Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Vi stÄr inför stora klimatförÀndringar med bland annat en ökad nederbördsmÀngd som resultat. Baserat pÄ detta sÄ har effektiv dagvattenhantering blivit ett viktigt verktyg för hÄllbar stadsutveckling. Vatten bör i allt större utstrÀckning ses som en resurs och tillgÄng i staden och en tendens till detta ser man i att man allt oftare vÀljer att integrera öppna dagvattenanlÀggningar i urbana miljöer. I uppsatsen diskuteras olika aspekter som Àr viktiga att ta hÀnsyn till gÀllande dagvattenhantering, med ett fokus pÄ öppna dagvattenstrukturers estetiska vÀrde. Undersökningen baseras pÄ litteraturstudier samt en platsstudie.Metoderna för att hantera dagvatten har varierat med tiden och under större delen av 1900-talet har dagvattenavledningen skett i slutna system.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur den svenska gymnasieskolans förÀndringar sedan början av 1970-talet har pÄverkat en enskild lÀrares yrkesliv. FrÄgestÀllningarna lyder som följer; Vilka förÀndringar har skett i den svenska gymnasieskolan sedan början av 1970-talet? Hur har dessa förÀndringar pÄverkat en enskild lÀrares yrkesliv? För att uppnÄ mitt syfte och besvara mina frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av en muntlig kÀlla och av flera skriftliga kÀllor. Mitt teorikapitel innefattar tre avsnitt; undersökningen NÀra grÀnsen, gjord av Arbetslivsinstitutet, samt begreppen oral history och livshistoria. FörÀndringarna i den svenska gymnasieskolan sedan 1970-talet fungerar som en bakgrundsteckning.

AbstraktSyftet med denna studie Àr att undersöka hur nÄgra elever, efter avslutade studier pÄ Estetiska Programmet Bild och formgivning, ser pÄ att ha arbetat med skriftlig reflektion i samband med konstnÀrlig gestaltning. Uppsatsen har sin utgÄngspunkt i begreppet reflektion samt hur reflektion kan relateras till upplevelsen av lÀrande och dÀrmed indirekt ocksÄ till en kÀnsla av mening för eleven.Det empiriska materialet bestÄr av intervjuer med fyra av mina före detta elever. Intervjuerna inleddes med att de fick lÀsa en skriftlig reflektion de sjÀlva gjort efter en gestaltningsuppgift i Form under Äk 2.  MÄlet med samtalen var att producera kunskap om elevers uppfattningar om denna arbetsform pÄ Estetiska programmet Bild och Formgivning.Intervjuerna analyseras med utgÄngspunkt i Jerome Bruners syn pÄ utbildning och skola, formulerade i ett antal teser i boken Kulturens vÀv. Bruners perspektiv Àr det psykokulturella.

Syftet med detta arbete var att undersöka om och hur gymnasielÀrare inom svenskÀmnet anvÀnder sig av spelfilm i sin undervisning samt hur gymnasieelever uppfattar anvÀndandet av spelfilm inom Àmnet svenska. En enkÀtundersökning har genomförts bland nio gymnasielÀrare inom Àmnet svenska samt med en klass elever i Ärskurs tre pÄ gymnasiet. Resultatet visar pÄ att alla lÀrare anvÀnder sig av spelfilm men i olika utstrÀckning och att eleverna vill att denna undervisningsmetod skall förekomma i Ànnu högre grad. LÀrarna framhöll, Àven de, viljan av att anvÀnda sig av film i högre utstrÀckning Àn vad de gör. Eleverna poÀngterade att filmen Àr ett lustfyllt och bra lÀromedel.

The purpose of this thesis is to investigate how teachers perceive that they work with science in preschool through aesthetic learning processes as tools both in the indoor and outdoor environment and make visible what the educators' underlying beliefs are that affect how they perceive aesthetic learning processes as tools used to deepen children's understanding of different scientific phenomena.This is an interview study using the phenomenographic approach as a means and method to make visible and report on teachers' views on how aesthetic learning processes can be used to extend preschool children's learning about science. The results are analyzed and discussed based on John Dewey's theoretical ideas about children's learning, aesthetics and science.The study clearly shows that teachers' views on aesthetic learning processes and how they can be used in the work whit science is very divided and in some cases unreflective. The most striking results are that teachers often are unaware that they make use of aesthetic learning processes because they have a more limited view of what it is than we have in the paper. All informants have science as a core subject. Their focus of the activity is located at the showing and visualizeing of scientific phenomena and some of them express that they submit the aesthetic learning processes to their colleagues or that they collaborate with someone who has training in some art form.

Pa? bega?ran av Marinfloc AB har en studie gjorts da?r ett antal faktorer underso?kts som pa?verkar behandlingen av avloppsvattnet pa? olika reningsverk. Ma?tningarna har utfo?rts pa? respektive anla?ggnings biologiska steg da?r de organiska material och a?mnen bryts ner. De faktorer som har granskats a?r vilka metoder som anva?nds fo?r att syresa?tta avloppsvattnet, vilken syrehalt som uppna?s och hur mycket energi syresa?ttningen fo?rbrukar.

Den hÀr undersökningen av en grupp andrasprÄkselever i gymnasieskolan försöker lyfta fram, skapa förstÄelse för och beskriva villkor för framgÄng i skolan hos andrasprÄkselever. De centrala frÄgorna kretsar kring sprÄkliga förutsÀttningar för lÀrande, behovet av stöd i sprÄk- och kunskapsutveckling, sjÀlvstÀndighet, inflytande och ansvar. Denna kvalitativa undersökning bygger dels pÄ en enkÀtundersökning och dels pÄ öppna, halvstrukturerade intervjuer i samtalsform. Inledningsvis deltog 21 andrasprÄkselever i enkÀtundersökningen. FrÄgestÀllningarna handlade om möjligheter och hinder för lÀrande, eget ansvar för studier, stödet hos lÀraren och samverkan mellan lÀrare.

I vÄrt arbete har vi haft tvÄ syften. Det första var ett praktisk-pedagogiskt dÀr frÄgan löd hur ett undervisningsmaterial som integrerar estetisk och naturvetenskaplig undervisning för förskolan och skolan skulle kunna gestaltas. Det andra var ett forskningssyfte dÀr fokus lÄg pÄ problem i processen nÀr vi som KME-pedagoger gör ett naturvetenskapligt omrÄde förstÄeligt i form utav ett undervisningsmaterial. Det naturvetenskapliga omrÄde vi valt att göra förstÄeligt Àr: ?Vad Àr jord och var kommer den ifrÄn??.

SyfteDet övergripande syftet med studien Àr att identifiera det specifika lÀrande som elever kan erövra och kommunicera genom estetiska lÀrprocesser i bildÀmnet, sett ur en bildlÀrarstudents perspektiv, baserat pÄ tvÄ bilduppgifter studenten planerat och genomfört under sin praktikperiod pÄ en gymnasieskola. Ett understÀllt syfte Àr att urskilja lÀrarstudentens uppfattning om lÀrande, kopplat till dennes utbildning. Förutom lÀrarstudenten intervjuas en av de deltagande gymnasieeleverna. VÀgledande frÄgor för studien Àr:? Vilken typ av lÀrande och kunskap bidrar de estetiska Àmnena med?? Hur kan vi anvÀnda det specifika lÀrande som estetiken kan ge, som ett verktyg i skolan som helhet?I intervjuerna har följande frÄgestÀllning varit vÀgledande:? Vilka uppfattningar om lÀrande framtrÀder i gymnasieelevens och lÀrarstudentens samtal?MetodI insamling och produktion av data har jag anvÀnt en etnografisk metod, som nÀrmar sig en sÄ kallad sjÀlvetnografi, inom vilken man intresserar sig för det som hÀnder i forskarens nÀrmiljö.

Avsikten med denna studie har varit att diskutera möjligheter och fÄ en fördjupad kunskap kring hur gymnasielÀrares förhÄllningssÀtt till det vidgade textbegreppet och bilder som sprÄk- och kommunikationsverktyg kan se ut, samt hur deras anvÀndande av, och arbete med, bilder i undervisningen kan gestalta sig. Empiri har samlats in med hjÀlp av ett digitalt frÄgeformulÀr som skickats via e-post till ÀmneslÀrare, dock ej bild- eller medielÀrare, pÄ 22 olika gymnasieskolor i SkÄne lÀn.Som bakgrund till den empiriska undersökningen har relevanta teorier och begrepp, sÄsom det vidgade textbegreppet, bildsemiotik, kommunikation, mediering och estetiska lÀroprocesser, behandlats. Undersökningen behandlar Àven studiens relation och kopplingar till styrdokumenten.Studien visar pÄ en positiv syn hos de medverkande gymnasielÀrarna gentemot bildanvÀndande i undervisningen och pÄ vilka möjligheter och hinder gymnasielÀrarna ser med ett medvetet anvÀndande av bilder i undervisningen. Vi har funnit att ett arbetssÀtt prÀglat av det vidgade textbegreppet skulle kunna bidra till en undervisning dÀr eleverna har en större möjlighet att nÄ de mÄl som Àr uppsatta i lÀro- och kursplanerna, vilket skulle rusta dem för framtiden och det samhÀlls- och arbetsliv de inom kort ska möta och bli aktiva deltagande medlemmar av..

Sammanfattning Hansen, Gabrielle & Jomaa, Sarah. (2008). JÀmstÀlldhet i lÀroböcker. En granskning av text och bild i lÀroböcker för gymnasieskolan. (The gender equality in textbooks.

Syfte med uppsatsen har varit att undersöka hur olika typer av ledare inom skolans vÀrld har upplevt samarbetet mellan kultur och skola. Jag har undersökt hur olika ledare har upplevt projektet FramÄt och om de i detta samarbete har hittat vÀrden som har varit av betydelse för att kunna anvÀnda sig av projektets arbetsmodell, (verktyg). I min undersökning har jag riktat mig till fyra deltagande kommuner dÀr har jag intervjuat en ledare per kommun. Min undersökning bestÄr av en skolledare som varit deltagande i projektet och tvÄ skolledare ledare som delegerat uppgiften vidare, samt en intervjuperson som inte arbetade som skolledare, men ledare av projektet vid dennes skola. Jag har valt att kalla de olika ledarkaraktÀrerna för ledare i denna undersökning.

LÀroplanen för grundskolans tidigare Är 2011 uppmanar personalen i skolan att utveckla ett entreprenöriellt förhÄllningssÀtt hos eleverna.  Skolverket menar att entreprenörskap ska löpa som en röd trÄd genom hela skolan och förutsÀttningen Àr att lÀrarna Àr bekvÀma med begrepp som entreprenörskap och entreprenöriellt lÀrande. Studien syftar till att undersöka vilka arbetsformer som anses entreprenöriellt lÀmpliga. Genom kvalitativa intervjustudier uppmÀrksammas hur fem lÀrare resonerar kring val av arbetsformer för att stimulera entreprenöriella kompetenser. LÀrarna finner det viktigt att utveckla egenskaper hos elever sÄsom kreativitet, lusten att skapa och förmÄgan att ta initiativ och göra idéer till handlingar. Detta bör ske genom skapande aktiviteter som vÀljs utifrÄn demokratiska former med elevinflytande för att skapa delaktighet och engagemang. LÀrarens ses agera som en coach som aktivt uppmuntrar och vÀgleder eleverna i arbetsprocessen, för att lyfta fram deras kvalitéer och kompetenser i entreprenöriellt arbetssÀtt.

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur lÀrare i gymnasieskolan arbetar med fiktioner av olika slag och om arbetssÀtten skiljer sig Ät beroende pÄ om undervisningen sker i ett yrkesförberedande program eller ett högskoleförberedande program. Fyra verksamma lÀrare intervjuades utifrÄn en halvstrukturerad intervjuguide. Resultatet visar att lÀrarna har frÄngÄtt de gamla traditionella arbetssÀtten dÀr man ofta arbetade i kronologisk ordning och dÀr eleverna fick skriva recensioner. Idag lÀggs fokus pÄ att hitta teman, koppla fiktioner till samhÀllets utveckling och elevernas egna liv och erfarenheter samt att analysera fiktioner via gruppdiskussioner alternativt helklassdiskussioner. Filmens roll i skolan har fÄtt högre status och filmens sprÄk har tagit plats i undervisningen.