Syftet med min uppsats har varit att undersöka samarbetet mellan ett kulturhus och en skola dĂ€r anvĂ€ndandet av estetiska lĂ€roprocesser Ă€r centrala. Jag har undersökt vad lĂ€rare, kulturpedagoger och elever sĂ€ger om elevernas lĂ€rande i projektet FRAMÅT. Det hĂ€r Ă€r ett projekt dĂ€r Drömmarnas hus har arbetat med dramaövningar,verkstĂ€llandet av en tidning och genomfört en större teaterproduktion tillsammans med elever i skolĂ„r Ă„tta runtom i SkĂ„ne. Jag har följt samarbetet med en av dessa klasser. Jag har kombinerat kvalitativa intervjuer och deltagande observation och inspirerats av en hermeneutisk ansats nĂ€r jag har tolkat materialet. Jag har intervjuat deltagande lĂ€rare,kulturpedagoger och elever och har analyserat mitt material efter begreppet radikal estetik.

 Ämnet Estetisk plattform Ă€r ett valbart Ă€mne pĂ„ en grundskola och i detta Ă€mne arbetar eleverna tematiskt i estetiska lĂ€roprocesser. Syftet med detta examensarbete Ă€r att undersöka hur nĂ„gra elever i grundskolans senare del uppfattar Ă€mnet Estetisk plattform i sin skola. Jag har tagit reda pĂ„ hur eleverna definierar Ă€mnet Estetisk plattform och vad de lĂ€rt sig av Estetisk plattform. Jag har ocksĂ„ undersökt huruvida skolans definition av Ă€mnet överrensstĂ€mmer med elevernas upplevelser och erfarenheter. Jag har gjort kvalitativa intervjuer med sex elever som lĂ€ser detta Ă€mne.

Syftet med min undersökning Àr att genomföra en pilotstudie om svensklÀrares attityder till sitt Àmne och se om dessa pÄverkas av skolform. Jag har genomfört 4 kvalitativa intervjuer pÄ tre gymnasieskolor varav en Àr offentlig och de övriga tvÄ fristÄende. Genom att jÀmföra resultatet av mina intervjuer med tidigare undersökningar samt forskning kring den fristÄende gymnasieskolan har jag försökt svara pÄ frÄgestÀllningen: Finns det hos svensklÀrare attitydskillnader till Àmnet svenska som kan kopplas till skolform? Studiens svar pÄ frÄgestÀllningen visar sig kunna tolkas pÄ tvÄ sÀtt, beroende pÄ vilka faktorer som lÀggs i begreppet attityder till sitt Àmne. Enligt en traditionell tolkning av begreppet sÄ blir svaret pÄ frÄgestÀllningen negativt.

Denna uppsats undersöker, kronologiskt beskriver och analyserar hur betygen utvecklats och förÀndrats för den svenska grundskolan och dess föregÄngare samt gymnasieskolan sedan tidigt 1900-tal. Detta genom att stÀlla frÄgorna hur betygssystemets kronologiska utveckling ser ut, vilka faktorer som kan ha bidragit till utvecklingen samt vad det finns för likheter respektive skillnader mellan de olika betygssystemen. Metoden Àr kvalitativt litteraturstudium med fenomenografisk forskningsansats, som syftar till att undersöka differensen mellan vad nÄgot Àr och vad det uppfattas vara. Uppsatsen börjar med en historisk inblick i det absoluta betygssystemet dÀr betygssystemet var sjuskaligt frÄn Ärskurs ett och tanken att kunskapen överfördes frÄn lÀrare till elev var gÀllande. PÄ detta följde det relativa betygssystemet som var femskaligt, sattes efter en normalfördelningskurva och avvikelser var tvungna att motiveras och undersökas.

Detta utvecklingsarbete har utgÄngspunkt i Skolverkets rapport Reformeringen av gymnasieskolan. Intentionerna med LÀroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94), var att lÀrare skulle föra metoddiskussioner och Àmnesintegrera olika kurser för att höja kvaliteten pÄ undervisningen. Syftet med vÄrt utvecklingsarbete var att undersöka om tematisk undervisning kan öka motivationen och intresset hos elever för samhÀllskunskap och svenska. Utvecklingsarbetet har genomförts inom gymnasieskolan, SamhÀllsprogrammet, samhÀllsvetenskaplig gren, Äk 2. Vi har genom kvalitativ fallstudiemetod intervjuat fyra elever samt utfört observationer och frÄgeformulÀr i helklass.

Denna studie syftade övergripande till att ta reda pÄ vilka sÀtt höglÀsning anvÀnds som pedagogiskt verktyg i gymnasieskolan, och mer specifikt till att ta reda pÄ hur de medverkande lÀrarna reflekterar kring höglÀsning, hur lÀrarna reflekterar kring höglÀsningsprocessen (före, under och efter höglÀsning) samt att ta reda pÄ vilka slags texter som höglÀses och hur dessa vÀljs ut.Undersökningen baserades pÄ halvstrukturerade intervjuer med Ätta gymnasielÀrare och resultaten som studien uppvisade analyserades utifrÄn diskursanalys som metod, och kopplades till den tidigare forskning och de teoretiska utgÄngspunkter studien vilar pÄ.Resultaten av undersökningen visade att de tillfrÄgade gymnasielÀrarna reflekterar kring höglÀsning som en metod att anvÀnda som introduktion till arbetsomrÄden. LÀrarna menade ocksÄ att metoden anvÀnds om de vill vÀcka elevers intresse, engagemang och lÀslust genom att vÀlja litteratur eleverna tycker om, och om de vill arbeta sprÄkutvecklande, genom att vÀlja litteratur som utmanar eleverna sprÄkligt och innehÄllsmÀssigt. Samtliga lÀrare poÀngterade lÀrarens roll vid arbete under och efter höglÀsning, dÀr de framhöll lÀraren som sprÄklig förebild. NÄgra av lÀrarna reflekterade kring förberedelser innan höglÀsning, men mÄnga framhöll tiden som ett hinder.Huruvida höglÀsning Àr nÄgot som frÀmst lÀraren bör Àgna sig Ät, eller nÄgot som eleverna bör göra, resonerar lÀrarna lite olika kring, men samtliga av de medverkande lÀrarna menar att de höglÀser för sina elever nÀr innehÄllet i texter Àr det vÀsentliga. .

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka om musikla?rare och klassla?rare i a?r 1 ? 3 reagerar pa? och agerar mot olika eller liknande ordningsproblem. Metoden som anva?nts a?r observation och urvalet av deltagare a?r la?rare och elever i fem olika klasser.Min uppfattning var till en bo?rjan att skillnaden i vad musikla?rare och klassla?rare korrigerade, var stor. Resultaten av observationerna visade dock att likheterna var fler a?n skillnaderna.

SammanfattningJag har i min studie undersökt om lÀrarna i grundskolans tidigare Är anvÀnder sig av integrering av de estetiska Àmnena bild och musik i sin naturorienterade undervisning och i sin biologiundervisning. AvgrÀnsningen till bild och musik bottnade i att dessa Àmnen inte kÀndes sÄ komplicerade i integreringen. Litteraturstudier inom det valda ÀmnesomrÄdet bidrog till en fördjupad kunskap om estetik i kombination med skolvÀrlden. Jag har intervjuat sex stycken klasslÀrare som arbetar pÄ lÄg och mellanstadiet. DÀr framkom att pedagogernas kompetens och personliga Äsikter om bild och musik pÄverkade om lÀraren valde att integrera dessa eller inte.

My purpose with this essay is to examine the relationship between esthetic learning processes and language development to find good practices in my work with multilingual children. In my report, I describe a few activities from my work as a preschool pedagogue in a multicultural area, with a large group of children where age and knowledge of Swedish varies. The background to this essay is the problems I experienced in my work with childrenÂŽs language development in an organization that, in my opinion, is limited by economic factors. The questions I poses are about the way esthetic learning processes can help children develop their language skills as well as their participation in preschool activities. I also pose the question whether there is a connection between the musical ear and childrenÂŽs development of language.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Detta examensarbete Àr en studie som handlar om lÀromedel och lÀromedelsanvÀndning i undervisningen i gymnasieskolans kurser i Fotografisk bild. Examensarbetet Àr av alternativ art och innehÄller tvÄ delar. Dels en skriftlig rapport om anvÀndningen av lÀromedel, och dels ett eget framstÀllt digitalt lÀromedel avsett för dessa kurser. Syftet med studien var att undersöka huruvida vissa observationer i de praktisk estetiska Àmnena stÀrks; som till exempel att lÀrare sÀllan eller aldrig anvÀnder lÀromedel, samt vad detta i sÄ fall kan bero pÄ. Jag ville Àven utreda vilka attityder elever och lÀrare hade kring dessa frÄgor samt hur man ser pÄ datorn som hjÀlpmedel i undervisningen i Foto.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

VÄrt intresse för integrering mellan Àmnet svenska och de estetiska uttryckssÀtten har avgjort temat för denna rapport. Den syftar till att belysa pedagogers tankar kring sitt arbete med den ovan nÀmnda integreringen och deras vardagspraktik. Vi har frÄgat hur de tÀnker kring motivation, kreativitet och lÀrande, och har tagit del av deras beskrivningar kring vardagspraktiken. I lÀroplanen för de obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet [Lpo94] stÄr det att lÀsa att kunskap kan tas in genom olika arbetsformer i till exempel bild, drama, musik och dans. Vi har utgÄtt frÄn det sociokulturella perspektivet, dÀr man anser att lÀrandet sker i samspel med andra.

Syftet med detta examensarbete Àr att se hur det multimodala lÀrandet uttrycker sig i vardagsmatematik med hjÀlp utav tre frÄgestÀllningar. Med hjÀlp utav de tre frÄgestÀllningarna vill vi ur ett barn - och pedagogperspektiv belysa deras tankar kring matematik. Vi vill Àven som blivande KME-lÀrare se hur pedagogerna pÄ förskolan anvÀnder sig utav estetiska uttryckssÀtt för att belysa matematik för barnen. Samt om de kombinerar de olika uttryckssÀtten i sitt arbete med barnen för att gynna deras utveckling. För att besvara vÄr frÄgestÀllning har vi valt kvalitativ forskningsmetod med hjÀlp utav barnintervjuer, enkÀter till pedagogerna och observationer utav bÄde barnen och pedagogerna.

I syfte att skapa en översiktlig beskrivning inom omrÄdet marginalisering i gymnasieskolan, undersöks och analyseras i föreliggande examensarbete hur detta uppmÀrksammats i offentliga utredningar och rapporter. Undersökningen omfattar perioden frÄn slutet av 1990-talet och fram till och med tidpunkten för de utredningar som ligger till grund för den kommande utformningen av gymnasieskolan 2007. UtifrÄn ovanstÄende syfte har vi genom en litteraturstudie velat fÄ svar pÄ frÄgan om vilka elever som anses riskera marginalisering, vilka faktorer som anges kan orsaka detta samt vilka förslag till insatser som har lagts fram för att komma till rÀtta med detta problem. VÄr teoretiska utgÄngspunkt och förförstÄelse grundar sig i forskning om marginaliseringprocesser av Mats Trondman och Nihad Bunar samt en historisk förförstÄelse i gymnasieskolans utveckling frÄn 1970-talet och framÄt. I resultatet av vÄr analys framkommer att de elever som beskrivs i större utstrÀckning Àn andra riskera marginalisering Àr bl a elever som tidigare haft skolsvÄrigheter i grundskolan, elever pÄ de yrkesförberedande programmen och det individuella programmet samt elever med utlÀndsk bakgrund.