Mentorskapet Àr en stor del av lÀraryrket för mÄnga gymnasielÀrare. VÄr uppfattning Àr att mentorskapet mellan lÀrare och elev tenderar att fÄ otydliga grÀnser, Àven pÄ skolor dÀr det finns riktlinjer för mentorskapet, vilket gör det svÄrt för lÀraren att avgrÀnsa mentorsrollen. Syftet med denna studie Àr dÀrför att undersöka hur mentorskapet i gymnasieskolan kan se ut pÄ en skola dÀr det finns riktlinjer för verksamheten. Detta har vi gjort genom att besvara frÄgor om vad lÀrare i gymnasieskolan anser syftet med mentorskapet vara, vad de utför i egenskap av mentorer, vad de anser bör ingÄ i mentorskapet samt hur detta förhÄller sig till de riktlinjer om mentorskapet som finns pÄ ett utvalt rektorsomrÄde. Studien Àr kvalitativ och vi har anvÀnt oss av semi-strukturerade intervjuer som metod.

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med denna studie Ă€r att ta reda pĂ„ om elever som gĂ„tt igenom gymnasiets estetiska dansprogram upplever att de genom dansen utvecklat/stĂ€rkt olika psykosociala förmĂ„gor samt fysiska kapaciteter. De frĂ„gestĂ€llningar studien utgick ifrĂ„n Ă€r:Uppger eleverna att dans som uttrycksform stĂ€rker sjĂ€lvkĂ€nsla, sjĂ€lvförtroende och sjĂ€lvmedvetenhet?Uppger eleverna att dans som uttrycksform stĂ€rker kroppskontroll/kroppskĂ€nnedom?Uppger eleverna att dans som uttrycksform utvecklar den sociala förmĂ„gan?Är det nĂ„gon del av dansen (dansundervisningen) som verkar vara speciellt utvecklande vad gĂ€ller ovanstĂ„ende frĂ„gestĂ€llningar?MetodMetoden som anvĂ€nts Ă€r en kvantitativ enkĂ€t med till viss del kvalitativa ansatser, dĂ€r före detta elever pĂ„ gymnasiets estetiska program med dansinsriktning utgjort undersökningsgruppen. Totalt inkom 45 svar och dessa har analyserats kvantitativt och tolkats utifrĂ„n ett abduktivt teoretiskt ramverk bestĂ„ende av fenomenologi, socialpsykologi med stöd av tidigare forskning.ResultatResultaten visar att majoriteten av eleverna upplever att dansen har bidragit till (i stor utstrĂ€ckning eller delvis) att stĂ€rka deras sjĂ€lvkĂ€nsla, sjĂ€lvförtroende, sjĂ€lvmedvetenhet, kroppskontroll/kroppskĂ€nnedom samt till att öka deras sociala förmĂ„ga. De delar inom dansundervisningen som visat sig vara mest utvecklande för de psykosociala förmĂ„gorna Ă€r möjligheten att stĂ„ pĂ„ scen, improvisationen samt det egna skapandet.

Uppsatsen undersöker det grafiska och estetiska uttrycket frÄn klassiska spel ur genren shoot?em up, och hur man som grafiker, art director eller speldesigner kan överföra delar av detta uttryck till ett modernt spel skapat med andra förutsÀttningar. Uppsatsen ligger till grund för ett grafiskt verk kallat Hands of Deliverance, som bestÄr av spelgrafik som i sin helhet kan illustrera hur ett sÄdant modernt spel kan se ut..

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka hur specialpedagoger pÄ grund- respektive gymnasieskola arbetar med elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi. Vi hade en uppfattning om att grundskolan arbetar mestadels kompensatoriskt medan gymnasieskolan Àr mer inriktad mot att eleverna ska nÄ mÄlen och detta ville vi undersöka. Vidare ville vi jÀmföra metoder och arbetssÀtt inom de olika skolformerna och undersöka i vilken grad elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi inkluderas i ordinarie undervisning.För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor anvÀnde vi oss av en enkÀtundersökning som vi genomförde pÄ 25 specialpedagoger inom respektive skolform. EnkÀten som vi anvÀnt i undersökningen bestod av tvÄ delar, dÀr den första delen handlade om kompensatoriska hjÀlpmedel och den andra berörde undervisningsproblematik. De flesta frÄgorna i enkÀten var slutna med fasta svarsalternativ.Undersökningen visar att vÄr uppfattning att man pÄ grundskolan har ett mer kompensatoriskt arbetssÀtt medan man pÄ gymnasieskolan arbetade mer mot mÄlen i kurserna stÀmmer.

HöglÀsning Àr en handling nÀr en vuxen lÀser en text högt för ett eller flera barn och Àr en viktig del av barns sprÄkutveckling. Att besitta ett rikt sprÄk Àr av stor vikt för att leva och verka i dagens samhÀlle som prÀglas av text och samtal. Sett frÄn det senaste decenniet har barns lÀsförmÄga och intresse till lÀsning försÀmrats. DÀrför Àr det betydelsefullt att lÀrare tillÀmpar arbetssÀttet höglÀsning i undervisningen. Syftet med litteraturstudien var att belysa höglÀsningens betydelse i de tidiga skolÄren.

SAMMANFATTNINGSkolverket beskriver att religionsÀmnet idag spelar en allt viktigare roll i vÄrt internationella samt mÄngkulturella samhÀlle, trots detta har Àmnet inom grundskolan blivit otydligt och saknar identitet. Inom gymnasieskolan Àr religionsÀmnet ett kÀrnÀmne och har dÀr en mer tydlig identitet.Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur lÀrare och elever uppfattar övergÄngen frÄn grundskolan till gymnasieskolan. För att göra omrÄdet mindre studeras denna övergÄng endast inom Àmnet religion. Studien vill visa en helhetsbild av hur Àmnet Àr uppbyggt i teorin med de rÄdande styrdokument som idag styr skolan och som anger de ÀmnesmÄl som skolan ska arbeta mot, till hur lÀrare och elever uppfattar och arbetar med Àmnet i praktiken.Som metod för att besvara syftet har tolv intervjuer genomförts pÄ en gymnasieskola i Södra Norrland. Tre av informanterna var behöriga lÀrare inom religionsÀmnet, samtliga var mÀn och de arbetade alla pÄ den aktuella gymnasieskolan.

Detta arbete behandlar problematiken med att bedöma projektarbeten i gymnasieskolan. Statistiska CentralbyrÄns framtagna statistik visar att det finns stora skillnader i betygssÀttningen i kursen Projektarbete PA 1201 mellan den undersökta skolan, en gymnasieskola i SkÄne, och övriga riket. Eftersom kursen Àr relativt ny i verksamheten Àr det troligt att det finns brister i praktiserandet av kursplanerna för kursen. Samordnaren av projektarbeten pÄ skolan X ville dÀrför undersöka varför skolan ligger lÀgre i betygssÀttning, vad det gÀller antalet satta MVG, Àn andra gymnasieskolor i Sverige. Syftet med studien Àr dÀrför att belysa vilka kvaliteter som premieras i bedömningen av projektarbeten pÄ skola X och sÀtta dessa i relation till kursens betygskriterier och mÄl samt den allmÀnna kunskapssynen.

SammanfattningI detta examensarbete har jag undersökt hur medielÀrare bedömer enskilda elever vid grupparbete. Detta har jag gjort för att fÄ mer kunskap om bedömning, eftersom det Àr sÄ komplext. Jag har utgÄtt ifrÄn en fenomenografisk ansats, dÄ jag har undersökt hur bÄde lÀrare och elever upplever bedömningen. Fenomenografi kommer frÄn ordet fenomen i betydelsen ?som det visar sig? och undersöker hur mÀnniskor erfar aspekter av verkligheten.

Hösten 2011 började den nya gymnasieskolan gÀlla och i samband med det infördes förÀndringar i betygssystemet. Det hÀr arbetet har inom ramen för en kommunalgymnasieverksamhet sökt förstÄelse för vilka möjligheter och begrÀnsningar det nyabetygssystemet medfört. Metoden som anvÀnts Àr en kvalitativ fallstudie dÀr intervjuer utförtsmed förvaltningschef, skolledare och biologilÀrare. En ramfaktorteoretisk ansats har anvÀntsför att analysera resultatet av intervjuerna som diskuteras i relation till litteratur och tidigareforskning kring det mÄlrelaterade betygssystemet. Resultatet visar att implementeringen avreformen karaktÀriseras av ett samspel av beslut inom olika skolorganisatoriska nivÄer.

Denna kvalitativa studie diskuterar Àmnesintegrering mellan svenska och bild i gymnasieskolan med fokus pÄ mötet mellan olika diskurser. Jag analyserar styrdokument och intervjuer med fyra gymnasielÀrare för att belysa Àmnes­ integrering och förÀndringar inom bild­ och svenskÀmnet. Diskursanalys anvÀnds som metod för att kartlÀgga diskurser och belysa frÄgor om makt och förÀndring inom omrÄdet ?ord och bild?. I bÄda Àmnenas kommande Àmnesplan sker en förskjutning mot bÄde Àmnets och de enskilda kursernas innehÄll.

Denna uppsats utgÄr ifrÄn författarens egna sjÀlvupplevda erfarenheter frÄn en turné med en barnteaterförestÀllning hösten 2012 och beskriver hÀndelser och situationer som uppkom under turnéns gÄng. Uppsatsen problematiserar mötet mellan skola och teater och synliggör Àven de olika villkor, skola och teater har att förhÄlla sig till. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva vad som sker i mötet mellan lÀrare, elever och teater, att förstÄ lÀrares relation till teaterformen samt den konstnÀrliga ledarens uppfattningar kring samarbetet med skolan.UndersökningsfrÄgorna lyder:Hur kan man förstÄ skolans respektive teaterns villkor?Vilka aspekter anser lÀrare och konstnÀrlig ledare Àr viktiga med hÀnsyn till samarbetet mellan teater och skola?Hur uppfattar lÀrare och konstnÀrlig ledare att mötet mellan teater och skola kan underlÀttas?Hur kan en dramapedagog bidra till samarbetet eller underlÀtta mötet mellan teater och skola?Studien Àr en fallstudie som knyter an till turnén. Det empiriska materialet bestÄr i deltagande observationer, frÄgeformulÀr och intervjuer som tillsammans bearbetats och analyserats.

I detta examensarbete undersöks hur bilden av det litterÀra nittitalet och tvÄ av dess författare, Verner von Heidenstam och Selma Lagerlöf, vÀxer fram i svenska litteraturhistorier för gymnasieskolan under 1900-talet. Speciellt fokuseras pÄ vilken betydelse de tvÄ författarna anses ha haft för den litterÀra strömningen. Dessutom diskuteras hur kanonbildningen har sett ut.De lÀromedel som studerats i examensarbetet Àr kronologiskt disponerade litteraturhistorier skrivna för studieförberedande gymnasieprogram. Den tidsmÀssiga avgrÀnsningen Àr 1894 till omkring 1990. Ett flertal av periodens mest anvÀnda litteraturhistorier finns representerade i undersökningen.

Syftet med undersökningen var dels att ta reda pÄ vilka formuleringar i Lpf 94, utifrÄn definitionen att mentorskap innebÀr att överblicka och bidra till progression gÀllande elevernas kunskapsmÀssiga, personliga och sociala utveckling, som gÄr att koppla till mentorskapet i gymnasieskolan, samt hur dessa Àr relaterade till mentorshandboken, pÄ skolan dÀr undersökningen Àgt rum. Vidare var syftet att ge en bild av hur olika mentorer, pÄ samma skola, arbetar med sitt mentorskap i praktiken. Genom kvalitativa intervjuer har sex mentorer fÄtt beskriva sina erfarenheter och tankar kring det egna mentorskapet. Historiskt har en mentor fungerat som ledsagare bÄde kunskapsmÀssigt, personligt och socialt. Mentorerna i denna undersökning sÄg sig ocksÄ som vÀgledare och som en vuxen som pÄ olika sÀtt stöttar eleverna i deras skolgÄng.

BAKGRUND:I styrdokumenten stÄr det skrivet och att elever genom olika estetiska uttrycksformer ska fÄ uppleva olika uttryck för kunskaper. Det framgÄr Àven att lÀrarna ska strÀva efter att balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Vi har dÀrför i vÄr undersökning tittat nÀrmre pÄ hur detta kan gÄ till och har dÄ frÀmst inriktat oss pÄ hur lÀrare kan integrera musik och matematik. Den litteratur vi grundar vÄr undersökning pÄ innefattar förutom musik Àven andra estetiska uttrycksformer sÄsom bild, slöjd och drama.SYFTE:VÄrt syfte Àr att undersöka hur pedagoger kan anvÀnda sig av estetisk verksamhet för att eleverna ska tillÀgna sig kunskap i matematik. Vi Àmnar ocksÄ undersöka om elever och pedagoger anser denna undervisning vara ett effektivt redskap för lÀrande.FrÄgestÀllningar: Hur gÄr pedagoger tillvÀga för att ge eleverna möjlighet att inhÀmta kunskap med hjÀlp av musik? Hur ser elever pÄ musik som ett redskap för lÀrande i andra Àmnen? Hur ser pedagoger pÄ musik som ett redskap för lÀrande i andra Àmnen?METOD:Vi har anvÀnt oss av intervju och observation som metoder i vÄr undersökning.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare i engelska i gymnasieskolan arbetar med högpresterande och sÀrbegÄvade elever, samt vilka faktorer det Àr som möjliggör och försvÄrar lÀrarnas arbete med dessa elever. I studien har fem kvalitativa intervjuer gjorts med verksamma lÀrare pÄ tvÄ olika gymnasieskolor. De teorier som tillÀmpas i studien Àr Lev Vygotskijs teori om den nÀrmaste utvecklingszonen, Roar Pettersens ramfaktorteori samt ett specialpedagogiskt perspektiv. Resultatet visar att de fem intervjuade lÀrarna har förmÄga att definiera vad en högpresterare och sÀrbegÄvning Àr samt skilja pÄ dem. Alla har erfarenheter av högpresterare, men endast tre av dem har erfarenheter av sÀrbegÄvningar.