Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vilka uppfattningar elever med hög frÄnvaro i Àmnet idrott och hÀlsa har om detsamma. Vi som blivande lÀrare i idrott och hÀlsa vill fÄ en ökad kunskap om hur vi som lÀrare ska kunna motivera de elever som har hög frÄnvaro i idrott och hÀlsa pÄ gymnasieskolan. VÄr undersökning bygger pÄ intervjuer med elever frÄn tvÄ gymnasieskolor. Skolorna Àr av olika storlek men bÄda ligger i södra Sverige. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och har intervjuat Ätta elever, fyra flickor och fyra pojkar.

I en rapport frÄn stadskontoret undersöktes möjligheterna att anvÀnda öppen programvara ioffentliga förvaltningar som exempel skolor. Rapporten visade pÄ mÄnga positiva effektermed öppen programvara. Budskapet frÄn rapporten var att offentliga förvaltningar bör vÀrderaöppna programvaror lika med den proprietÀra vid anskaffning. Idag anvÀnds till stor delproprietÀr programvara i skolor. Detta kan stÀlla till ekonomiska problem föl' enskilda elever,dÄ inte alla har samma tillgÄng till den hÀr typen av programvara.

Bakgrund: Patienter som st?r p? v?ntelistan f?r en hj?rttransplantation befinner sig i en utmanande och unik situation d?r en transplantation ?r deras enda chans till ?verlevnad. Andra behandlingsalternativ har testats utan att ge bot. Den tid som patienterna tillbringar p? v?ntelistan upplevs ofta som betungande och har en p?taglig p?verkan p? livskvaliteten. Syfte: Att unders?ka patienters upplevelser av att v?nta p? en hj?rttransplantation. Metod: Denna litteratur?versikt inkluderar ?tta kvantitativa och kvalitativa studier som beskriver upplevelserna hos patienter som v?ntar p? en hj?rttransplantation.

Syftet med vÄrt arbete har varit att undersöka om man kan frÀmja elevers lÀrande inom matematiken med hjÀlp av musik och hur lÀrare stÀller sig till detta arbetssÀtt. VÄr undersökning har grundats pÄ att tidigare forskning kommit fram till att matematikundervisningen bör bli mer stimulerande och lustfylld. Dessutom vill forskare att man strÀvar efter att integrera olika Àmnen med varandra. De frÄgestÀllningar vi utgÄtt frÄn: Hur stÀller sig lÀrare till dagens matematikundervisning och till att man integrerar musik i matematiken? Förekommer det att lÀrare integrerar dessa Àmnen och finns det nÄgon koppling till vilken Älder pÄ eleverna lÀrarna undervisar för? Vilka metoder anvÀnder man sig eventuellt av? Vad kan ett musikinspirerat inlÀrningssÀtt leda till och hur kan man sporra lÀrare att anvÀnda estetiska Àmnen i undervisningen? För att fÄ dessa frÄgestÀllningar besvarade valde vi att göra tvÄ intervjuer, den ena med en lÀrarutbildare i matematik och den andra med en lÀrarutbildare i musik.

Denna uppsats fokuserar pÄ King Hus actionestetik och den montagekonstruerade rörelsen, enligt en konkret syftesformulering som lyder: Att öka förstÄelsen för King Hus estetiska val genom att belysa vissa rytmiska rörelsetendenser, sÄsom en konstruktion av filmens montage, och dess relation till tvÄ vitt skilda konstyttringar, med dessa avses Pekingoperan och cinéma pur. Ledande tes genom uppsatsen Àr att Hus visuella stil visserligen Àr starkt prÀglad av ett personligt intresse och en djup förstÄelse för estetiska normer i Pekingoperan, men att han samtidigt genom ett skickligt utnyttjande av cinematiska tekniker skapar en alldeles unik version av kinesisk estetik, som mÄste förstÄs som specifik för filmmediet. Sammantaget Àr förhoppningen att resultatet skall bidra till avmarginaliseringen av Hu som förvaltare till en förment essens av traditionell kinesisk kultur. Metoden bestÄr i en jÀmförande analys av rörligt bildmaterial i tvÄ steg, som illustrativ modell och teoretisk ingÄng till rörelsebegreppet tillÀmpas Heinrich von Kleists marionett och i dess förlÀngning Àven Sergei Eisensteins biomekaniska rakurs.Min analys leder mig till slutsatsen att den rytmiska rörelsen i Hus actionscener har starka likheter med sÄvÀl Pekingoperan som cinéma pur, och jag vill pÄ grundval av detta föreslÄ att Hu snarare bör förstÄs som en nyskapare av kinesisk estetik, dÄ han positionerar sig nÄgonstans mellan traditionalism och modernism genom att skapa en estetisk jÀmvikt mellan teater och film dÀr ingenderas legat gÄr förlorad..

Malmö Högskola LÀrarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogik Höstterminen 2010 ABSTRAKT Rubin, Maria (2010). Pedagogisk utredning av ?tvÄsprÄkiga elever? ? en studie av nÄgra gymnasieelevers tvÄsprÄkiga sprÄkutveckling (A Study of Second Language Acquisition of Some Bilingual Students in Upper Secondary School). Skolutveckling och ledarskap. SpeciallÀrarutbildningen, Malmö högskola. Studiens syfte Àr att belysa och diskutera det resultat som följer av att inom ramen för en pedagogisk utredning inom gymnasieskolan specifikt belysa tvÄsprÄkiga elevers sprÄkutveckling och de förutsÀttningar som ges för denna.

IT-prototype for programming education in the form of a web-site. IT-prototype for programming education in the form of a web-site..

I denna aktionsforskning utarbetas, anvÀnds och utvÀrderas en metod för muntliga prov i matematik A. De frÄgor som vi har arbetat utifrÄn gÀller valet av uppgifter, hur sjÀlva genomförandet av ett muntligt prov ska gÄ till samt hur man bedömer det muntliga provet..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka ett antal svensklÀrares syn pÄ syftet med lÀsning av skönlitteratur, urval av texter, populÀrlitteratur och kvalitetslitteratur samt bedömningar inför betygsÀttning. Undersökningen berör den skönlitterÀra lÀsningen i Àmnet svenska i gymnasieskolan och Àr inriktad pÄ skillnader mellan yrkesförberedande respektive teoretiska program. Undersökningen bestÄr av kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer. Resultatet har delats in i fyra kategorier, nÀmligen Syftet med att lÀsa skönlitteratur, Urval, PopulÀrlitteratur och kvalitetslitteratur samt Bedömning.DÄ avgrÀnsningen av materialet fÀrdigstÀllts, genomfördes en analys av materialet dÀr informanternas uttalanden jÀmfördes med tidigare forskning samt Kursplanen i svenska. GÀllande de flesta frÄgestÀllningar som diskuteras i undersökningen, mÀrks inga större skillnader mellan de informanter som representerar teoretiska program och de som representerar yrkesförberedande program.

Skolverket har instiftat ett antal IT-inriktade kurser för gymnasieskolan, men olika teorier beskriver att denna traditionella undervisning Àr lÄngt ifrÄn pedagogiskt fullÀndad. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur IT-undervisningen i dagens gymnasieskola Àr upplagd och om lÀrarna upplever nÄgra problemsituationer i undervisningen. Genom att intervjua sex gymnasielÀrare i en medelstor svensk stad har undervisningsmetoder och problemsituationer kartlagts. TvÄ lÀrare anvÀnder sig av genomgÄngsfas och dÀrefter uppgiftsfas, en lÀrare anvÀnder PBL som undervisningsmetod, en lÀrare vÀljer att slÄ ihop genomgÄngsfas och uppgiftsfas och slutligen vÀljer tvÄ lÀrare att undervisa med hjÀlp av ett interaktivt inlÀrningsprogram (I-point). NÀr det gÀller hjÀlpmedel i undervisningen anvÀnder samtliga lÀrare sig av projektor kopplad till dator för att visa genomgÄngar pÄ projektorduk.

- En granskning av Kairos Future. I SĂ€ffle sparar kommunen pengar genom att slĂ€cka var tredje gatlykta utanför centrum och tĂ€nker flytta delar av gymnasieskolan till ÅmĂ„l. Samtidigt har kommunen lagt flera hundra tusen pĂ„ ett pĂ„gĂ„ende visionsarbete i samarbete med konsultföretaget Kairos Future..

Denna rapport omfattar bÄde studier kring och konstruktion av sjÀlvinstruerande lÀromedel för gymnasieskolan. MÄlsÀttningen har varit att slutprodukten ska vara tidsenlig och anpassad för elever pÄ de yrkesförberedande programmen. Tyngdpunkten för undersökningen har varit litteraturstudier men intervjuer har ocksÄ genomförts som kvalitativ forskningsmetod. Konstruktionen av lÀromedel har skett med tvÄ olika angreppssÀtt och Àven utförandet har stora skillnader. Det ena som skapades genom en induktiv process och utgörs av instruktioner för ett helt kursmoment med CNC-programmering. För det andra lÀromedlet som genomfördes utifrÄn ett deduktivt förhÄllningssÀtt omfattar produkten mer av vÀgledande instruktioner för att kunna hitta rÀtt och uppdatera de befintliga, men omoderna och ofullstÀndiga, lÀromedel för kursen Lokala datanÀt. Resultatet visar att det Àr möjligt att göra ett tidsenligt sjÀlvinstruerande lÀromedel och att kvalitén inte behöver skilja sig nÀmnvÀrt Ät beroende pÄ vilken metod som anvÀnds vid konstruktionen.

Arbetet utgör en litteraturundersökning avseende utvÀrdering och styrning av dagens svenska gymnasieskola. Perspektivet Àr kritiskt granskande och intresset för frÄgorna har vÀckts genom egna erfarenhet som gymnasielÀrare.Centralt för sambanden mellan mÄlstyrning, konkurrens och utvÀrdering Àr förstÄelsen för tester och utvÀrdering, avseende testmetodik, tolkning av testresultat och pÄverkan pÄ den pedagogiska processen, samt förutsÀttningarna för att mÄlstyra den pedagogiska verksamheten i skolan.I syfte att erhÄlla ett brett perspektiv pÄ tester och utvÀrderingar, har tvÄ vitt skilda omrÄden nÀrmare studerats. Dessa har valts sÄ att det ena (testning av Àmneskompetens och betygssÀttning) utgör en relativt formaliserad testning av specifika Àmneskunskaper, som regelbundet utvÀrderas; medan det andra (utvÀrdering av den gemensamma vÀrdegrunden) utgör ett Àmnesövergripande omrÄde, vars testning inte Àr formaliserad och inte sker regelbundet.Genom att undersöka hur utvÀrdering sker inom tvÄ olika och vitt skilda omrÄden, har generella slutsatser dragits rörande de komplexa sambanden mellan mÄlstyrning, konkurrens och utvÀrdering.NÄgra slutsatser som dras Àr att det föreligger en samverkan mellan mÄlstyrning, utvÀrdering och konkurrens, samt att tolkningsutrymmet i betygskriterierna i kombination med en press för högre betyg, Àr en orsakskombination som kan förklara den rÄdande betygsinflationen..

Studiens syfte var att undersöka hur danselever vid en spetsutbildning och ett nationellt estetisk program pÄ gymnasieskolan upplever att delaktighet, prestationskrav och betyg pÄverkar deras stress och vÀlmÄende.Studien gjordes pÄ tvÄ gymnasieskolor i tvÄ mindre stÀder i Sverige. En av skolorna hade en spetsutbildning, den andra skolan hade ett nationellt estetiskt program. EnkÀterna delades ut till totalt fyra klasser, tvÄ pÄ varje skola och sammanlagt 19 elever. Den teoretiska utgÄngspunkten i studien har varit hermeneutiken. Med hjÀlp av den hermeneutiska analysmodellen har vi tolkat och bildat oss en förstÄelse för svaren som enkÀterna gett oss.Resultatet visade att dansen hade en stor betydelse för eleverna vilket innebar att dansutövandet var viktigare Àn betygsÀttningen.

Teckning Àr ett arbetsomrÄde som har hÀngt med frÄn den allra tidigaste bildundervisningen, dÀr den Ànnu utgör en grundbult i en alltmer svÄrdefinierad sammansÀttning. PÄ förtjÀnstfulla sÀtt kan man idag kombinera enkla material med modern teknologi, t ex för att skapa uttryck, lösa uppgifter eller underlÀtta estetisk kommunikation..