den egna kommunala skolan, dels som finansiär när det gäller den fristående gymnasieskolan. Dagens elevpeng ger eleverna en valfrihet att välja vilken skola som de anser maximerar deras egen nytta.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att studera hur en estetisk lärprocess genom skapande av trummor kan se ut i ett samspel mellan elever samt mellan elever och pedagoger. Utvecklingsarbetet genomfördes i en åldersheterogen skolklass med 40 elever som tillsammans skapade trummorna parvis. Genom att observera och fotografera eleverna i sitt skapande studerade vi deras kreativitet, engagemang och kommunikation i ett samspel. Vårt resultat i den här estetiska lärprocessen visar att eleverna genom kommunikation och samspel var kreativa och engagerade i skapandet av trummor..

En mer miljömedveten och energismart byggbransch behövs för säkerställandet av hållbara städer både idag och för kommande generationer. Därför introducerar fler och fler exploatörer miljöklassificeringssystem, även kallade miljöcertifieringssystem, som arbetsmetod. Miljöklassning innebär en bedömning av den miljöpåverkan som byggnation av en ny fastighet medför. Oklart är hur och om dessa system är tillämpningsbara från ett landskapsarkitekturperspektiv och i följande arbete ämnar jag att besvara följande frågeställning: Vad skiljer de allt mer frekvent använda miljöcertifieringssystemen BREEAM och Grönytefaktorn ur ett svenskt landskapsarkitekturperspektiv? Två av de största systemen på den svenska marknaden, BREEAM Europe Commercial och Grönytefaktorn, analyseras och jämförs med stöd i två aktuella exploateringsområden: Masthusen och Norra Djurgårdsstaden.