Från resursfördelning till resursanvändning
Fristående gymnasieskolaResursfördelningKommunal gymnasieskolaBudgetKostnadsdrivareEkonomistyrningManagement of enterprisesFöretagsledningManagementBusiness and Economics
Kommunen har varit skyldig sedan utbildningsreformen 1992 att bidra till finansieringen av friskolorna. Sedan dess har antalet friskolor ökat markant i Sverige. Kommunen sitter på två stolar när det gäller styrningen av gymnasieskolan. Dels utövare när det gäller den egna kommunala skolan, dels som finansiär när det gäller den fristående gymnasieskolan. Dagens elevpeng ger eleverna en valfrihet att välja vilken skola som de anser maximerar deras egen nytta. Huvudsyftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur resursfördelningen och resursanvändningen ser ut i kommunala och fristående gymnasieskolor. En effektiv resursanvändning inom skolan är viktigt för en välfungerande skola. En välfungerande skola är bland det mest fundamentala för ett samhälle som vill utveckla och öka sitt välstånd. Att det finns en debatt om friskolor pekar på att där finns skillnader mellan de kommunala och de fristående skolorna. Vår ambition med arbetet är att undersöka styrningen av och styrningen i skolorna. Studien skall ske på två kommunala och två fristående gymnasieskolor och visa på eventuella skillnader mellan dessa. Metoden har varit en kvalitativ fallstudie där empirin till stor del bestått av intervjuer. Teorin är tagen från olika källor, för att på detta sett skapa en så bred teorigrund som möjligt. Empirin och teorin har sedan utgjort grunden för analysen, där vi både analyserat resursfördelningen och resursanvändningen i skolorna. Resultatet av undersökningen visar att det finns stora likheter mellan styrningen i de kommunala och de fristående gymnasieskolorna. Skillnaderna mellan skolorna är sådana skillnader som är allmänna kring offentligt vs. privat, såsom ägande och planeringshorisont.