Detta arbete handlar om hur man kan integrera estetiska Àmnen i undervisningen och vi har valt att lÀgga huvudfokus pÄ musik. Vi vill se hur man kan anvÀnda sig av denna integrering för att stimulera barns lÀrande och se vilka reaktioner man fÄr av att undervisa pÄ detta sÀtt. Genom ett sÄdant arbetssÀtt vill vi skapa en bredare syn och fler inkörsportar till kunskap samt att vi vill kunna nÄ ut till fler elever och genom det finna ett mer gynnsamt arbetssÀtt för olika elever. Vi har bÄda lÀst vid lÀraprogrammet med en inriktning mot skapande skola. Syftet med skapande skola r att ge elever en möjlighet till att finna kunskap pÄ ett annat sÀtt Àn bara genom teoretisk undervisning.VÄr undersökning gjordes i en Är ett dÀr vi pÄ olika sÀtt integrerade musiken i Àmnen som till exempel matematik oh svenska.

Syftet med denna studie Àr att nÄ ökad kunskap om hur gitarrlÀrare pÄ gymnasieskolanbeskriver sitt arbete med elevers motivation, meningsskapande och medvetenhet medutgÄngspunkt i gÀllande styrdokument. Detta undersöktes genom en kvalitativ intervjustudiemed frÄgor rörande lÀrarens roll, elevens roll, styrdokument, undervisningens syfte ochplanering. Tre informanter med yrkeserfarenhet som gitarrlÀrare inom gymnasieskolanmedverkade. Informanternas svar tolkades sedan utifrÄn en bakgrund bestÄende avsociokulturell lÀrandeteori, tidigare musikpedagogisk forskning samt styrdokumenten sjÀlva.Studiens resultat visar följande uppfattningar hos informanterna:- Undervisningens syfte Àr att lÀra eleverna att lÀra sig sjÀlva- LÀrarens roll Àr att uppfylla detta syfte- Styrdokumenten Àr till för att reglera syftet- Styrdokumenten ses som lÀrarens dokument och inte elevens- Syftet med musikundervisning ses som underförstÄtt lÀrare och elev emellan- Det meningsskapande anses ligga i elevens behov och intressen- Det livslÄnga lÀrandet Àr inte alltid kongruent med vad som Àr specificerat istyrdokumentenDen frÀmsta slutsatsen som kan dras av detta Àr att bÄde styrdokument och informanterbeskriver en vision om ett livslÄngt lÀrande. Det som skiljer dessa visioner Ät Àr vÀgen dit.Detta visar pÄ vikten av diskussion kring begreppet livslÄngt lÀrande i förhÄllande till gitarr-och musikundervisning.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka och analysera hur specialpedagoger pÄ sex olika gymnasieskolor i en kommun beskriver sin verksamhet. Arbetet ger i litteraturdelen en översikt över gymnasieskolans utveckling och tidigare forskning kring normalitet och avvikelse, olika perspektiv pÄ specialpedagogik och lÀrande, stödundervisning i gymnasieskolan. Problem i dagens gymnasieskola belyses och Àven speciallÀrarens roll förr och specialpedagogens uppgifter idag. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr utvecklingsekologisk och sociokulturell. Undersökningen Àr en semistrukturerad intervjumetod utförd i en kommuns sex gymnasieskolor dÀr mÄlgruppen har varit elva specialpedagoger.Resultatet av studien visar att specialpedagogens uppgift i gymnasieskolan Àr övervÀgande kompensatorisk med undervisning pÄ individ eller gruppnivÄ.

Syftet med studien Àr att identifiera hur fenomenet motivation konstrueras i tre olika diskurser. Dessa diskurser Àr fokusgruppsamtal med gymnasieelever, lÀroplanen för gymnasiet samt en text om motivationsforskning för skolans vÀrld. Analysen av diskurserna Àr baserad pÄ Faircloughs tredimensionella kritiska diskursmodell. Studien synliggör skillnader och likheter i de studerande diskursena med sÀrskilt fokus pÄ vad detta fÄr för pÄverkan pÄ elevernas drivkrafter till lÀrande. Analysen visar att lÀroplanen konstruerar ett ideal dÀr eleven ses som ansvartagande med motivation till lÀrande av ett meningsfullt kunskapsstoff.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Examensarbetet undersöker hur ett antal lÀrare har valt att förverkliga kursplanen för gymnasieskolans kurs Svenska A ute i klassrummen. Följande frÄgor har fungerat som utgÄngspunkt för arbetet: ? Vilka arbetsomrÄden tas upp vid olika kurstillfÀllen och hur stort utrymme ges de? ? Hur stora Àr skillnaderna mellan olika lÀrares planeringar vad gÀller kursinnehÄll och vilka Àr dessa skillnader? Som arbetsmetod valdes en enkÀtundersökning, riktad till svensklÀrare pÄ gymnasieskolans estetiska program pÄ skolor i Norrbottens lÀn. En beskrivning av skolans styrsystem och en analys av den aktuella kursplanen tjÀnar som bakgrund till undersökningen och diskussionen. Resultatet av enkÀten visar att de sex lÀrarna i undersökningen utnyttjat tolkningsutrymmet i kursplanens formuleringar pÄ ett sÄdant sÀtt att de genomfört kurser som sinsemellan ser helt olika ut.

Syftet med det hÀr utvecklingsarbetet har varit att pröva olika metoder att arbeta med dansimprovisation pÄ gymnasieskolans estetiska program dansinriktningen. Jag har upplevt att detofta har varit svÄrt i början för eleverna att slÀppa hÀmningar och krav och att vÄga utforskaegna rörelser i tid, rum och kraft. I det hÀr utvecklingsarbetet prövades som metod tre olikauttryck: rörliga bilder, en text eller ett musikstycke. DÀrför var jag nyfiken pÄ hur elevernaupplevde de olika estetiska inspirationskÀllorna och om nÄgon kunde öka elevens motivationatt arbeta med dansimprovisation. Samtidigt ville jag knyta ihop nÄgra moment ur kursernascentrala innehÄll med förhoppning om att eleverna skulle fÄ en ökad förstÄelse för denskapande processen i dans.

Uppsatsen behandlar segregation inom den svenska skolan, nĂ„got som politiker en gĂ„ng ville förĂ€ndra och dĂ€rmed genomförde grundskolereformen 1962. ÄmnesomrĂ„det behandlas i en lĂ€robok i samhĂ€llskunskap frĂ„n 1980-talet och Ă€r utgĂ„ngspunkt för denna studie. Syftet Ă€r att undersöka om mönstret frĂ„n utred-ningen som lĂ€roboken refererar till Ă€ven kan skönjas pĂ„ den kommunala gymnasieskolan i X-kommun i dag, d.v.s. i vilken grad förĂ€ldrars yrke pĂ„verk-ar deras ungdomar att vĂ€lja gymnasieskolans teoretiska program. Studien bygger pĂ„ en surveyundersökning dĂ€r en enkĂ€t gĂ„tt ut till elever pĂ„ gymnasiets studieförberedande- och yrkesförberedande program.

Syftet med examensarbetet Ă€r att göra en lĂ€romedelsanalys för att undersöka om lĂ€roböcker för Biologi A, BI1201 för gymnasieskolan, uppfyller kursmĂ„len. De böcker som anvĂ€nds Ă€r Biologi Kurs A Anders Henriksson (2000), Biologi A med Naturkunskap A Janne Karlsson m.fl (2000), Liv i utveckling Lars Ljunggren m.fl (1999) och Biologi A Peinerud m.fl (2000). För Biologi Kurs A anvĂ€ndes Ă€ven lĂ€rarhandledning.Resultatet visar att det Ă€r endast en av lĂ€roböckerna, Peinerud m.fl, som uppfyller alla kursmĂ„l som finns uppsatta. Även Henrikssons bok uppfyller kursmĂ„len nĂ€r den kompletteras av lĂ€rarhandledningen. En av böckerna, Ljunggren m.fl uppnĂ„r endast tvĂ„ av Ă„tta kursmĂ„l.

Det hÀr Àr en uppsats som behandlar Àmnet estetiskt lÀrande. Fokus ligger pÄ grundskolans tidigare Är, dÄ det Àr dÀr en undersökning genomförts för att ta reda pÄ hur pedagogers syn kring estetiskt lÀrande ser ut och hur de anvÀnder sig utav det i sin undervisning. Det jag velat ha svar pÄ med detta arbete Àr varför det Àr viktigt med estetiskt lÀrande, hur ett estetiskt förhÄllningssÀtt bemöts ute pÄ skolorna samt om pedagogerna arbetar pÄ ett estetetiskt sÀtt och i sÄ fall hur. Undersökningen skedde med hjÀlp av en kvantitativ metod. Fyra skolor har deltagit i undersökningen och alla de som svarat pÄ min enkÀt Àr alla verksamma som lÀrare i förskoleklass till Ärskurs fem, eller fritidspedagoger.Det som framkommit under arbetets gÄng Àr att de flesta av mina informanter Àr positivt instÀllda till ett estetiskt arbetssÀtt dÄ de kan se att ett sÄdant arbetssÀtt frÀmjar elevers inlÀrning.

Denna uppsats har sin utga?ngspunkt i Martha C. Nussbaums tes om humanvetenskapens utsatthet i en va?rld da?r beslutsfattare alltmer stra?var efter ekonomisk tillva?xt. Nussbaum menar att de medborgerliga kompetenser som kra?vs i en fungerande demokrati ba?st tra?nas inom ramen fo?r humanvetenskap, men att denna disciplin nedprioriteras till fo?rma?n fo?r a?mnen som pa? ett till synes mer ma?tbart sa?tt fra?mjar den ekonomiska tillva?xten.

I gymnasieskolans matematikundervisning anvÀnds frÀmst en metod. Först gemensam genomgÄng, sedan enskild rÀkning i lÀroboken som Àr uppbyggd av exempel följt av liknande arbetsuppgifter. Jag lÀste en uppsats som handlar om hur man kan anvÀnda utomhuspedagogik i matematikundervisningen i gymnasieskolan. AlltsÄ finns det lÀrare som arbetar Àven med andra metoder. Syftet med min undersökning Àr att ta reda pÄ hur nÄgra lÀrare som aktivt anvÀnder andra arbetssÀtt Àn det traditionella i undervisningen arbetar, vad de finner för fördelar med metoderna samt vilka hinder de stött pÄ i planering och genomförande.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

My main purpose with this paper of John Steinbecks Of mice and men is to both analyze the long-lived structures and the unique individual destinies of the novel. I employ the method of the historical Annales-movement and use three divided levels in my analysis to try to capture these high structures and low moments of humanity in Structure, Konjuncture and the Individuality. The first level, Structure, is used to see how long-lived almost invisible geographic structures set the human act of condition. The second level, Konjuncture, is easier to grasp in understanding of time and embraces for example economic structures as the industrialism. The last level of Individuality is the fastest in time and easiest to understand but in the long run also the least important.

Carlsson, Mirjam & Winqvist, David. (2007). Problematisering av maskulinitet i gymnasieskolans jÀmstÀlldhetsarbete (Problemizing masculinity in gender equality work in upper secondary school). Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med följande arbete Àr att undersöka om maskulinitet och pojkar som grupp problematiseras i gymnasieskolornas jÀmstÀlldhetsarbete och i sÄ fall hur. Dels undersöks om detta sker i det konkreta arbetet och dels vad det finns för tankar kring pojkar och maskulinitet hos dem som arbetar med jÀmstÀlldhetsfrÄgor pÄ gymnasieskolan. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om skolors jÀmstÀlldhetsarbete samt litteratur som behandlar de skillnader som finns mellan pojkar och flickor i skolan.