Det anses idag vara svÄrt för kvinnor att ta sig upp till de högt uppsatta chefspositionerna inom traditionellt mansdominerade branscher. Det beror pÄ att normen i samhÀllet innebÀr att mÀn Àr mest lÀmpade för chefspositioner. Kvinnliga ledare anses vara prÀglade av den mansdominerade kulturen som existerar och pÄstÄs bli mer osÀkra i sin roll som kvinnlig ledare. Den sociala kompetensen anses vara en utmaning för kvinnor som vill ta sig högt upp i hierarkin, dÄ det finns informella nÀtverk som kvinnorna inte har tillgÄng till samt att de typiskt feminina egenskaperna inte Àr förknippade med ledarskapsnormen. Att som kvinnlig ledare anpassa sig till den estetiska kompetensen kan underlÀtta vÀgen upp i karriÀren.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka utmaningar det finns med att vara kvinnlig ledare i en traditionellt mansdominerad bransch.

Denna rapport har sin utgÄngspunkt i att förkunskaperna hos studenter inför högskolestudier Àr bristfÀlliga och pÄ grund av det Àven i misstankarna om en betygsinflation pÄ gymnasieskolan. En undersökning med syftet att utreda hur betyg sÀtts, utförs dÀr tre lÀrare konstruerar varsin bedömningsmall till ett nationellt prov i Matematik C. Dessa mallar jÀmförs med Skolverkets mall och betygskriterierna. Dessutom förs intervjuer med lÀrarna om hur de hanterar betygsÀttningen av hela kursen. Intervjusvaren kontrolleras mot gÀllande styrdokument.

Studien syftar till att utforska vilken vÀrdegrund som skolans styrdokument förmedlar och hur eleverna i gymnasieskolan uppfattar dessa vÀrden. Studien Àr genomförd i en tvÄstegsanalys, med en kvalitativ innehÄllsanalys av gymnasieskolans styrdokument och en kvantitativ surveyundersökning av gymnasieelevers upplevelse av demokratiska vÀrden i skolan. Den hermeneutiska analysen av styrdokumenten lyfter fram fyra demokratityper som gÄr att Äterfinna i gymnasieskolans verksamhet; Realistisk demokrati, Deltagardemokrati, Deliberativ demokrati och Liberal demokrati. EnkÀtundersökningen analyserar upplevelsen av förekomsten av de fyra demokratityperna i skolan, sett till huvudmannaskap, programinriktning, politiskt intresse, kön, trygghet i klassrummet, förvÀntningar pÄ skolan och lÀrares samhÀllsintresse. Resultatet visar att det finns skillnader i upplevd demokratityp sett till huvudmannaskap och programinriktning dÀr kommunala gymnasieskolor och studieförberedande program har en större förekomst av deliberativ demokrati.

AbstractFörfattare: Liselott HolstTitel: Studie- och yrkesvÀgledares yrkesidentiteter- En intervjustudie med nÄgra verksamma studie- och yrkesvÀgledare pÄ grund- och gymnasieskolanMasteruppsats: 91 ? 120 hpHandledare: Niklas GustafsonPedagogiska Institutionen Bakgrunden till denna uppsats Àr att det riktats en hel del kritik mot skolans studie- och yrkesvÀgledning av bl.a. Skolverket. Ur dessa rapporter framkom bl.a. kritik mot att det idag finns stora skillnader i kvalitet mellan olika kommuner och olika skolor nÀr det gÀller skolornas studie- och yrkesvÀgledning.

Estetiska inslag Àr nÄgot som elever möter i sitt dagliga liv genom bland annat teve, musik och reklambilder. Elever intresserar sig i musik, teater och dans med mera och detta kan vara en stor del av deras liv. FrÄgan Àr hur verksamma lÀrare förhÄller sig till och arbetar med estetisk verksamhet, med tanke pÄ att en stor del av barn och ungdomars tid tillbringas i skolan. Detta arbete Àr av didaktisk karaktÀr eftersom det behandlar hur lÀrare tÀnker och handlar i sin undervisning. Arbetet handlar om estetisk verksamhet, dÀr vi innefattar formerna bild, musik, drama och rörelse, och hur dessa kan anvÀndas i skolans arbete av lÀrare.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

PÄ mÄnga hÄll i vÄr omvÀrld sker satsningar pÄ entreprenörer och entreprenörskap, inte minst inom skolvÀrlden. Entreprenöriellt lÀrande och entreprenöriell utbildning Àr idag modeord i skolan. Vi har valt att titta nÀrmare pÄ hur ett sÄdant lÀrande kan se ut och gÄ till i praktiken, och vilka tankar lÀrare och elever kan ha om Àmnet. TvÄ lÀrare med erfarenhet av entreprenöriellt lÀrande intervjuas, samt elever till dessa lÀrare. Förutom att undersöka lÀrares och elevers syn pÄ entreprenöriellt lÀrande har vi valt att fokusera pÄ vad ett sÄdant lÀrande kan innebÀra konkret för sÄvÀl lÀrare som elever.

Den hÀr uppsatsen undersöker vilka konsekvenser införandet av kasamDIALOGEN ungdom som ett verktyg i utvecklingssamtalet kan fÄ för elever, mentorer och skolan. Detta Àr ett pilotprojekt inom gymnasieskolan i Halmstads kommun. Projektet Àr ett led i att finna ett fungerande utvecklingssamtal för den framtida gymnasieskolan, ett samtal som utgÄr frÄn elevens egen uppfattning av sin situation. Syftet med uppsatsen Àr inte att utvÀrdera verktyget i sig, utan istÀllet de relationella konsekvenser metoden kan fÄ för berörda parter. PÄ uppdrag av Utbildningsförvaltningen i Halmstad kommun har vi intervjuat fem mentorer och Ätta elever.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare i engelska i gymnasieskolan arbetar med högpresterande och sÀrbegÄvade elever, samt vilka faktorer det Àr som möjliggör och försvÄrar lÀrarnas arbete med dessa elever. I studien har fem kvalitativa intervjuer gjorts med verksamma lÀrare pÄ tvÄ olika gymnasieskolor. De teorier som tillÀmpas i studien Àr Lev Vygotskijs teori om den nÀrmaste utvecklingszonen, Roar Pettersens ramfaktorteori samt ett specialpedagogiskt perspektiv. Resultatet visar att de fem intervjuade lÀrarna har förmÄga att definiera vad en högpresterare och sÀrbegÄvning Àr samt skilja pÄ dem. Alla har erfarenheter av högpresterare, men endast tre av dem har erfarenheter av sÀrbegÄvningar.

Skolverket menar att populÀrkultur, dÀribland dataspel, Àr anvÀndbara verktyg för att nÄ elevernas livsvÀrldar i religionskunskapsundervisningen.Den hÀr uppsatsen undersöker den religionsdidaktiska potentialen hos Mass Effect-spelen i gymnasieskolan utifrÄn följande frÄgestÀllningar:FÄr rÀtt och fel handling nÄgot utrymme i Mass Effect? PÄ vilket sÀtt? Vad Àr rÀtt och fel i spelkontexten?Kan Mass Effect fungera som stödstruktur för att arbeta med stoff och förmÄgor som Àr en del av religionskunskapens etikundervisning och i sÄdana fall pÄ vilket sÀtt?Spelkontexten utforskas genom en analys av hur spelens Paragon/Renegade-system bedömer olika handlingar. Systemet jÀmförs med plikt-, konsekvens- och dygdetiska förhÄllningssÀtt; dessa Àr etiska modeller som tas upp av styrdokumenten. En av spelens beslutssituationer granskas ocksÄ utifrÄn en beslutsmodell och styrdokumentens etiska modeller bidrar hÀr med teoretisk och kursplanemÀssig förankring.Undersökningen visar att flera av de omrÄden som ska ingÄ i gymnasieskolans etikundervisning kan beröras genom att lÄta olika element i Mass Effect-spelen möta Àmnets stoff. Processen verkar ur ett didaktiskt perspektiv bÄde berikande för spelkontexten och illustrerar komplexiteten hos etiska modeller och fattandet av etiska beslut.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Denna studie har undersökt om det Àr innehÄllet pÄ lektionerna i Àmnet idrott och hÀlsa som gör att flickor har sÀmre betyg i Àmnet idrott och hÀlsa Àn pojkar. Vi har gjort en studie pÄ tvÄ gymnasieskolor i norrbotten dÀr vi genom enkÀter tagit reda pÄ vad eleverna tycker om innehÄllet pÄ idrottslektionerna. I enkÀten har vi Àven frÄgat om elevernas tankar kring betyg. Vi har kommit fram till att flickors och pojkars favoritidrott Àr bollsport, men förutom det har de olika favoritaktiviteter pÄ idrottslektionerna. Flickorna vill ha mer estetiska idrotter för att kunna förbÀttra sitt betyg, medan de estetiska idrotterna var de som pojkarna ville ha minst av pÄ idrottslektionerna.