Syftet med detta utvecklingsarbete var att studera hur en estetisk lÀrprocess genom skapande av trummor kan se ut i ett samspel mellan elever samt mellan elever och pedagoger. Utvecklingsarbetet genomfördes i en Äldersheterogen skolklass med 40 elever som tillsammans skapade trummorna parvis. Genom att observera och fotografera eleverna i sitt skapande studerade vi deras kreativitet, engagemang och kommunikation i ett samspel. VÄrt resultat i den hÀr estetiska lÀrprocessen visar att eleverna genom kommunikation och samspel var kreativa och engagerade i skapandet av trummor..

En mer miljömedveten och energismart byggbransch behövs för sÀkerstÀllandet av hÄllbara stÀder bÄde idag och för kommande generationer. DÀrför introducerar fler och fler exploatörer miljöklassificeringssystem, Àven kallade miljöcertifieringssystem, som arbetsmetod. Miljöklassning innebÀr en bedömning av den miljöpÄverkan som byggnation av en ny fastighet medför. Oklart Àr hur och om dessa system Àr tillÀmpningsbara frÄn ett landskapsarkitekturperspektiv och i följande arbete Àmnar jag att besvara följande frÄgestÀllning: Vad skiljer de allt mer frekvent anvÀnda miljöcertifieringssystemen BREEAM och Grönytefaktorn ur ett svenskt landskapsarkitekturperspektiv? TvÄ av de största systemen pÄ den svenska marknaden, BREEAM Europe Commercial och Grönytefaktorn, analyseras och jÀmförs med stöd i tvÄ aktuella exploateringsomrÄden: Masthusen och Norra DjurgÄrdsstaden.

Syftet med denna studie Àr att undersöka idrottslÀrares syn pÄ simundervisningen i gymnasieskolan. Studien har följande frÄgestÀllningar: Hur ser lÀrare pÄ simkunnighet? Hur legitimeras simundervisningen som innehÄll i Àmnet idrott och hÀlsa? Hur undervisar och bedömer lÀrarna simning i Àmnet idrott och hÀlsaSemistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra kvinnliga lÀrare inom Àmnet idrott och hÀlsa pÄ fyra olika gymnasieskolor i Stockholms kommun. Intervjuerna spelades in och transkriberades dÀrefter. Skola valdes ur geografi- och logistiksynpunkt.Alla lÀrarna ansÄg att simkunskap Àr vÀldigt viktigt och de legitimerar simningen antingen efter egna erfarenheter eller efter sÀkerhets- och livrÀddningsaspekten.

Syftet med utvecklingsarbetet Àr att utveckla kunskap hos oss och andra lÀrare om hur estetik kan anvÀndas som redskap i lÀs- och skrivinlÀrningen i Ärskurs ett. Detta gjorde vi genom att skapa en handbok med estetiska övningar dÀr ele-ver övar sin lÀs- och skrivförmÄga. Vi valde aktionsforskning som metod och har anvÀnt oss av ett kvalitativt arbetssÀtt dÀr vi genomförde intervjuer och ob-servationer. VÄr handbok Àr en produkt av vÄra erfarenheter som vi utvecklat genom att lÀsa tidigare forskning, genomföra observationer och intervjuer och genom att ha ett samarbete med verksamma lÀrare. Eftersom lÀrarna uttrycker en vilja att ta del av handboken drar vi slutsatsen att detta utvecklingsarbete och vÄr handbok kan vara en del av processen dÀr estetiken fÄr en sjÀlvklar plats som redskap i lÀs- och skrivinlÀrningen.

Uppsatsen handlar om faktorer till varför gymnasieelever Àr omotiverade till Àmnet matematik. Undersökningen Àr uppdelad i tvÄ fallstudier, dÀr vi studerar tvÄ olika grupper som lÀser kursen Matematik A. Vi försöker genom en enkÀtundersökning finna viktiga faktorer till omotivation i respektive fallstudie, vad deras lÀrare tror Àr viktiga faktorer till omotivationen, samt en jÀmförelse mellan lÀrarnas och elvernas Äsikter..

I den hÀr uppsatsen undersöks en gÄrd i Ljusdalsbygden i HÀlsingland som kallas UtigÄrden. PÄ gÄrden finns idag en byggnad som kallas mangelstugan dÀr mÄleri och tapeter frÄn 1806-1807 finns bevarat. FrÄgestÀllningen Àr nÀr, hur och varför den inreddes samt vem eller vilka som kan ha utfört arbetet. Syftet Àr att frÄngÄ generella förklaringar, lÀgga ett mer individuellt perspektiv pÄ en interiör och pÄ sÄ vis ge den ett mervÀrde. Arkivariska kÀllor och litteratur tolkas tillsammans med den fysiska byggnadens interiör för att i viss mÄn kartlÀgga den sociala och ekonomiska kontexten som omgav interiören.

Poesi Àr en konstform med fÄ regler och fria ramar. MjukvarukonstruktionÀr, tvÀrtemot poesin, baserat pÄ ett rigoröst ramverk med strikta förhÄllningsregler. HÀr utforskas möjligheten att kombinera dessa discipliner och generera poesi med hjÀlp av mjukvara. Uppsatsen beskriver hur naturligt sprÄk kan genereras och hur det genererade sprÄket kan bilda poetiska texter med hjÀlp av kontexter och grammatiska regler. Det estetiska vÀrdet pÄ den genererade poesin undersöks utifrÄn en objektiv bedömning som sedan jÀmförs med en lÀsares subjektiva uppfattning.

Syftet med studien Àr att undersöka hur gymnasieskolans yrkesutbildning kan öka samverkan med nÀringslivet. Jag vill genom undersökningen visa vad som kan göras för att fÄ ökat samarbete inom arbetsplatsförlagd utbildning, kompetensutveckling av yrkeslÀrare och resursöverföring inifrÄn nÀringslivet till gymnasieskolan. Resultatet av studien visar att det finns ett stort intresse och mÄnga nya grepp ifrÄn nÀringslivet pÄ hur vi kan öka samverkan.       Studien gjordes genom en enkÀtundersökning som skickades till 16 respondenter som idag har arbetsplatsutbildningskontrakt med skolan. .

Litteraturstudie och intervjuer med pojkar som gick pÄ OmvÄrdnadsprogrammet vÄrterminen 2001. Syftet med arbetet var att ta reda pÄ vilka anledningar som har gjort att pojkar har sökt OmvÄrdnadsprogrammet och om utbildningen leder fram till ett mÄlyrke. Slutsatserna av studien var att pojkar sökte OmvÄrdnadsprogrammet för att de var intresserade av att arbeta med mÀnniskor och att utbildningen leder till flera olika alternativ som mÄlyrke. Mer information inför valet till gymnasieskolan och omvÄrdnadsprogrammet och vilka möjligheter till vidareutbildning var tvÄ faktorer som kom fram i resultatet..

Idag finns det en pÄtaglig vilja hos olika aktörer att formulera vad som Àr attraktivt i den fysiska miljön. Uttrycket attraktivt anvÀnds i ett flertal plandokument och ges ut som praxis av bland annat Boverket. Men vad innebÀr attraktiva miljöer och vad betraktas egentligen som tilltalande och motbjudande i den fysiska miljön? RÄdande planeringsideal handlar till stor del om tÀta stadsstrukturer och om en blandning av olika funktioner ? nÄgot som förutsÀtts skapa attraktiva vÀrden. Planeringsidealet har uppkommit som reaktion mot modernismens ensidiga uttryck och för nÀrvarande blickar mÄnga arkitekter och planerare tillbaka till 1800-talets mÄngfunktionella stadsform dÀr bostÀder, handel och arbetsplatser uppfördes inom ett och samma omrÄde.

Detta examensarbete bearbetar resultatet frÄn ett designpedagogiskt projekt dÀr ungdomar arbetade med grafisk formgivning. Syftet var att fÄ syn pÄ elevernas visuella kompetens för att svara pÄ regeringens förslag om att lÀgga ner estetisk verksamhet. Genom intervjuer och analyser av elevarbeten undersöker jag om det Àr möjligt att fÄ syn pÄ ungdomars kunskaper att lÀsa av och anvÀnda sig av de visuella kulturer som finns omkring dem. FrÄgan som stÀlls Àr: Hur ser ungdomars visuella kompetens ut idag, sett genom elevarbeten som behandlar grafisk design?För att fÄ svar pÄ detta har en workshop i formgivning av tidskriftsomslag genomförts ute pÄ tvÄ skolor i nÀrförorter till Stockholm.

Vi ville inventera begreppet vÀrdegrund och arbetet kring detta i gymnasieskolan och ta reda pÄ hur eleverna ser pÄ detta. VÄr hypotes Àr att en gemensam vÀrdegrund inte Àr förenlig med de överigripande demokratiska vÀrderingarna. Vi har genomfört intervjuer med elever, lÀrare och sakkunniga i syfte att ge en grund för samtal och dialog i klassrummet. För att redovisa dessa samtal har vi valt film som medium Vi tror att det Àr i ett samhÀlle med grundlÀggande skillnader i vÀrderingar som demokratin hÄlls levande och det Àr framför allt pÄ grund av dessa skillnader som vi behöver demokratin. Nyckelord: vÀrdegrund, demokrati, jÀmstÀlldhet, lika vÀrde.

I detta arbete redovisas tre musiklÀrares arbetssÀtt med elevinflytande i undervisningen pÄ gymnasiets estetiska program. Den visar pÄ skillnader och arbetssÀtt med elevinflytande i praktiska och teoretiska musikÀmnen. Jag jobbar för nÀrvarande som gitarrlÀrare pÄ ett studieförbund i Stockholm dÀr eleverna har ett mycket stort inflytande pÄ undervisningens utformning. Mina erfarenheter av mitt gitarrlÀrarjobb Àr att eleverna tycker att det Àr roligt att spela musik de sjÀlva tycker om, samtidigt tycker jag det svÄrt att hitta en bra balans mellan vad jag som lÀrare tycker de ska lÀra sig och vad eleverna tycker Àr kul och roligt. Syftet med det hÀr arbetet Àr att försöka se andra musiklÀrares tankar och erfarenheter kring elevinflytande.FrÄgestÀllningarna gÀller de tre lÀrarnas och de olika skolornas arbetssÀtt med elevinflytande.

SammanfattningI min undersökning har jag haft som syfte att undersöka lÀroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94 och dÀr visa pÄ hur Àmnet ensemble beskrivits i styrdokumenten mot bakgrund av tidigare forskning. DÀrtill har jag genom fyra kvalitativa intervjuer undersökt hur de intervjuade lÀrarna sÀtter upp mÄl, tolkar undervisningens syfte och planerar undervisningen i jÀmförelse med vad som stÄr i lÀroplanen. FrÄgestÀllningarna var: Hur har ensemble beskrivits som aktivitet/Àmne i styrdokumentet Lpf 94 mot bakgrund mot traditioner som funnits i tidigare lÀroplaner? Hur planerar, lÀgger fokus, sÀtter upp mÄl och tolkar lÀrarna ensembleundervisningens syfte i jÀmförelse med vad som stÄr i lÀroplanen? Det som framgÄr i Lpf 94 Àr bristen pÄ en tydlig anvisning om hur mycket/lite, ensemble som ska ingÄ i musikundervisningen vid gymnasieprogrammen. Endast Estetiska programmet inriktning musik beskrivs ensemblelektionernas riktlinjer och innehÄll lite tydligare.

SammanfattningDenna uppsats behandlar muntlig kommunikation i gymnasieskolans Àmnen svenska och engelska. Kommunikation Àr en central del i alla mÀnniskors liv. Det muntliga Àr utgÄngspunkten i lÀrandet och muntlig kommunikation förekommer mycket mer Àn skriftlig kommunikation i samhÀllet. Skolan Àr en plats dÀr mÀnniskor med olika bakgrund trÀffas och Àr dÀrför en utmÀrkt plats för kommunikation mellan dessa. Kommunikation krÀvs för att respekt och förstÄelse för andra mÀnniskor ska uppstÄ.Det muntliga likstÀlls med det skriftliga i styrdokumenten och muntliga aktiviteter ska enligt styrdokumenten genomföras i Àmnena svenska och engelska pÄ gymnasiet.